”De kom till min butik två gånger med vapen, och förbjöd mig att sälja p-piller. De kontrollerar regelbundet alla apotek i Kabul, och vi har slutat sälja produkterna”, sa en butiksägare i staden. Andra apotekare i Kabul och Mazar-i-Sharif bekräftade att de har beordrats att inte tillhandahålla några preventivmedel.

En erfaren barnmorska sa att hon blivit hotad flera gånger, och fick höra av en högt uppsatt taliban: ”Du får inte gå ut och främja den västerländska konspirationen för att kontrollera befolkningen.”

1 av 14 afghanska kvinnor dör av orsaker relaterade till graviditet, och det är ett av de farligaste länderna i världen att föda barn i. ”Det sista hoppet att planera mitt liv har upphört”, sa Zainab, som har en 18 månader gammal dotter.

I december twittrade Khan att hon ”kommer att fortsätta försvara” Tate, ”särskilt med tanke på hur mycket det triggar de till vänster”. Tate retweetade inlägget, och lade som svar till ”Wifey”.

Khan, som beskriver som själv som en antiwoke-journalist, är en uttalad anhängare av Tate, som har kallats ”kungen av giftig maskulinitet” och en ”farlig kvinnohatare”. Bland hans ymniga kontroversiella kommentarer säger han bland annat att kvinnor borde ”bära ett visst ansvar” om de blir våldtagna.

https://twitter.com/sameerakhan/status/1609079456991150087

2018 fick Khan sluta som Washington-korrespondent för Rysslands statliga tv-nätverk RT America, efter tweets där hon försvarade Joseph Stalins fångläger. Khans Telegram-kanal, som har 1 200 prenumeranter, lovar ”Woke Imperium News Updates” och har hashtaggen #magastalibanism.

”Mina kvinnliga studenter är förtvivlade, och jag vet inte hur jag ska trösta dem”, säger en lärare, som vill vara anonym av rädsla för repressalier. ”En av dem flyttade till Kabul från en avlägsen provins och övervann så många svårigheter, men hon kom in på ett prestigefyllt universitet här. Alla hennes förhoppningar och drömmar krossades i dag.”

Läraren säger vidare att talibanerna ”kan uppfattas som en förändrad grupp med smartphones, konton på sociala medier och fina bilar, men de är samma talibaner som nekade mig utbildningen [i slutet av 1990-talet], och som nu dödar mina elevers framtid.”

De flesta afghanska tonårsflickor har redan förbjudits från att gå på gymnasiet. Kvinnorna är förbjudna att resa utan en manlig släkting, och får inte gå till parker, tivolin, gym eller offentliga bad.

Avrättningen utfördes av offrets pappa som sköt mannen tre gånger, tillade Mujahid i ett senare uttalande som The Guardian uppmärksammat. Avrättningen kom efter att landets högsta domstol meddelat att män och kvinnor dömda för rån och äktenskapsbrott piskats offentligt i flera provinser de senaste veckorna.

De utmätta straffen ses som en möjlig återgång till sedvänjor som var vanliga under talibanernas hårda styre på 1990-talet. En talesperson för FN:s kontor för mänskliga rättigheter uppmanade förra månaden talibanernas myndigheter att omedelbart stoppa offentliga piskningar.

Talibanernas högste andliga ledare, Haibatullah Akhundzada, säger att straffen utförs i enlighet med sharialagstiftningen. Förutom offentliga piskningar användes tidigare också stening till döds som straff.

Rahima Popalzai, en juridisk och politisk analytiker, sa att kungörelsen kan vara ett försök från talibanerna att hantera ryktet om att de mjuknat sedan de återvände till makten, säger hon till AFP. ”Som en präststyrd struktur vill talibanerna stärka sin religiösa identitet bland muslimska länder.”

Särskilt kvinnor har sett svårfunna rättigheter försvinna, och de pressas allt mer ut ur det offentliga livet. De flesta kvinnliga myndighetsarbetare har förlorat sina jobb, får inte resa utan en manlig släkting och måste täcka kroppen med burka eller hijab när de är ute.

Talibanerna lovade en mjukare version av det hårda styre som kännetecknade deras förra tid vid makten, 1996–2001, men de har istället successivt dragit ner på rättigheter och friheter.

”Vi stoppades på väg till universitetet i dag, och de kollade till och med våra naglar. Polisen ville slå en student för att ha använt nagellack, men flickan sprang iväg. De ringde i förväg till nästa vägspärr för att gripa och straffa henne”, sa en student till Alive in Afghanistan.

Den ekonomiska krisen har förvärrat de utmaningar som kvinnor redan har; vissa har inte råd att köpa de kläder som passar talibanernas restriktioner. De kvinnor som inte har rätt sorts kläder släpps heller inte in till universitetet. Talibanernas religiösa polis stoppar också bilar om de ser en kvinna i den som har på sig något de inte godkänner.

Talibanregeringens tolkning av islamisk sharialag är ett allvarlig problem, enligt kvinnorna som talade med Alive i Afghanistan. ”Vilket bittert och sorgligt liv vi afghanska flickor har”, sa Yalda.

När USA under en kaotisk evakueringsoperation lämnade Afghanistan förra året marscherade talibanerna in i Kabul innan de sista trupperna dragit sig tillbaka. Kvar fanns stora mängder amerikansk militär utrustning, bland annat flera inaktiverade Black Hawk-helikoptrar. Däremot råder det brist på reservdelar.

https://twitter.com/natiqmalikzada/status/1568871911773601792

Många piloter och mekaniker från det afghanska flygvapnet tränade och kämpade tillsammans med amerikanerna, men flydde landet under talibanernas maktövertagande. De som stannade tvingas nu av talibanerna att utbilda nya rekryter till helikoptrarna, men de har förlorat flera av dem under träning.

”Bröd, arbete och frihet” klingade på gatan, tillsammans med ”Rättvisa, rättvisa. Vi är trötta på okunnighet” – flera av kvinnorna dristade sig till att ha skor med hög klack, och några få vågade marschera utan ansiktsslöja.

Många restriktioner har återinförts under det senaste året, särskilt för kvinnor, allt för att följa talibanernas vision om islam. Tiotusentals flickor är förbjudna att gå i gymnasiet, och kvinnor hindras från att återvända till många statliga arbeten de hade innan maktövertagandet. De får inte resa ensamma på långa resor, och kan bara besöka offentliga trädgårdar och parker i Kabul under de dagar då män inte har tillträde.

Framtiden i Afghanistan har tills vidare ställts in.

https://www.youtube.com/watch?v=7xxzn1bHCww

Pandemirestriktioner sägs ha räddat många liv genom att färre smittades. Samtidigt finns där alla exempel på hur många som riskerar att dö på grund av att sjukvården behandlade covid-19 som den dödligaste farsoten sedan digerdöden. Köerna har växt i Sverige och västvärlden, till undersökningar, behandlingar och operationer.

Nu tillkommer ytterligare en livshotande följd av restriktionerna.

Ökat supande.

I en studie i Storbritannien utförd av universitetet i Sheffield beräknas – i värsta fall 972 382  – britter behöva sjukhusvård under de kommande 20 åren. Detta eftersom de fått en vana av ökat supande under pandemin.

25 192 beräknas under den perioden dö av samma orsaker.

Studien hävdar att de som var måttliga med alkohol innan pandemin minskade sitt intag under restriktionerna, medan de som drack mer än genomsnittet ökade sitt intag – och grundlade därmed en vana som de får svårt att komma ur – och som i värsta fall leder till en förtidig död.

Påven ber om förlåtelse i Kanada

Påven Franciskus befinner sig på en veckolång ”botgöringsresa” i Kanada. Det han ska be om förlåtelse för är den katolska kyrkans medverkan i den kanadensiska statens behandling av landets indianer och ursprungsbefolkning.

Under sitt besök i det lilla samhället Maskwacis i Alberta höll Franciskus ett tal där han uttryckte sin ”sorg”, ”vrede” och ”skam” över den katolska kyrkans gärningar. Han beskrev det som hänt som en följd av ”kolonial mentalitet”, som haft ”katastrofala följder” för indianerna i Kanada. Som tack för sin ursäkt fick påven en indiansk fjäderskrud.

I Maskwacis, fanns den största internatskolan för indianbarn i Kanada mellan 1895 och 1975. Under dessa 80 år avled 15 barn, varav tre av tuberkulos 1903 på skolan. Uppgifterna om hur många barn från den kanadensiska ursprungsbefolkningen som dött under sin tid på internatskolor varierar. Landets justitiedepartement talar om 6 000 i en rapport, antalet gravar som hittats är dock 1 800. De vanligaste dödsorsakerna bland barnen var tuberkulos – och speciellt barn som kom från prärieindianerna drabbades eftersom de stammarna inte hade hunnit förvärva någon utbredd immunitet.

Totalt tvingades 150 000 barn från ursprungsbefolkningen att gå i internatskolor. Elever har vittnat om hur de utsattes för aga och hur de bestraffades om de talade sitt modersmål. Det var ett led i statens försök att assimilera indianerna i enlighet med en lag som antogs 1857, och där det uttalade målet var att kristna indianerna, och göra dem till bofasta jordbrukare. De katolska internatskolorna var en del i detta projekt.

Sedan 1990-talet har det också kommit många rapporter om sexuella övergrepp på internatskolorna, men Franciskus nämnde inte detta, utan nöjde sig med att i mer allmänna ordalag om den ”ondska” med vilken barnen behandlats.

Tunisien tillbaka på "Gå"

I Tunisiens städer såg det i natt ut ungefär som det gör i svenska städer när studenten firas. Överfyllda bilar som åker längs med gatorna. De som sitter i fordonen hänger ut genom bilfönstren, alla skriker på någon variant av arabiska, skrålar och tjoar samt viftar med flaggor.

Det som firades var dock inte studenten utan att presidenten Kais Saied i en folkomröstning fått igenom sitt förslag till ny konstitution. Den ger honom total kontroll över krigsmakten, han får också plocka ihop en regering som han gillar – och behöver inte parlamentets godkännande för detta. Konstitutionen gör dessutom att Saied inte kan avlägsnas från sin post som president.

Han får också rätten att presentera lagar för parlamentet – som är tvingade att behandla dem.

93 procent av dem som röstade sade ”ja” till den nya konstitutionen. Men det var bara 27 procent av de nio miljonerna röstberättigade som deltog i omröstningen.

De flesta oppositionspartierna i det parlament som Said tidigare upplöst bojkottade folkomröstningen. Det största partiet, det islamistiska Ennahda, kommenterade resultatet med att ”Saied totalt misslyckats med att få stöd för sin kupp”, och krävde att han skulle avgå.

Ennahada och fackföreningarna antas också komma att mana till protester mot den ekonomiska politik Saied nu väntas föra.

Han förhandlar med Internationella valutafonden om ett lån på 40 miljarder kronor – men fondens krav är att Saied i princip slaktar de statliga subventionerna till mat och bränsle. Än mer stigande priser, och en enväldig president innebär att Tunisien är tillbaka där landet befann sig innan den arabiska våren.

Saieds räddning kan bli att han har ett starkt och uttalat stöd från Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.

Fond med förmyndare för talibanerna?

Representanter för USA och talibanerna förhandlar nu om möjligheten för den afghanska centralbanken att få loss nittio miljarder kronor. 60 av dessa miljarder finns i USA.

Men de afghanska tillgångarna blockerades genom USA:s försorg när talibanerna tog över landet efter det att de amerikanska styrkorna tagit till flykten.

Enligt nyhetsbyrån Reuters källor kräver USA att talibanerna ska byta ut personer i den afghanska centralbankens ledning. Några av dem befinner sig under sanktioner från USA. USA sägs också vilja att miljarderna placeras i en förvaltningsfond där en tredje part ska kontrollera hur tillgångarna används – och man har fört diskussioner med Schweiz om hur en sådan kontroll skulle kunna fungera.

En möjlig modell är den redan existerande fonden för Afghanistans återuppbyggnad. Den kontrolleras av Världsbanken som bestämmer hur de bidrag som världens stater ger till fonden ska användas.

Även om förhandlingarna går i lås innebär det bara en tillfällig lindring för ett Afghanistan där ekonomin kollapsat. 90 miljarder kronor kan låta mycket, men utländsk hjälp stod för två tredjedelar av Afghanistans budget under tiden amerikanska styrkor fanns i landet. När USA drog sig tillbaka försvann den utländska hjälpen.

Talibanerna vänder sig mot tanken på att USA ska bestämma vem som ska sitta i deras centralbanks styrelse, liksom mot att en tredje part ska få styra över hur de nu frusna tillgångarna används.

Av de 70 miljarder kronor som är frusna i USA är 35 miljarder låsta efter stämningar mot talibanerna. Stämningarna kommer från anhöriga till person som dog i attackerna mot World Trade Center 11 september 2001.

I Portugal går högern och EU-socialister framåt, i Afghanistan vet man hur man vinner propagandasegrar, i USA ser Biden till att mångfalden ökar ... i smyg.

Portugal: Oväntad storseger för socialister

Portugals socialistparti löste en svensk situation genom att vinna nyval efter det att den tidigare styrande koalitionen kollapsat. 

Söndagens nyval utlystes i december då alliansen mellan Socialistpartiet och Kommunistpartiet samt en valallians kallad Vänsterblocket bröt ihop. Efter långa förhandlingar förkastade de två vänsterpartierna tillsammans med högerpartierna socialisternas budgetförslag. Alltså ungefär som när Nooshi Dadgostar förenar sig med Jimmie Åkesson mot Socialdemokraterna i den svenska riksdagen.

Opinionsmätningarna sedan dess har visat ständigt sjunkande siffror för Socialistpartiet – vilket gjorde söndagens seger oväntad. Valdeltagandet var högt trots coronarestriktioner och premiärminister António Costas Socialistparti fick ungefär 42 procent av rösterna, följda av mittenpartiet Socialdemokraterna på 30 procent. Det nationalkonservativa högerpartiet Chega – som leds av sportkommentatorn André Ventura – gick starkt framåt. Ventura har bland annat fått uppmärksamhet för sina förslag om att kastrera sexförbrytare och öka satsningarna på landets polis. Chega blev det tredje största partiet och ökade sina parlamentsplatser från en till tolv.

Valutgången kan tyda på att väljarna är mest intresserade av en stabil regering som inte ständigt behöver kompromissa, och att man sett det som det bästa sättet att maximalt kunna utnyttja det stora ekonomiska stödpaketet från EU som ska lindra resultaten av alla coronanedstängningar. 

EU har utlovat ungefär 20 miljarder kronor till Portugal fram till och med 2026.

Mer än tio procent av Portugals befolkning befinner sig i dag satta i karantän.

Talibanernas BB-PR-kupp

Al Jazeera-journalisten Charlotte Bellis upptäckte att hon oväntat nog lyckats bli gravid med sin partner. Lyckan var stor, men de tvingades lämna Qatar eftersom de inte var gifta. De återvände till mannens hemland Belgien, men hade inte visa som tillät dem att stanna. Det är lugnt, tänkte Bellis, och vände sig till sitt hemland Nya Zeeland. Där tog det totalt stopp; inget ”Välkommen hem, Charlotte".

Bellis har berättat hur hon sänt sammanlagt 59 olika dokument till sitt hemland för att få en möjlighet att återvända till Nya Zeeland för att föda sitt barn i maj. Men inget av dokumenten har varit tillräckligt för att hon ska få tillgång till den möjlighet till ”extraordinär” behandling som myndigheterna utlovat ska finnas i nödfall. Vare sig Nya Zeeland eller grannlandet Australien har gjort sig kända för att bevilja några som helst undantag från sina omfattande och hårda krav på karantän för hemvändare.

Bellis vände sig då till sina kontakter i Afghanistan – där en högre talibantjänsteman förklarade för henne att hon självklart kunde komma till Afghanistan, hon behövde bara påstå att hon var gift och gravid och att:

”Om det blir några problem behöver du bara ringa mig.”

Bellis hårda intervjuer för Al Jazeera med högt uppsatta talibaner om deras behandling av kvinnor väckte stor uppmärksamhet när de sändes, och hon har noterat att hon är välkommen tillbaka dit, men inte till sitt hemland.

Biden: Importerar istället för deporterar

Situationen för illegala immigranter vid USA:s gräns mot Mexiko brukar ofta uppmärksammas i svenska media. Mindre vanligt är att man uppmärksammar att många av dem inte alls befinner sig inlåsta i läger i gränsstäderna i väntan på deportering. Hittills i år har 1,7 miljoner illegala immigranter tagit sig in i USA. I dagarna avslöjade New York Post hur man flyger in framförallt tonåringar och yngre män till New Yorks förorter. Transporterna sker nattetid från städer i Texas bland annat El Paso och landar på platser som White Plains norr om New York.

Biden-administrationen har vägrat svara på frågor om omfattningen av transporterna och kostnaderna.