Kyrkan i Mönsterås har valt att ta in väktare vid stora sammankomster. Besökarnas väskor kontrolleras. Det är på grund av det växande terrorhotet mot kyrkor i Sverige. Samtidigt har antalet islamister i landet växt enorm de senaste åren. 2010 fanns det 200, i nuläget handlar det om tusentals.

Kyrkoherde Magnus Johansson säger till SR ”Jag har ingen anledning att inte ta det på fullaste allvar.” Johansson refererar också till MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som säger att kristna gudstjänster är en måltavla.

Stiften i Växjö och Linköping har rått pastorerna att fortsätta vara ”öppna men vaksamma”. Svenska kyrkan har också centralt skapat ett utbildningspass på temat terrorhot, med beredskapshandläggare i stiften.

I maj greps två bröder i Tyskland, misstänkta för att ha planerat terrordåd mot en svensk kyrka. Motivet var enligt åklagarämbetet de koranbränningar som utförts i Sverige.

Mest kända är de som utförts av politikern Rasmus Paludan, dansk-svensken som är partiledare för Stram Kurs i Danmark, och även ställde upp i riksdagsvalet 2022.

Bröderna är medborgare i Syrien, 28 och 24 år gamla. De greps i Hamburg respektive en mindre stad i Bayern. Man har granskat brödernas digitala kommunikation, och där förstått att planen var att slå till mot en kyrka i Sverige.

Bröderna heter Anas Kiwan och Ahmad Kiwan, och tros ha köpt kemikalier för bombtillverkning på Ebay. Säpo vill inte kommentera uppgifterna, med hänvisning till att det är en del av det operativa arbetet.

Hur länge man kommer ha väktare vet inte Johansson, men det kan komma nya besked från MSB som ändrar läget. Reaktionerna har varit blandade, säger han till SVT. Vissa har visat förståelse, andra tyckt det är obekvämt.

2016 mörades en fransk präst av en IS-terrorist. 84-årige Jacques Hamel höll mässa i kyrkan Saint-Étienne-du-Rouvray i Normandy. Två beväpnade män tog sig och skar halsen av honom, innan de själva blev ihjäl skjutna av polisens elitstyrka.

Förövarna var Adel Kermiche och Abel Malik Petitjean, som svurit trohet till Islamiska Staten i Irak och Levanten. IS-affilierade Amaq News Agency skrev sedan att mordet utförts av två ”soldater” och var en del av IS motoffensiv i Syrien.

Redan 2017 varnade Säpo för att det finns tusentals våldsbejakande islamister i Sverige. Det var dessutom en dramatisk ökning åren innan dess. År 2010 fanns det runt 200 i landet, men siffran har mångdubblats flera gånger om. Det är ett nytt normalläge, rapporterade SVT då.

Svenska kyrkan är engagerade i frågan om AI, och bevakar ämnet. Men samtidigt som man delar oron kring vad en AI kan användas till ser kyrkan också många fördelar. ”Det finns fantastiska möjligheter med det. Vi kan energioptimera saker, och den kan hantera fantastiska mängder data. Men det finns också risker”, fortsätter Rappman.

Nu efterlyser hon politiker som sätter sig in djupare i AI-frågan, och tar ett större ansvar. Att utvecklingen skulle stanna av ser hon inte som ett alternativ. ”Människan är en nyfiken varelse, hon försöker ta sig både till månen och Mars. Men det behöver göras en reflektion, vi behöver politiker som kan mer, och därmed kan ta ansvar.”

Men det kommer inte att bli vare sig bröllop eller dop om en maskin blir självmedveten, får känslor och lär sig att tänka som en människa. På frågan om en AI ska få gifta sig i kyrkan är aktuellt, svarar Rappmann ”Nej, det är det inte.”

Kontraktsprost Gunilla Hallonsten har sedan hon tillträdde som ledare för Svenska Kyrkan i Malmö 2021 anlitat konsulter för mer än 12 miljoner kronor. Kanske vägleds hon av Bibeln där det står skrivet ”den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog” (Matteus 13:12).

Eller kanske såg hon ingen annan möjlighet än att anlita konsultfirman Management Partners när de anställda på alla nivåer sökte sig nya nya jobb. Tre personer i ledande befattningar valde att gå när Hallongren tillträdde sin tjänst. De tjänsterna bemannades av konsulter; ekonomichef, kommunikationschef och chef för kyrkogårdsförvaltningen.

Kostnaden för konsulterna blev 700 000 kronor i månaden. Och konsultfakturorna tickar fortfarande in. Inga försök gjordes att rekrytera inom organisationen – där det ändå finns mer än 400 medarbetare.

– Vi behövde få in kompetens snabbt för att få organisationen och administrationen att fungera. Det var ganska kaotiskt att komma in för två år sedan med den typen av vakanser på avgörande poster, har Hallonsten förklarat sig i en intervju.

Frågan är dock hur det är ställt med kompetensen hos konsulterna. En av dem leder alltså kommunikationsavdelningen. Men i en färsk medarbetarundersökning anser mer än hälften av medarbetarna att ledningens kommunikation är usel.

Men det är inte bara kommunikationen som får hård kritik i medarbetarundersökningen. Det får även Hallonsten själv – liksom hela ledningsgruppen där konsulter ingår.

En tredjedel av dem som är anställda i Svenska kyrkan i Malmö saknar förtroende för kontraktsprosten Gunilla Hallonsten som ska leda verksamheten i Sveriges största församling visar förtroendeundersökningen – den visar också att 40 procent saknar förtroende för ledningsgruppen. Nästan hälften av medarbetarna ser dystert på pastoratets framtid.

Pessimismen är begriplig – kyrkan i Malmö går ständigt bakåt. Den har i dag 120 000 medlemmar, cirka 35 procent av befolkningen i Malmö. 2017 var medlemsantalet 140 000 och de utgjorde 48 procent av befolkningen i kommunen. På fem år har alltså pastoratet gått från att utgöra hälften av invånarna till en tredjedel – i landets största stad.

Inget tyder på att pastoratet kommer att kunna vända utvecklingen den närmaste tiden. Det som i mer än tio år sargat församlingarna är framförallt två strider. Ledningens och politikernas vilja att centralstyra verksamheten – och de ledande prästernas vilja att politisera och ”modernisera” verksamheten.

Hallonstens företrädare Anders Ekhem slog samman 16 församlingar till ett stort pastorat – och drev centralisering av beslut hårt – protesterna bland medlemmar och medarbetare mot Ekhem blev så stora att han fick gå. Men politikerna var så nöjda med honom att han fick 23 månadslöner. Ekhem hade gjort det han skulle. Nu var det dags att förvalta den framgången tyckte politikerna, och belönade Ekhem med två miljoner. Men 2020 tyckte uppenbarligen de ansvariga att det var dags för centralisera verksamheten och skaka om den ännu mer och Gunilla Hallonsten utsågs till kontraktsprost och till att leda verksamheten.

Hallonsten ville uppenbarligen fortsätta där Ekhem slutat. Hon beställer en ny utredning, som utmynnar i nya församlingsgränser – upprivandet av det gamla ska fortsätta. Protesterna blir så hårda att Hallonsten viker sig och förslaget begravs. Men hon tar snart ny sats och lanserar Färdplan organisation – kritiken är åter stenhård. ”Makten centraliseras”, säger präster och medarbetare ute i församlingarna som fruktar att besluten än mer flyttas från den lokala kyrkan till centrala instanser i pastoratet som kontrolleras av Hallonsten och hennes inhyra konsulter.

”Vi ser en överhängande risk att antalet gudstjänstbesökare och ideellt engagerade minskar, då avståndet mellan menighet och ledning ökar. I förlängningen kan detta leda till vikande medlemsantal alternativt flykt till andra pastorat där den lokala anknytningen hålls högt.”, skriver två personer i ett vädjande brev till biskop Johan Tyrberg i Lund. De som skrivit brevet är prästen i Brunkeflo samt en tidigare ordförande i den kyrkans verksamhetsråd.

Morgonposten har talat med tre personer som är verksamma i de lokala församlingarna – ingen vill träda fram öppet och kritisera Hallonstens ledarskap: ”det är infekterat nog som det är”. Men de är samstämmiga i sin syn på varför Hallonsten fortsätter att driva på centraliseringen – orsakerna är politiska.

Hon tycker att vi inte är tillräckligt moderna, säger en av de tre.

Hur då moderna?

Det är väl rätt många som är tveksamma till hennes inställning i en del frågor, och hon tycker väl inte att hon får gehör för sina utspel och kampanjer ute i församlingarna.

Kampanjer? Utspel? Vad tänker du på då?

Hon vill ju tillåta månggifte.

Nu tar du väl i lite?

Läser du inte tidningarna?

Och så följer en återhållet ilsket föreläsning om hur Hallonsten sommaren 2022 började propagera för att kyrkan skulle bejaka polyamorösa förhållanden.

När jag läser på mer i ämnet efter intervjun förstår jag att den jag talat med inte överdriver. I en debattartikel i Kyrkans tidning angriper Hallonsten och prästen Helena Myrstener den kristna synen på äktenskapet – och det gäller inte den här gången ståndpunkten om att äktenskap ingås mellan man och kvinna – det är antalet personer debattörerna vänder sig mot. Varför ska det bara vara två i ett förhållande. Hallonsten och Myrstener menar att Gud vill att vi lyssnar på ”röster utanför tvåsamhetsnormen”. Debattartikeln följdes av samtalskvällar ordnade av Svenska Kyrkan i Malmö där man diskuterade polyamori – att man har förhållanden med flera personer samtidigt.

När man går igenom Hallonstens verksamhet i Malmö förstår man oron hos medlemmar i kyrkan. Rädslan för att kontraktsprosten öppet ska propagera för månggifte och att polyamorösa förbindelser ska formaliseras genom kyrkbröllop är inte så avlägsen. Hallonsten verkar inte tycka att det där med giftermål är något som man ska ta så högtidligt på.

Under Prideveckan i Malmö 2021 arrangerade hon drop-in-vigslar i Johanneskyrkan för dem som plötsligt fick lust att gifta sig. Enligt pressmeddelandet var det lite kom-som-du-är-om-andan-faller-på:

”I Johanneskyrkan finns präst, musiker och vittnen redo för vigsel … Allt som behövs är kärlek … och att minst en är medlem i Svenska kyrkan”.

Dock påpekas att man bör ha legitimation med sig. Det är lite av drive-in-bröllop i Las Vegas över det hela. Gjort i en handvändning. Ingen stor sak. Passa på medan du lördagshandlar.

I samma pressmeddelande är tonen mycket mer högtidlig när det berättas att det samtidigt erbjuds ”dopförnyelse” i St Petri kyrka. Evenemanget vänder sig till transpersoner som:

”ännu inte hört sitt sanna namn uttalas i kyrkorummet finns det nu en chans att få göra just det. I en påminnelse om dopet får du uttala ditt namn och pronomen.”

Det är den typen av aktiviteter de tre som Morgonposten talat med menar kommer att bli långt vanligare i Malmös kyrkor och beslut om aktiviteter centraliseras – och därmed kommer det att leda till att än fler lämnar kyrkan och dess verksamhet.

Hallonsten får väl tycka vad hon vill, säger en av dem. Men Hallonsten ska inte få styra över vad vi gör och anser.

Så blir hon tyst, och fortsätter:

Fast egentligen tror hon väl inte ens på Gud. Jag förstår faktiskt inte vad hon tror på, det låter mest som sådant där modernt new-age-flum.

Det visar sig att den intervjuade syftar på Hallonstens några år gamla försök att omformulera vad man tillber som kristen. Det skedde under Hallonstens tid som ledare för Svenska Kyrkans internationella avdelning. Då avrundade hon ett utskick rörande en kollektvädjan med en egenhändigt hopsnickrad bön till högre makter:

”Gud, Heliga Treenighet, Fader och Moder, Son – Syster och Broder, och Ande – livgiverska och inspiratör”.

Den heliga treenigheten hade i ett slag omvandlats till den totala mångfalden. Gud blev liksom lite vad man kände för. Kanske till och med en konsult?

Ja, det blev ett oherrans liv om det där, säger den intervjuade. Till och med biskopar protesterade – och någon sa väl visst också att han skämdes. Men det verkade vara glömt och förlåtet när hon fick ta över här i Malmö.  Men vi var många som mindes det där. Och blev oroliga. Det är vi fortfarande.

Motionen, samt en liknande motion som föreslog att den som redan är präst inte får vägra att viga samkönade, röstades ner på kyrkomötet. Präster i Sverige får därmed fortsätta vägra viga par av samma kön, så länge det finns en annan präst som viger paret, rapporterar P4 Uppland.

”2009, när vi fattade beslutet om att samkönade också ska få gifta sig i Svenska kyrkan, så sa vi tydligt att även den som har åsikten att äktenskapet är mellan man och kvinna har sin plats i Svenska kyrkan. De ryms”, säger Emma Hedlund, präst i Uppsala stift och ledamot i kyrkomötet.

Hedlund lever själv i en samkönad relation, och röstade nej till motionerna, skriver SVT Nyheter. ”Det samtalet måste få ta sin tid”, och hon tror inte att vägen dit är att införa ett förbud.

Ärkebiskop Antje Jackelén lägger ned sin stav 30 oktober. I nio år har hon blivit en profilerad ledare för Svenska kyrkan, som inte dragit sig från att ta politisk ställning i kontroversiella frågor. Vi har tittat på Jackeléns tid som ärkebiskop, som varit fylld av samhällsengagemang och ställningstaganden.

Svenska kyrkan har stadigt tappat medlemmar, i decennier. Det var inget nytt när Jackelén tillträdde som ärkebiskop 2013. Medlemstappet har dock fortsatt i oförminskad takt under hennes ämbetstid. 2013 hade kyrkan 6 357 508 medlemmar, preliminära siffror för 2021 är 5 633 867. 723 641 personer har lämnat kyrkan under tiden, det bör påpekas att detta inbegriper avlidna personer.

Att det finns pågående processer som ligger utanför ärkebiskopens kontroll, vad gäller medlemstappet, är givet. Men det kan finnas skäl att tro att Jackelén i sitt engagemang för Palestina, klimatpolitik och andra frågor ökat misstanken hos vissa om att kyrkan blivit politiserad. Vilket kan påverka folks val att lämna.

Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010, tre år innan Jackelén blev ärkebiskop. 2014 varnade hon för att partiet inte stod för en kristen värdegrund, och var för hatiska mot islam. Att säga att man ”hatar islam och är stolt över det” tyckte hon inte var okej. Hon menade då att kyrkans ställningstaganden är teologiska i grunden, och var inte oroad över att förknippas med något politiskt läger.

2018 skrev hon en debattartikel i Aftonbladet där hon tydligt tog ställning mot Sverigedemokraternas nationalism. Beskyllningen att hon och kyrkan har en vänsterliberal agenda viftade hon bort och hänvisade till att allt bygger på teologi, genom ”bibelstudium och bön och genom att använda oss av teologisk och religionsvetenskaplig kunskap”.

Kyrkan är således inte på något sätt en neutral aktör, men till skillnad från icke-religiösa organisationer och partier kan man ta politiska ställningstaganden utan att vara politiska.

Oavsett vad man tror om den teologiska biten, är det ett faktum att hon varit engagerad och debatterat flera heta politiska frågor. En sådan är den om samerna, som hon kallar ”Sveriges urfolk”. Enligt Jackelén bestämmer majoritetssamhället levnadsvillkoren för många samer, en rest av ett kolonialt arv. Tillsammans med Ingrid Inga, ordförande i Samiska rådet i Svenska kyrkan, skrev hon att kyrkan (historiskt) bidrog till en bristande respekt för samisk tro.

Den 24 november 2021 bad Svenska kyrkan offentligt om ursäkt till det samiska folket. En andra ursäkt är planerad till samekonferensen Ságastallamat 2 i slutet av oktober. Bara några dagar innan Jackelén avgår som ärkebiskop.

Att se andra religioner som jämlika och förespråka ekumenism är en röd tråd genom hennes ämbetstid. Det gäller speciellt den nyss nämna världsreligionen islam, som på bara ett par decennier fått närmare en miljon anhängare i Sverige. I olika inriktningar och med olika grad av praktiserande. Enligt Jackelén ber kristna, judar och muslimer till samma gud. Hon ville heller inte tydligt säga att Jesus är den enda vägen till Gud.

Jackelén har också varit en flitig debattör i klimatfrågan och kallat Greta Thunberg profetisk.

I en intervju med Expressen säger hon att ”[hon] är dessutom kanonduktig på att bli intervjuad. De gammaltestamentliga profeterna gjorde också teckenhandlingar, vilket är så tydligt i Gretas fall. Det började med skylten om skolstrejken och fortsatte med seglatsen. Greta sade inte att alla skulle ta segelbåt över Atlanden, men konstaterade att hon är en av få som faktiskt kan göra det och det är något profetiskt i detta”.

Jackelén menade att klimatkrisen är en värderings- och ledarskapskris, en existentiell kris. Sveriges välstånd skadar andra, och klimatkrisen leder till ökad migration. Med Ett biskopsbrev om klimatet ville hon och andra inom Svenska kyrkan att Sverige skulle vara pådrivande för en höjd ambitionsnivå i FN:s klimatpolitik. Man ville också att Sverige tidigare än 2045 blir klimatneutralt.

Men det kostar på att vara aktiv i debatten, under påskhelgen 2021 stängde hon tillfälligt ned sitt Twitterkonto. Hon menade att hennes inlägg användes i fel syften, för att sprida hat, hot och konspirationer. En anledning trodde hon var hennes positiva inställning till islam. En annan att hon är kvinna.

https://twitter.com/biskopantje/status/1379044967193120772

Martin Modéus ny ärkebiskop

Under eftermiddagen 8 juni stod det klart att Svenska kyrkans näste ärkebiskop blir Martin Modéus, den nuvarande biskopen i Linköpings stift. Han besegrade biskopen i Strängnäs, tillika överhovpredikanten Johan Dalman i sista valomgången, och fick 59 procent av rösterna.

Modéus föddes 1962 och prästvigdes 1986. Hans valspråk är Levande tillsammans med Kristus, hämtat från Efesierbrevet 2:5. Han var doktorand i Gamla Testamentets exegetik vid Lunds universitet 1997 till 1999 och skrev sin avhandling om ritualstudier. Detta är också något som utmärkt hans författarskap, där han skrivit flertal böcker om gudstjänsten, men även flera om bönen.

Modéus har sannerligen inte varit lika frispråkig som Jackelén, och har heller inte byggt upp någon större följarbas på Twitter. Han verkar inte dela den nuvarande ärkebiskopens syn på Israel–Palestina-konflikten.

I ett inlägg 27 november 2021 ger han stöd åt ett debattinlägg av biskoparna Åke Bonnier och Sören Dalevi. De kritiserade att Svenska kyrkan använt ordet apartheid och Israel i samma mening. Detta då Martin Luther bar på en ”grov antisemitism” och att det är en svart fläck i kyrkans historia.

Den 6 januari 2021 skrev han ett inlägg med anledning av stormningen av Kapitolium i Washington DC. Han bad då om besinning och förnuft, och respekt för folkviljan.

https://twitter.com/BiskopMartin/status/1346928002781773827

Enligt Joel Halldorf, pingstvän och skribent, har Modéus få fiender och ogillar debatt. Han är en resonerande biskop, vi kan således inte förvänta oss uppseendeväckande uttalanden från vår blivande ärkebiskop. Enligt Halldorf är Modéus vision en som mer liknar en frikyrka än en statskyrka, där relationer, delaktighet och gemenskap står i centrum. Organisation och ekonomi måste stå tillbaka. Byråkratin bekämpas.

Frågan är om Modéus är rätt man för kyrkan, som fortsatt tappar medlemmar och har låg betydelse i de flesta svenskars vardag. Och tror han att Jesus är den enda vägen till Gud? Det lär visa sig framöver när han skärskådas och utfrågas inför sitt tillträdande 30 oktober.