Det totala statliga stödet till Ukraina ligger på 1 080 miljarder kronor, till och med 20 november. För 2023 väntar ett nytt stödpaket från EU på 180 miljarder kronor och Tyskland tar över förstaplatsen från Storbritannien som största donator, med 120 miljarder kronor. EU är nu en större bidragsgivare än USA, som har donerat 480 miljarder. Samtidigt finns det en liten men växande opinion mot stödet i USA, främst bland republikanerna.

I Ukraine Support Tracker från Kiel Institute For The World Economy finns allt stöd som getts från krigsutbrottet till 20 november 2022. Datan gäller bara stöd direkt från regeringar till regeringen i Ukraina, inget privat stöd räknas in. Listan är över 40 länder, där samtliga EU-stater ingår, plus övriga i G7 och andra länder som Australien, Turkiet och Norge.

EU

EU:s medlemsländer och dessinstitutioner har sammanlagt skänkt 51,84 miljarder euro, motsvarande över 500 miljarder kronor. Summan kan brytas ned på humanitärt stöd 54 miljarder, finansiellt stöd 340 och militärt stöd 110. EU är med en viss marginal den största bidragsgivaren till Ukraina, och tillsammans med USA en av de två huvudsakliga givarna.

USA och övriga anglosaxiska länder

Den totala summan för USA, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland är 590 miljarder. Dock står USA själva för 470 av dessa, och är den största bidragsgivaren efter EU och den överlägset största som enskilt land. Storbritannien är klar tvåa i gruppen med strax över 70 miljarder i stöd.

Strax innan jul besökte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj USA och höll tal i kongressen. Han sade att landet ”mot alla odds” fortfarande stod emot den ryska invasionen. Och tackade alla vanliga amerikaner för deras stöd.

Era pengar är inte välgörenhet, det är en investering i global säkerhet och demokrati som vi handhar på ett ansvarsfullt sätt, sade han i sitt tal.

Övriga länder

I kategorin övriga länder hittar vi Kina, Japan, Norge, Sydkorea, Schweiz, Taiwan, Turkiet och Indien. De har sammanlagt gett 22,5 miljarder kronor. Men, trots att Indien och Kina är medräknade har de inte gett någon form av officiellt stöd till Ukraina.

Gruppen överstatliga organisationer som IMF, FN, Internationella Röda Korset och liknande har skänkt 150 miljarder i finansiellt stöd.

Många företag har också gett stöd. Ett exempel är Microsoft som skänkt motsvarande fyra miljarder i stöd i form av molntjänster, cybersäkerhet och humanitär hjälp. Ett annat är Tobakstillverkaren Philip Morris International har skänkt en halv miljon cigarettpaket till den ukrainska militären. Dessa räknas inte in i Kiel Institutes mätningar.

Sjunkande stöd bland republikaner

Enligt en undersökning från Chicago Council on Global Affairs från 6 december stödjer 75 procent av amerikanerna ekonomiska sanktioner mot Ryssland. 65 procent stödjer att skänka militär materiel och 66 stödjer ekonomiskt stöd.

Men bara 33 procent av republikanerna stödjer att hjälpa Ukraina på obestämd tid, vad som än krävs. Vilket kan jämföras med 61 procent av demokraterna och 46 av oberoende väljare. Stödet att skicka militär hjälp har också sjunkit bland republikanerna, från 80 i mars till 68 i juli och 55 i december.

En liten del av republikanerna i kongressen är motståndare till att ge mer stöd. Jim Banks är en av dem, som menar att USA blir starkare av att behålla vapnen hemma, snarare än att skicka dem till Europa.

Sist man hade en direkt omröstning om stöd var i maj, då röstade 57 mot 368 mot. Samtliga nej-röster kom från republikaner.