Det var en grupp på två dussin elefanter som stötte på lerkrukorna med den alkoholhaltiga drycken mahua, och bestämde sig för att smaka litet på den procentstarka spriten, skriver The Times. Det var uppenbarligen rätt gott, för allt gick åt och sedan lade de sig att sova på platsen.

Dagen efter försökte byborna väcka dem ur sin djupa sömn, men det gick inte alls. Först när lokala viltvårdare dök upp och började slå på trummor vaknade till slut flocken. De något anlupna elefanterna kom till slut på fötter, och vandrade försiktigt, försiktigt in i djungelns djup.

Många elefanter har fått smak för mahua, en del är till och med beroende. I april omkom fem personer som bryggde spriten i ett skogsområde, när törstiga elefanter ville festa i lugn och ro.

Utöver de vanliga flosklerna om naturen följde ”honungsbärens” egenskaper – ”Med mer antioxidanter än blåbär, mer kalium än bananer, mer C-vitamin än apelsiner och en smak som en blandning av blåbär, plommon och vindruvor, kan dessa vara de godaste honungsbären i världen.” Det gick inte hand i hand med lagen om marknadsföring av alkohol.

Alla på Eden Mill gick ner på knä och bad om ursäkt åt alla håll och lovade att aldrig göra om det, kanske för att få behålla samarbetet med den något koleriske Gordon Ramsay.

”Honungsbär” (Lonicera caerulea) heter för övrigt blåtry i Sverige, och anses orsaka kräkningar, ansiktsrodnad, stark törst och vidgade pupiller. Men i en butelj med gin från Skottland passar de säkert bra, bara man inte petar i sig för mycket.

Många av de statliga spritaffärerna kommer att finnas i gallerior och nära tunnelbanestationer. Myndigheterna räknar med att alkoholförsäljningen ökar, särskilt som ytterligare 200 butiker ska öppnas innan årets slut.

För att underlätta för alla vilsna konsumenter lanseras mobilappen Abkari i september. Den hjälper törstiga att hitta den butik som är närmast, och när den har öppet. Och staten behöver pengarna, för inflationen är den högsta på över fyra decennier. Kanske att de kan skeppa mer whisky till Sverige, för allt är ”ordervara” hos oss.

Du som vill studera Indiens alkoholpolitik från förr kan med fördel leta rätt på filmen Abkari (1988). Två deltidsanställda i en spritbutik öppnar eget, men med vinsterna kommer också farliga fiender …

Forskare i Japan säger att det går att genmodifiera växter så att vattnet inte avdunstar från bladen, men det är både dyrt och tidskrävande. Länder med störst behov skulle nog inte heller råd med dessa modifierade grödor. Men genom att förvattna med sprit ser det ut som att vattnet inte avdunstar lika fort.

”Vi finner att behandling av vanliga grödor, som vete och ris, med tillförsel av etanol kan öka växtproduktionen under torka” säger den ledande forskaren Motoaki Seki till Independent. ”Detta ger oss ett billigt och enkelt sätt att öka skörden även när vattnet är begränsat, utan behov av genetisk modifiering”, skriver forskarna i en artikel i den japanska vetenskapliga tidskriften Plant & Cell Physiology.

Det är ännu osäkert om dina torra pelargoner blir glada en skvätt sherry, eller om de föredrar vodka.

Natten mot söndagen tömde han flaskan med den 35-procentiga örtlikören på två korta minuter, och kollapsade direkt efteråt. Han fördes till lasarettet, där han dödförklarades.

Jägermeister var länge en dryck för seniora män och kvinnor med intresse av viltvård, men bolaget bakom drycken med 56 hemliga örter nådde en betydligt yngre publik i bland annat USA. Importören anställde unga, attraktiva, lättklädda kvinnor som kallades ”Jägerettes”.

De unga kvinnorna gick till populära studentbarer med vattenpistoler laddade med Jägermeister, och bad de glada studenterna att öppna munnen. Drycken fick snabbt kultstatus, och på barerna runt om i USA blev Jägerbomber (särskilda shotglas med plats för Red Bull) synnerligen populära.

Nu försöker bolaget bakom Jägermeister styra om imagen till Bauhaus-eran i Berlin, i hopp om att lyfta fram Jägermeisters europeiska rötter.

Inte ens en vecka kvar till jul. Alla klappar ännu inte inhandlade, och du känner dig lite tom på idéer. Ska det bli samma sorts julklappar till en del i släkten som det brukar bli?

Böcker är vanligt, liksom en flaska sprit av någon finare sort.

Lugn, jag ska hjälpa dig med tips när det gäller den sortens julklappar. Men samtidigt ska jag faktiskt hjälpa dig att bryta dig loss från invanda mönster när du väljer.

Dessutom hjälper jag dig att kombinera klapparna genom att förklara vilken sorts dryck som passar bra till en speciell bok.

Historiska romaner är alltid populära julklappar. Det senaste årtiondets överlägsna verk på området är Hilary Mantels trilogi om Thomas Cromwell, Henrik VIII:s rådgivare och torped.

Kunnigt skildrad historisk miljö, maktkamp, sex, och intriger. Vad mer kan man önska?

Svenska kritiker har fått för sig att verken handlar om kvinnoförtryck, men vad Mantel diskuterar är hur man ska förhålla sig till makten, hur en furste bör vara, och när det är så att ändamålen inte längre helgar medlen. Förtjänar långt fler läsare än trilogin verkar ha fått i Sverige. Seriens delar är ”Wolf Hall”, ”För in de döda” och ”Spegeln och ljuset”.

Vad ska man då dricka när man läser om Thomas Cromwell?

En vanlig julklapp är en flaska single malt-whisky. Det dricker folk mest för att visa hur förfinade de är. Det rör sig om en slags amerikanisering av drickandet. Sprit som en statusmarkering. Ju dyrare och ovanligare desto bättre. Alkohol som en utgångspunkt för långa diskussioner om dofter och smaker, inte alkohol som ett naturligt inslag i tillvaron. Inte som en del i måltiden, eller vid läsningen av en god bok. Amerikaner har inget kultiverat förhållningssätt till sprit. De dricker för att bli fulla, eller för att snobba, eller både och.

Så i år väljer du bort single-malt-julklappen och satsar på rågwhisky istället. Förvisso kan det huvudsakligen sägas vara en amerikansk spritsort, men de slutade dricka den på 1980-talet. Ansågs vara för proletär och oborstad. Absolut Vodka blev till en början valet för den vita medelklassen i USA. Luktade heller inte så mycket dagen efter när man kom till jobbet.

Men nu har europeiska destillerier approprierat rågwhiskyn, och det finns ett stort antal intressanta sorter som kommit de senaste åren. Rågwhisky är råare i framtoningen än en single malt. Rå, men ändå elegant.

Jag vill rekommendera ”Hvenus” som tillverkas av det lilla svenska destilleriet ”Spirit of Hven”. Hos Hvenus finns ingen fjantighet, men ändå en civiliserad bredd i smakupplevelsen; äpplen, apelsin och vanilj. Kanske, kanske kan du också ana en liten ton av farinsocker.

Har du familjemedlemmar eller släktingar som nödvändigtvis vill ha en deckare i julklapp? Är de äldre, kanske till och med pensionerade? Då passar Richard Osmans stillsamma ”Torsdagsmordklubben”. Mördad fastighetsägare, fyra pensionärer ska lösa fallet, poliser som är avundsjuka på de fyra pensionärernas vänskap och trygghet.

Till det läppjar man lämpligen på en Vieux Marc de Châteauneuf-du-Pape. De äldre har säkert minnen av ungdomens Eau-de-vie. Det här är aristokratversionen med toner i smaken av kanel, pomerans och nötter.

Är det en tänkande person från 20 år och uppåt som ska få en bok? Då ska du ge bort Carl-Göran Ekerwald ”Det som inte finns”. Ekerwald är 97 år, men visar i den här lilla tankeboken att han fortfarande är lika nyfiken som en pojke i puberteten. Och han skriver förtrollande om sina egna läsningar och erfarenheter.

Vad dricker man till den boken? Förslagsvis ”Wista Härads Apel”. Jag har alltid förknippat Ekerwald med friska, svenska äpplen. Varför vet jag inte riktigt. Därför passar det här lilla småländska destilleriets äppelbrännvin perfekt. Som en calvados, men ändå inte. Mer småländskt lurig i smaken. Mycket äpple förstås men också sötmandel och lite, lite citrus.