En ukrainsk tjänsteman sa att Space X måste välja vilken sida de står på, enligt BBC News. ”De kan ansluta sig till Ukraina och ’rätten till frihet’, eller välja Ryssland och deras ’rätt’ att döda och ta territorier”, twittrade presidentens rådgivare, Mychajlo Podoljak.

Vid ett evenemang i Washington på onsdagen förklarade Space X vd Gwynne Shotwell att Starlink-tekniken ”aldrig var avsedd att beväpnas”. Hon hänvisade till Ukrainas påstådda användning av Starlink för att kontrollera drönare, och betonade att utrustningen tillhandahållits för humanitärt bruk.

Efter att ha invaderat sin granne förra året försökte Ryssland snabbt stänga ned lokala internettjänster och blockera sociala medier. Med Starlink fungerar kommunikationen normalt.

Måndagen 29:e augusti var det tänkt att Artemis 1 skulle skjutas upp. Den är den första raketen i Artemisprogrammet i Kennedy Space Center i Florida. Men på grund av oljeläckage och misstänkt spricka fördröjdes uppskjutningen till tidigast fredag eftermiddag. Läckaget kom på samma plats på raketen som ett liknande, när man repeterade inför en uppskjutning i våras. Detta var den sextonde förseningen sedan den initialt planerade uppskjutningen 2016.

Tiotusentals människor hade samlats för att bevittna uppskjutningen, däribland vicepresident Kamala Harris.

Syftet med uppskjutningen var att sätta rymdkapseln Orion med tre testdockor i omlopp runt månen och sedan tillbaka. Det skulle vara den första i sitt slag på 50 år. Artemis 1 bärraket SLS är 98 meter hög och den kraftfullaste raket Nasa någonsin utvecklat. Alltså slår den Saturn V, den senaste raketen att ta människor till månen. Avfyrningsrampen Launch Complex 39B är också samma som Apollo 10 använde 1969.

https://www.youtube.com/watch?v=p9NSeDpZF2w

Nasas chef Bill Nelson förklarar varför uppskjutningen ställdes in

Den sista bemannade expeditionen till månen återvände för 50 år sedan, därefter avslutades Apolloprogrammet. Apollo 18, 19 och 20 ställdes in. Även drömmen om en bemannad resa till mars lades då, tillfälligt, på is.

Artemis 1 expedition beräknas pågå i sex veckor, då testas alla steg inför kommande mänskligt bemannade expeditioner. När den når omloppsbana runt månen kommer den gå ner mot månen och skicka ut tio kubsatelliter. Sedan ändrar den bana och återvänder till jorden, den planeras landa i Stilla havet.

Artemis 2 kommer genomföra en mänskligt bemannad expedition som flyger runt månen. Artemis 3 kommer landsätta människor på månen 2025, om allt går som planerat. Enligt ett avtal med Kanadas rymdmyndighet kommer en astronaut vara kanadensare. Minst en astronaut kommer också vara kvinna.

https://www.youtube.com/watch?v=CMLD0Lp0JBg

Den planerade uppskjutningen sänds live 2 september

Den stora tidsrymden mellan tidigt 1970-tal och nu beror delvis på Vietnamkriget som tog resurser och uppmärksamhet. Men också på ett svikande publikt intresse för rymdprogrammet. De senaste två decennierna har man från politiskt håll satsat mer på det nationella rymdprogrammet.

I USA har Nasa nuförtiden konkurrens om rymdvisionerna med privata Space X, som ägs av Elon Musk. Ett samarbete mellan Nasa och Space X kommer ske då man sjösätter den nya rymdstationen Lunar Gateway i bana runt månen. Den ska vara en semipermanent bas, mellanstation för expeditioner som ska till månen.

Men det finns även internationella aktörer som har egna rymdprogram. Och väldigt storslagna ambitioner.

Kina och Ryssland

Kinas rymdprogram sträcker sig tillbaka till 1950-talet. 2003 flög Yang Liwei med Shenzhou 5, den första bemannade kinesiska rymdexpeditionen. Planer finns för bemannade resor till månen och mars samt betydligt mer visionära idéer om interplanetära expeditioner.

Kinas rymdprogram Chang’e startade 2004 och är uppkallat efter den kinesiska mångudinnan. För närvarande används bara robotar, landningsfarkoster och liknande som är i omloppsbana runt månen, eller gör provtagningar på ytan. Målsättningen är att bygga en bas för vetenskapliga syften på månens sydpol innan 2029.

Chang’e 6 kommer resa till månen 2024 för att samla prover från sydpolen. Liknande expeditioner kommer ske fram till 2027, där man ska testa teknik. 2030-talet är tänkt för bemannade månexpeditioner.

Kina har också planer på en solenergistation i rymden. Den skulle ligga på 35 786 kilometers höjd ovan jordytan och kunna tillgodogöra sig av solen utan störande årstidsförändringar eller atmosfär. Projektet kommer starta i år 2022 med mindre tester och stå klart runt 2030.

International Lunar Research Station

Chang’e-expeditionerna är del av ett samarbete med ryska rymdorganet Roscosmos. Målsättningen är att bygga en gemensam rymdbas, eller i omloppsbana runt månen, för vetenskapliga syften. Det gemensamma projektet presenterades 2021. Basen ska stå klar 2036. Man har deklarerat att basen ska vara internationell och är öppna för andra intressenter.

Ryssland

Ryssland har meddelat att man lämnar det internationella ISS-programmet 2024. Man har för avsikt att bygga en ny, egen rymdstation med start 2026.

https://youtu.be/bmC-FwibsZg

För små nyttolaster använder EU sig av de mindre Vega-raketerna, där Italien står för 65 procent av utvecklingskostnaderna. Rysslands Soyuz har använts för medelstora nyttolaster, och den fransktillverkade Ariane 5 har sedan 1996 tagit hand om tunga laster.

Det finns nu ett litet problem med Soyuz, då Rysslands krig i Ukraina gör det omöjligt att använda den lösningen. Och Ariane 5 har mer eller mindre pensionerats, samtidigt som Ariane 6 är försenad. Därför behövs det ett alternativ, och det kan mycket väl bli Elon Musks Space X-bärraket Falcon 9 som får ta vid.

”Jag skulle säga att det finns två och ett halvt alternativ som vi diskuterar. Ett är Space X som är tydligt. Ett annat är möjligen Japan”, säger ESA:s generaldirektör Josef Aschbacher till Reuters. Indien kan också vara ett alternativ. ”Space X skulle jag säga är den mer operativa [lösningen].”

Starlink är ett satellitsystem som drivs av Musks Space X-företag, och som kan ha 30 000 satelliter i låg omloppsbana det kommande decenniet. Satsningen ger internet till utvecklingsländer och fattigare regioner på jorden. Satelliterna har jonmotorer som tillåter dem att ändra omloppsbana.

Musks bolag Space X har även ett kontrakt med det amerikanska försvarsdepartementet om att använda Starlink-plattformen för militära ändamål, inklusive utveckling av känsliga instrument som kan upptäcka och spåra hypersoniska vapen – teknik som Peking är känt för att utveckla.

Att förstöra nätverket skulle vara en extrem bedrift för Kina, då det till sin natur kan förlora flera satelliter och ändå fungera normalt. Och det skulle bli dyrt för kineserna.