”Jag vek upp omslagspapperet och tänkte ’skojar du?’ Jag var i chock, jag satt där med munnen öppen och visste inte vad jag skulle göra. Jag blev lite skrämd. Det var hemskt.” Det blev inte bättre när personalen gav ”robotaktiga” svar, som till slut fick henne att gråta, skriver Mirror.

”När jag försökte förklara för personalen hur upprörande detta varit för mig höll jag faktiskt på att gråta. Mina ögon tårades, mina läppar darrade, min kropp skakade. Jag sa till honom ’Vet du vad en vegan är?’, och han sa bara 'Förlåt'."

Nästa anhalt var Twitter, där Taylor beklagade att hon av misstag hade ätit en ”mördad kännande varelse” och fått i sig ett ”cancerframkallande ämne”. Hon har nu lovat alla följare att aldrig någonsin återvända till kedjan, eftersom hon kände att ”ingen brydde sig”, och att hon inte fick något svar från Subway. ”Jag vill inte få tarmcancer.”

Bild kallade misstaget ”smaklöst”, och sa att det var ”snabbmatsreklam på bekostnad av minnet av nazistregimens offer.” KFC sa senare: ”Vi är mycket ledsna, vi kommer att kontrollera våra interna processer omedelbart så att detta inte händer igen.”

Meddelandet kan ha skapats automatiskt för att koppla KFCheese till årsdagar och evenemang under året. Många på sociala medier i Tyskland förvånades över att företaget inte hade någon kontrollmekanism. De märkte uppenbarligen sin lapsus först när upprörda kunder hörde av sig.

2019 firade McDonalds i Portugal Halloween med ”Sundae Bloody Sundae”-glass, vilket inte heller var helt lyckat. Referensen till Bloody Sunday gick dem helt över huvudet; 1972 sköt brittiska fallskärmsjägare ihjäl 14 demonstranter i en medborgarrättsmarsch på Nordirland.

Strax efter sju på kvällen i måndags gick Lisa Fulmore, 40 år, ner till McDonalds-restaurangen i Brooklyn för att få sig litet kvällsmat. Hamburgaren smakade bra, men när det var dags för pommes fritesen upptäckte hon att de var kalla.

Hon gick tillbaka och pratade med personalen som snabbt gav henne nya pommes frites, men de var också för kalla. En tredje diskussion om de flottyrkokta potatisstavarna spårade ur.

”Varför skulle du ge mig samma pommes frites och bara lägga en eller två ovanpå för att få mig att tro att du gav mig nya pommes frites?”, sa den synnerligen upprörda Fulmore till personalen. En av dem svarade till slut ”Allt detta över pommes frites?”, enligt New York Post.

Då pratar mamman istället med sin 20-årige son, Michael Morgan, som kommer förbi och ”gör det han måste göra”, som ha sa till polisen efteråt, vilket var ett pistolskott i nacken på en av de anställda, Matthew Webb, 23 år. Han vårdas nu på sjukhus för livshotande skador.

Morgan greps omedelbart av polisen, som trots sin ålder är en erfaren ung man, med 13 tidigare gripanden för misshandel, stöld och grov stöld.

”Tro det eller ej, det handlade om för mycket majonnäs på hans smörgås”, sa restaurangägaren Willie Glenn till tv-kanalen Fox 5. ”Han bestämde sig för att eskalera situationen, och det var då helvetet bröt lös.”

”Jag vet inte vad som händer med samhället, speciellt när det gäller våra ungdomar. De verkar vara så lättkränkta. Alla vill bära en pistol. Alla vill skrämma någon med sitt vapen”, avslutade Glenn.

Allt ägde rum framför restaurangarbetarens femårige son, som såg sin mamma bli skjuten. Hon fördes till sjukhus, medan hennes syster dödades omedelbart. Den 36-årige förövaren har gripits.

”Jag kommer fortsätta så här resten av livet”, säger 68-årige Gorske. ”Men när min fru frågade mig om hon till slut skulle köra hamburgarna i en mixer, då får det nog vara bra”, säger han i en intervju med Guinness rekordbok, där han har en given plats.

Nu är han uppe i 32 340 Big Macs, så det har blivit en del. ”Jag är inte den som gärna testar olika saker. När jag tycker om något håller jag fast vid det”. I början åt han i nio stycken om dagen, men just nu är målet att åtminstone få njuta av två hamburgare varje dag. Han har bara missat åtta dagar under de femtio åren.

”Som pensionär kommer han bara in på måndagar och torsdagar för att beställa sex eller åtta stycken”, säger chefen för den lokala McDonalds-restaurangen. Där hänger för övrigt Gorskes porträtt på väggen.

Holländarna har helt klart sin egna och den är i högsta grad levande och välmående… no pun intended.

Mången holländsk fredag innefattar tre heliga element. Något friterat, en öl, ytterligare något friterat. Faktum är att en egen fritös är något av ett oumbärligt hushållsredskap. Likaså är det såklart ens egen mamma som gör de bästa pommesen (frietjes!). En kollega var glad över att i sydliga Brabant äntligen ha hittat en skaplig så kallad snackbar i nivå med mammas hemfriterade delikatesser. Detta då han under åren i Amsterdam haft svårt för den undermåliga nivån på friterad skräpmat. Oklart om detta således för hans hälsa är av godo eller ej.

Jag ska tillstå att holländska pommes faktiskt också är något utöver det vanliga. Men det är, som min kollega noterade, viktigt att de görs på rätt sätt. Först och främst, de måste vara färska – en bra snackbar pressar såklart dina pommes från potatisar innan de friteras – tjocka och ha precis lagom balans mellan knaprig yta och mjuk potatis inuti. Kort och gott inga McDonaldssmala mjuka hängiga pommes här inte!

Till detta finns såklart mer än bara salt. Varje snackbar erbjuder en rad med tillbehör och såser så som; majonnäs (holländsk eller belgisk), ketchup, curry, saté, joppie, special, krig, samuraj, vitlök, tomat, andalusisk, tartar, nötkött, pulled pork och pulled chicken. Om du inte vet vad samuraj- eller krigssås är… något nytt att testa nästa gång du är i Holland!

Och, nej, pommeskrydda har ännu ej letat sig till Holland, något för en hugad entreprenör att lansera kanske.

Förvisso finns stora inhemska kedjor som Febo och Smullers vilka tillhandahåller dessa livsnödvändigheter runt om hela Holland. Men, utan att vara någon konnässör så ska jag väl lokalpatriotiskt, precis som min kollega, notera just de mindre, lokala, brabantska snackbarerna är ett eller två snäpp över de nordholländska kedjorna. Jag gissar att det har något att göra med potatiskvalitén och att man tar sin fritering på synnerligen stort allvar. För även om du bor i den minsta byn på landsbygden utan vare sig affär eller skola så kommer det att finns en snackbar eller ett café där du kan få dig en rejäl skopa med lokalodlade pommes. Friterade med kärlek.

Nu kan det låta som om det bara friteras en massa potatis, men dina frietjes måste självklart ha sällskap av ytterligare något friterat. Men vad? Tja, vad mer kan man fritera? Det mesta såklart. Exempelvis frikandel (ej att förväxla med frikadell) som är en friterad korv, även denna med sås såklart. Eller varför inte någon av alla de upptänkliga formerna av kroketter? Vad än du gillar för fyllning så finns det en holländsk variant som bara väntar på att friteras och serveras tillsammans med dina pommes och din öl! Endast din (eller i det här fallet holländarnas) fantasi sätter gränser för vad man kan stoppa ner i kokande olja och sedan plocka upp och äta!

Kärleken till dessa friterade gudagåvor är bland holländarna så stor att de även skapat ett vida spritt system med snabbmatsautomater som man kan hitta på gator, i butiker och på tågstationer. För ni vet hur det är, man kommer med sista tåget hem och vill så gärna ha en kycklingkrokett med senap, tur då att man bara kan går förbi stationens krokettautomat och köpa sig en, några mynt i luckan (eller oftare ett blipp med bankkortet) och så öppnas luckan till uppvärmd friteringsglädje. Funkar även på vägen hem från krogen har jag hört.

Så till sist. Vad är då favoriten? Tja, jag ska erkänna att vare sig frikandel eller krokett är något jag själv går och suktar efter. Nej, ska det vara friterat förutom pommes då väljer jag bitterballen. Namnet till trots, inte bittra, utan som små friterade mjuka köttbullar vilka man doppar i senap och äter varma tillsammans med en kall öl. Företrädesvis på en uteservering bredvid en kanal. Smakelijk eten!