”Vi hade förhoppningar om att vi skulle ha nått toppen, och se ungefär samma nivåer som föregående år. Det gör vi inte än, det är fortfarande ganska kraftiga ökningar sedan förra året”, säger Vuleta till TT. ”Det är helt enkelt ett väldigt tufft läge, och bekymmersamt.”

Vuleta bedömer att eftersläpningar i registreringen bidrar, då Kronofogden blir den sista utposten för de som drabbas. ”Samtidigt är det inte bara elpriser utan även stigande räntor och inflation som gör att hushållen har mindre pengar att röra sig med. Då kan det ta längre tid för den här kurvan att vända.”

De höga elpriserna har också slagit hårt mot många företag med höga elkostnader, främst i södra Sverige där priserna har varit som högst. ”Det har varit allt från bagare, frisörsalonger, byggfirmor. Det finns ingen typisk sektor som kan pekas ut”, avslutar Vuleta.

”En stor del av ökningen beror på att skulderna växer på grund av räntorna. Men det handlar också om att vi får in fler skulder på högre belopp”, säger Davor Vuleta, analytiker på Kronofogdemyndigheten.

Majoriteten av skulderna utgörs av enskilda mål, som konsumtionsskulder, lån- och kreditskulder till banker samt olika typer av abonnemangsskulder. Det är de enskilda målen som ökat mest under förra året. Statistiken visar att det i huvudsak är de redan skuldsatta som nu fått det ännu värre.

Kronofogden har förespråkat en lagändring som skulle innebära att de skuldsatta i högre utsträckning ska kunna betala av på själva grundskulden, i stället för på räntorna. Branschorganisationen Svensk inkasso motsätter sig en sådan lagändring, då man anser att det riskerar att hota betalningsmoralen.

Sveriges Bostadsrättscentrum som hanterar inkassokrav åt bostadsrättsföreningar har sett en ökning av inkassokraven med fem procent jämfört med samma period föregående år. Markus Pålsson, affärsområdeschef för ekonomisk förvaltning på SBC, säger till Dagens Nyheter:

50 procent av våra kunder höjde avgiften vid årsskiftet. Klart det påverkar. I snitt ökar avgiften med 11 procent för medlemmarna. Därtill ökar i princip alla andra kostnader nu för medlemmarna. Risken är att det kommer fortsätta vara tufft för medlemmar som ska betala sin avgift och hyresgäster som ska betala hyran.

Även andra aktörer som hanterar betalningar av avgifter för bostadsrätter märker av denna trend. Andra halvåret 2022 ökade HSB:s betalningspåminnelser till dem som bor i hyresrätter och bostadsrätter. Ökningen var 2,5 procent.

Den schweiziska storbanken Credit Suisse har varit i strålkastarljuset den senaste tiden. Av inte speciellt trevliga orsaker. Bankens aktiekurs har fallit och är nu i veckan på låga nivåer. Dessutom, svensk bostadsmarknad allt kallare. Priserna faller och antalet bostadsköp ned med 20 procent på årsbasis.

Turbulensen slog till på allvar till finansbolaget Greensill gick omkull, där banken hade investerat 100 miljarder i fyra olika fonder. Banken förlorade också 50 miljarder när den amerikanska fonden Archegos kraschade. Dessutom fick man 4,7 miljarder i böter av amerikanska och brittiska myndigheter för lån man gett till statligt ägda företag i Mocambique.

Farhågan har varit att banken skulle bli ett schweiziskt fall av Lehman Brothers, den amerikanska banken som gick omkull i finanskrisen 2008. Troliga scenarier är att banken överlever till nästa kris, blir uppköpt av en annan bank eller räddas av schweiziska staten.

Efter en tid av spekulation kring bankens förmåga att överleva kom beskedet att man köper tillbaka 30 miljarder kronor i skuldobligationer. Det fick bankens amerikanska aktie att stiga sju procent. På Zürichbörsen steg aktien med 8,3 procent. Sedan 2021 har aktien tappat 70 procent av sitt värde.

Dessutom sjönk räntan på kreditswappar med 42 punkter till 308. Innan hade priset för kreditförsäkring att banken inte skulle gå omkull ökat. Nu är det 23 procent risk att banken går i konkurs på grund av sina skulder inom en femårsperiod.

Återköpen av skuldobligationer är i linje med bankens strategi av riskbedömning som helhet, menar man i ett uttalande. Man såg möjligheter på marknaden att köpa dessa till ett förmånligt pris.

Banken kommer presentera ytterligare åtgärder den 27e oktober. Man har inte släppt någon information om vad det kan vara för något.

Bostadsmarknaden i Sverige är kall

I Sverige så minskar antalet bostadsaffärer kraftigt samtidigt som priserna faller. Antalet affärer i september var 20 procent färre jämfört med de senaste två åren. Bostadsrättspriserna har sjunkit en procent och villapriserna två procent den senaste månaden.

För högbelånade hushåll, med belåningsgrad över 85 procent, kan det skapa problem. Man kan tvingas sälja sin bostad till ett lägre pris än inköpspriset. Skilsmässa, sjukdom eller arbetslöshet kan tvinga någon till en sådan försäljning. Dessutom är stigande mat- och energipriser ett problem som sätter press på hushållen.

SBAB:s chefsekonom Robert Boije säger till SVT att Finansinspektionen borde sänka amorteringskraven för högbelånade. Ett undantag i ett svårt läge. Men han tror också att beslutet kan komma från politiskt håll. Det rör sig om relativt sett få hushåll, ett undantag skulle då inte påverka landets ekonomi i stort, menar Boije.

Det säljs också betydligt färre fritidshus, 42 procent färre i september i årstakt. Enligt Erik Holmberg som är marknadsanalytiker på Hemnet är det förändrade resvanor efter pandemin som spelar in. Mindre distansjobb. Sedan är permanent boende prioritet för bostadsköparna, fritidshus kommer i andra hand.

Den största nedgången av sålda lägenheter har skett i Stockholm. Hela 30 procent färre sålda i september, i årstakt. Det är störst minskning för sålda ettor, sedan tvåor och treor.