Skottlossningen började inne i en skolbyggnad 20.18. Polisen fick många samtal om en aktiv skytt, och när de kom till platsen hittade de flera offer, inklusive två döda. Den beväpnade mannen tog sig då till en intilliggande byggnad, och fortsatte att skjuta mot studenter, och en tredje död person hittades senare där.

https://twitter.com/msupolice/status/1625348771386204161

Videor som lagts upp på nätet visade mängder av skräckslagna studenter som sprang över campus när poliser försökte ta kommandot över den kaotiska scenen. Vid en presskonferens 23.00 släppte polisen ett signalement på den misstänkte skytten. En uppdatering 90 minuter senare gjorde klart att skytten begått självmord.

# More images available in the Full Article

”Vi är lättade över att inte längre ha ett aktivt hot på campus”, sa polisens tillförordnade befäl Chris Rozman. FBI är på plats och hjälper den lokala polisen med utredningen.

”Det här var inte en oavsiktlig skjutning”, sa Drew. Pojken avlossade ett skott, och har omhändertagits. Inga elever skadades. Zwerner har livshotande skador.

En annan elev, vars mamma inte vill att dotterns namn nämns, sa att hon bevittnade skottlossningen, som inträffade vid 14-tiden. Flickan berättade för en reporter från Daily Press att en av hennes klasskamrater i första klass sköt sin lärare ”med avsikt”. Zwerner blev skjuten i magen och föll ner på knä, enligt flickan.

https://twitter.com/ABCWorldNews/status/1611528169076441089

”En skolskjutning med en sexåring är extremt sällsynt”, säger kriminologen James Fox till AP News. ”2010–2021 var det mer än 800 skolrelaterade skottlossningar i grundskolor, med 1 149 offer. 30 procent av dessa inträffade i skolbyggnader.” Det är oftast gymnasieelever som skjuter sina lärare.

Skolans rektor gick snabbt ut i högtalarsystemet med ett kodord som indikerar en skytt i byggnaden, och många kunde sätta sig i säkerhet. En av eleverna hörde den svartklädde skytten säga ”Jag är trött på alla i den här jävla skolan”, innan skottlossningen började.

Polisen identifierade den misstänkte som Orlando Harris, 19 år, som tog examen förra året vid skolan. Polisen sa att skadorna kunde ha varit mycket värre. Skytten fick eldavbrott, vilket gav barnen tid att fly; man hittade mer än ett dussin magasin med 30 skott vardera på 19-åringen.

En av skolans säkerhetsvakter såg mannen försöka ta sig in i byggnaden, och polisen larmades. Michael Sack, tillförordnad polischef, sa på måndagskvällen att han var ”extremt stolt” över polisens snabba agerande. Larmet om skolskjutningen kom in 09.11, och gärningsmannen sköts 14 minuter senare på skolans tredje våning.

De väntar på nycklar (till dörrar som visade sig vara olåsta) och en slägga, pratar med varandra, skickar sms, tittar på ritningar, ett par av dem spritar händerna. Vad de inte gör är att försöka gå in och oskadliggöra skolskytten som sköt 19 barn och två lärare till döds. Till slut, när FBI anlände till skolan, kunde skytten tas av daga.

Utredningen efter massakern visar på att den lokala polischefen, Pete Arredondo, behandlade incidenten som en barrikad, vilket kräver en långsam, metodisk reaktion, skriver Austin American-Statesman som också publicerat videon.

Poliserna skulle istället ha gjort allt de kunde för att stoppa honom, inklusive att sätta sina egna liv på spel. De borde ha konfronterat mannen så snart de anlände till skolan; de hade tillräckligt med eldkraft för att bryta sig in klassrummet och stoppa skottlossningen.

Det är Republikanerna som drivit på med hänvisningen till skolmassakern i Uvalde i Texas.

Den tidigare lagstiftningen innebar att lärare som ville bära vapen skulle genomgå samma utbildning i vapenhantering som poliser. Nu räcker det med 24 timmar, men det krävs också att den lokala skolstyrelsen godkänner att man bär vapen i skolan.

30 av USA:s delstater tillåter i dag skolpersonal att bära vapen under arbetstid.

Men den nya lagen i Ohio möter lokalt motstånd. Borgmästaren i Cleveland har förklarat att där kommer man inte tillåta skolpersonal att bära vapen.

Den nya lagen har också mött motstånd från lärarnas fackföreningar, liksom representanter för poliskåren som oroar sig för att utbildningskravet är för kort för att garantera att skolpersonal använder vapnen rätt – och att det ska leda till skador och till och med dödsfall.

”I dag är det enda hållbara svaret på en masskytt en annan person med en pistol. Efter dessa händelser fastnar vi i fruktlösa debatter. Vi behöver nya och bättre lösningar”, twittrade Rick Smith, företagets vd och grundare. ”Därför har vi valt att offentligt engagera samhällen och intressenter, och utveckla ett fjärrstyrt, icke-dödligt drönarsystem.”

Kort efter tillkännagivandet utfärdade företagets etiska råd ett separat uttalande, där de sa att idén var en farlig fantasi. ”Axons beslut att offentligt tillkännage att de fortsätter att utveckla taser-utrustade drönare och robotar, som ska finnas i skolor och hanteras av någon annan än polisen, gör oss allvarligt oroade.” Nio av de tolv medlemmarna i rådet avgick med omedelbar verkan.

”Efter feedback pausar vi arbetet, och fokuserar på att ytterligare engagera oss med viktiga valkretsar för att fullt ut utforska den bästa vägen framåt”, sa Smith i ett uttalande.

Företagets etiska råd är enbart rådgivande.

Häromdagen hände det igen, en skolskjutning i USA.

Som ett brev på posten kommer kraven på strängare vapenlagar, begränsning på magasin och krav på bakgrundskontroller med mera. Vapenlagar är ett hett politiskt ämne i USA, mycket mer än det är i Sverige.

Låt mig till att börja med berätta att köper man ett vapen som amerikansk medborgare ska det redan göras en bakgrundskontroll, köparen fyller i ett formulär som sedan kollas av myndighet. Detta gäller alla delstater.

Låt mig även påminna om den så kallade “assault weapons ban” som begränsade magasinkapacitet samt vapen såsom AR-15, den lagen var i kraft mellan 1994 och 2004 och hade inget påvisbart resultat.

Det finns även gott om delstater med mycket hårdare vapenlagar än Sverige men ändå har mycket större problem med vapenvåld än vi har här.

Vad är då problemet kan vän av ordning undra?

Ärligt talat faktiskt samma problem som vi har i Sverige med vapenvåld.

Låt oss titta på den statistik som finns. 2020 är senaste året FBI har kommit med en “uniform crime data” rapport. Där står att läsa angående mordvapen:

• 8029 med enhandsvapen (pistol)
• 1739 med kniv
• 662 med händer eller fötter
• 455 med gevär av någon typ

Redan här kan vi snabbt konstatera att det handlar om enhandsvapen som är lätta att dölja vilket speglar gangstrarna i våra förorters vapen också, samt att geväret AR-15 som vapen knappast är problemet om man ska sikta in sig på något specifikt vapen. Svensk lag behandlar enhandsvapen i samma kategori som helautomatiska vapen för att de är så lätta att dölja. Det är en hög tröskel för att äga ett enhandsvapen för sportskytte i Sverige.

Ett legalt ägt enhandsvapen har heller aldrig använts i ett brott vad jag känner till, någonsin. Närmast kommer Peter Mangs, men han smugglade in en pipa illegalt till Sverige som han använde i sina brott.

Vem är det som utför brotten i USA och vem är deras offer? I USA är det helt ok att föra statistik över etnicitet, så låt oss ta en titt vad FBI har att säga om detta:

• 8166 av mördarna var svarta
• 5866 av dem var vita
• 6612 var av okänd etnicitet

Av offren var:

• 9941 svarta
• 7043 vita
• 320 okända

USA hade 322 miljoner invånare 2015, 2019 var det 46,8 miljoner som identifierade sig som svarta. Således är svarta överrepresenterade i den här statistiken, både som offer och förövare. Samma situation kan man finna i Sveriges statistik vad gäller invandrare och dödligt våld, andra invandrare är oftast offren för dödligt vapenvåld.

Här infinner sig frågan varför media i USA och Sverige reagerar så starkt när en vit kille skjuter andra vita men låter den mycket mer omfattande kriminaliteten i övrigt helt passera.

I Sverige har vi lyckligtvis inga skolskjutningar, men vi har många andra. Dessa försvinner i bruset som notiser numera. Händelser som skulle skapat krigsrubriker för 10–20 år sedan passerar obemärkt förbi idag.

Det finns några tänkbara förklaringar till det här.

Den största enligt mig är rasismen av låga förväntningar, vissa människor förväntas inte kunna bete sig. De ses som den noble vilden som fungerar som något slags zoo-djur för intelligentian hos den politiska adeln till vänster av det politiska spektrumet. Inget ansvar skall utkrävas för de är omyndigförklarade av staten och den hjälp som erbjuds i form av bidrag låser in hela samhällen i en beroendeställning till staten. Så skapas valboskap och misär i generationer.

Sen har vi tillvänjning av sakernas tillstånd. Vi ser det i Sverige också hur trygghetsundersökningar visar att folk känner sig tryggare trots att den grova våldsbrottsligheten ökar. Detta förklarar även att vansinniga nyheter bara blir notiser i svensk media. Samma fenomen sker även i USA. Här sticker fortfarande ovanligheterna ut och bildar avsky: “En VIT kille mördade!” blir stora rubriker eftersom det förväntas bara ske av svarta eller invandrare.

När man har en clownkarta över sakernas tillstånd kommer den inte stämma mot verkligheten, naturligtvis. Lagförslag och åtgärder är alla färgade av ideologisk puritanism som är helt verklighetsfrämmande. Helt plötsligt är inte vetenskap och statistik intressant längre när den säger emot den ideologiskt färgade kartan.

Snarare tar politiker tillfället i akt att straffa sina ideologiska motståndare med mer restriktiva lagar som är lika verkningslösa som de som kommit tidigare. Att deras senaste lagar inte gett effekt tas som intäkt till att skärpa restriktionerna ändå mer. Det blir en nedåtgående spiral av värdesignalering och polarisering.

Detta är varför vi kan se Morgan Johansson anklaga jägare och sportskyttar i Sverige för att vara potentiella terrorister medan han i nästa sekund låter riktiga IS-terrorister återvända till Sverige och verka ostört efter saft och bulle med en socialtant.

De federala poliserna kom till platsen 12.15, men beordrades av Arredondo att inte blanda sig i. Efter att ha väntat i drygt en halvtimme struntar de i polischefens order, och kunde 12.50 skjuta ihjäl gärningsmannen. Texas guvernör Greg Abbott, som tidigare sagt att poliserna gick in i byggnaden och gjorde allt de kunde, förstod senare att han blivit vilseförd.

”Jag blev vilseledd”, sa Abbott på fredagen när han talade vid en presskonferens om tisdagens skottlossning. ”Jag antecknade vad alla berättade för mig. Som alla nu vet visade sig informationen jag fick, delvis, vara felaktig”, förklarade han enligt New York Post.

Abbott fortsatte att försvara polisens agerande och insisterade på att de förhindrade situationen från att bli mycket värre.

Först sköt den 18-årige Salvador Ramos sin mormor, som nu är i ett kritiskt tillstånd. Sedan tog han bilen till grundskolan med 600 elever, de äldsta runt nio år gamla. Han krockade utanför skolan och polis kallades till platsen, men han kunde ändå ta sig in på skolan. 11.32 gick han in i flera klassrum och sköt barn, lärare, vem som helst som var i vägen för honom. 19 barn dödades liksom två lärare. Två dussin barn sägs också ha skadats, liksom minst en polis. Ramos försökte barrikadera sig, men sköts ihjäl av polisen.

Hittills i år har det skett 212 masskjutningar i USA (som skadat eller dödat minst fyra personer förutom skytten), enligt den ideella organisationen Gun Violence Archive.

Vapentillverkaren Remington Arms kommer betala 640 miljoner kronor i skadestånd till nio familjer vars anhöriga dog i Sandy Hook-skjutningen. Remington tillverkar den modell av halvautomatiska karbintypen AR-15 som användes av mördaren Adam Lanza. 20 elever och sex lärare dog under dådet mot grundskolan Sandy Hook Elementary School i Newton, Connecticut 2012. Lanza använde vapnet som hans mor hade licens på, och efter dådet tog han sitt eget liv med ett handeldvapen.

Rättsfallet har pågått i flera år och familjerna menar att vapentillverkaren medvetet riktat in reklam mot unga män i ”riskgrupp” genom produktplacering i tv-spel. Högsta domstolen i delstaten Connecticut beslutade att företaget kan stämmas för denna marknadsföring. Då valde Remington förlikning med familjerna.

Man hade först erbjudit en summa på 330 miljoner men familjerna tackade nej då man ville påvisa att Remington faktiskt begått ett brott. Remington ville få fallet prövat i USA:s högsta domstol men blev nekade. Fallet kunde då tas vidare på delstatsnivå, vilket Remington motsatt sig. I en juryledd vanlig rättegång hade familjerna kunnat begära ut tusentals interna dokument från Remington, liknande det som skedde i ett uppmärksammat fall mot ett tobaksbolag på 1990-talet. Remington valde då i stället att förlikas.

Det återstår att se vad detta får för konsekvenser framöver, om fler vapentillverkare kommer stämmas då deras vapen använts vid masskjutningar.

President Joe Biden lovordade förlikningen och kallade den historisk. Han menar att smärtan hos familjerna inte försvinner men att det är bra att man kan hålla vapentillverkare skyldiga för att tillverka vapen för krig som sedan på ett oaktsamt sätt marknadsförs.

Sandy Hook-mördaren Lanza konstaterades ha haft svår psykisk ohälsa. Han hade inspirerats av gärningsmännen från Columbinemassakern 1999.

Massakern har varit en medial följetong av flera orsaker. Mediaprofilen Alex Jones dömdes i november 2021 för förtal mot fyra av familjerna till anhöriga. Han ska ha påstått att händelsen var ett påhitt, och på så sätt baktalat offren och deras familjer. Han påstås också ha dolt dokument som visar att han tjänar pengar på dessa uttalanden, trots att det är allmänt känt att han driver nyhetssajten Infowars. Domaren ville ha detaljerade siffror på tittarstatistik och intäkter.

Jones ska under sina sändningar ha sagt att Sandy Hook var en gigantisk bluff, att en anhörig som var med i media snarare var en betald skådespelare än en sörjande förälder. Jones har ändrat sina uttalanden flera gånger. Han har sagt att han har tittat på saken från alla vinklar som är möjliga och kallat händelsen ”komplex”. Efter förtalsdomen har han dock backat och menar att Sandy Hook har ägt rum och inte var en bluff. Rättsprocessen mellan Jones och anhöriga är inte avslutad.

Vapenfrågan är en vattendelare i amerikansk politik och grupperingar inom Demokraterna vill se betydligt hårdare vapenlagar och förbud mot flera typer av vapen. Enligt CDC, Centers for Disease Control and Prevention, dog 38 390 personer av skottskador 2021, varav 24 432 var självmord. I delstaten Wyoming har över 60 procent av hushållen vapen, men det har aldrig skett en masskjutning där. Idaho och Montana har ett liknande högt vapenägande i befolkningen, men bara en masskjutning, i Ennis där en dog och tio skadades 2003.

Boken Nobody Died at Sandy Hook: It Was a FEMA Drill to Promote Gun Control slutade säljas 2019 efter att förläggaren för Moon Rock Book själv ändrat position i frågan om Sandy Hook. Bokförlaget ger mest ut böcker om olika konspirationsteorier. Leonard Pozner, far till ett barn som dog i massakern, hade stämt författarna till boken för förtal, och vunnit.

Samtidigt finns det indikationer på att vapentillverkare i USA skor sig på det pågående kaoset, för att inte säga krigsliknande situationen, i Mexiko. Landet har i decennier tampats med mycket starka kriminella nätverk som styr droghandel, smuggling och människohandel.

En halv miljon vapen smugglas från USA till Mexiko varje år. På den amerikanska gränsen till Mexiko i Texas finns 7000 vapenaffärer. Mexikanska staten har därför stämt vapentillverkarna Smith & Wesson, Colt, Beretta, och Glock bland andra, för att marknadsföra sig på ett sätt som uppmanar till brott. Stämningsansökan är på hundra miljarder kronor och har lämnats in till Massachusetts federala domstol.

Till exempel säljer Colt en pistol med revolutionärlegenden Emiliano Zapata graverad på. En sådan pistol användes på mordet av journalisten Miroslava Breach, som bevakade organiserad brottslighet och smuggling av droger. Biden-administrationen har samtidigt skyndat på en vapenförsäljning till den mexikanska marinkåren och flottan värd 50 miljoner kronor. Vapentillverkarna har än så länge ett solitt försvar genom sin nationella lagstiftning gentemot andra nationers påtryckningar.