Bönderna är förtvivlade. Gäss och tranor förstör för miljonbelopp när de äter sig mätta på sådden.

Fåglarna bekämpas med hagelbössa eller olika skrämselmetoder. För att skrämmas används bland annat laserpekare, inspelade fågelskrik, gasolkanoner och stora uppblåsbara figurer.

Skrämsel fungerar en kort tid tills fåglarna inser att det är ofarligt. Även när det fungerar är det inte helt optimalt:

– De flyttar sig bara och så får grannen dem i stället, säger Örjan Bertilsson, spannmåls- och grisbonde i Blixtorp utanför Varberg.

Bertilsson har problem med gäss och tranor på sina marker. För några år sedan förstörde vitkindad gäss en hel åker med åkerbönor för honom.

Han försöker försvara sig mot fåglarnas härjningar med stora vajande flaggor och gasolkanon. Flaggorna bryr sig fåglarna inte så mycket om längre.

– Den ger ifrån sig en smäll, säger han om gasolkanonen.

– Den har ett tidur så man kan ställa in den att starta klockan sju på morgonen och sen smäller den en gång i kvarten eller vad man väljer.

Tar gässproblemet mycket tid från annat?

– Jo. man måste passa det hela tiden. När de tog åkerbönorna så kom de femtusen och jag hann aldrig reagera.

Han har satt upp en viltkamera så han kan se på sin telefon när fåglarna kommer.

De tre största bovarna är tranan, grågåsen och den vitkindade gåsen. Tillsammans står de för 89 procent av skadorna för de svenska jordbrukarna.

Sångsvanen orsakar bara fyra procent av all skada men ser man bara till dess favoritföda raps är den ett stort problem.

Ett växande problem

Enligt forskarna på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har de stora betande fågarna vuxit i antal. Vissa arter har varit fridlysta och kunnat växa sig livskraftiga. Det kanske största skälet är att jordbrukets utveckling har givit tillgång till säker föda året om.

Nu sår bönderna också på hösten för att kunna skörda i början av sommaren. Många fåglar som förut flyttade söderut väljer i stället att stanna i Sverige.

Fram till 90-talet uppskattades antalet gäss i Sverige i januari månad till under 50 000. 2019 hade antalet stigit till över 250 000.

– Det är jättefint med fåglar, men flera tusen gäss som slår rätt ner är inte lika roligt. Likadant tranorna. Stora fötter har de. De är hemska. De ska vara i Hornborgasjön och inte här, tycker Örjan Bertilsson.

Den vitkindade gåsen är ett exempel på en fågelart som vuxit sig stark. Den har varit fridlyst länge, men sedan ett par år tillbaka är det tillåtet med skyddsjakt på den. Samma med trana och sångsvan.

Grågåsen, Sveriges vanligaste gås, är inte fridlyst.

Enligt SLU står Tranor står för 34 procent av skadorna i landet, vitkindade gäss för 28 procent och grågäss för 27 procent.

Tranor är särskilt förtjusta i korn och potatis. De vitkindade gässen gör störst skada på vallar och betesmarker men äter också gärna korn och foderspannmål. Grågässen uppskattar korn, vete och vallväxter.

Större budget

I år har anslaget till länsstyrelserna ökat med 15 miljoner kronor. Nu finns det 67,8 miljoner kronor som lantbrukarna i Sverige kan få i ersättning. Om deras ansökningar godkänns. Örjan Bertilsson berättar om när han försökte:

– När de åt upp åkerbönorna för tre år sedan så ringde jag och anmälde det.

Länsstyrelsen ville komma ut och se själva att gåsen åt av grödorna, annars skulle det inte godkännas.

– De skulle hyra en bil först så de kunde inte komma på 2–3 dar. Då hade gässen redan stuckit.

– Det funkar ju inte. Byråkrati, du vet. Är det helt uppätet och alla plantor ligger helt utslagna på backen så finns det ingen annan förklaring, tycker man.

Blir du trött på det ibland?

– Nej, jag är så jävla envis så jag kommer aldrig ge mig. Som egenföretagare så ... Nej.

Men det kan ju inte vara därför du vill vara bonde, för att behöva jaga gäss?

– Men alltså, vi lägger ner så mycket tid och det är så jäkla fint när våren kommer, och man sår och ser det växa. Sen är det totalförstört på en dag, när man lagt ner så mycket jobb och pengar. Så ja, det gör att man blir lite trött på det.

Ett företag använder teknik som liknar den som används av polisstyrkor för att identifiera brottslingar från övervakningskameror, för att jämföra råttornas ansiktsdrag. Med hjälp av bilddata från tusentals råttor kan systemet korrekt klassificera varje enskild individ, och ta del av dess dagliga vanor.

”Tekniken identifierar vilken råtta som går ut och kommer tillbaka, var de äter, var de sover, vem som orsakar skador, vilken del av byggnaden de kommer ifrån, hur de kommer in i byggnaden och om det är samma gnagare som orsakade problemet förra veckan”, säger företaget Rentokils vd, Andy Ransom, till Daily Mail.

Rentokil har tidigare hävdat att råttor är ansvariga för fler dödsfall bland människor än alla krig i världen under de senaste 1 000 åren. Återstår att se hur man rent praktiskt ska få ner antalet skadedjur.

Det var efter klagomål om vanvård av djur som polisen larmades till platsen, och de möttes av en kvävande lukt av ammoniak, samt drivor med avföring, skräp och rutten mat. Stora mängder flugor och kackerlackor hade gjort sig hemmastadda, liksom 300 råttor som rymt från sina burar och gnagde hål på väggarna.

Myndigheterna hittade också flera reptiler i burar och akvarier, inklusive en stor orm. I ett av rummen fanns en iller i en bur fylld med avföring, liksom en hund i en liten låda. Ingen av dem hade tillgång till mat eller vatten, rapporterar Daily Mail.

Barnet och djuren har tagits omhand av myndigheterna. Morgan, som sedan flera månader inte betalat av bolånen, åtalas för djurplågeri och försummelse av barn. Det är oklart om hon anlitat en advokat för att tala å hennes vägnar. Familjens hus är sedan en tid till salu.

Råttjakten börjar när en svart bulldog springer bredvid den, och trycker till med nosen. Bulldoggens ägare drar bort hunden, och råttan skyndar vidare. Det är då som fyraårige Zoey, en fin jindomix med stark jaktinstinkt, tar tag i saken. Hon skakar råttan, och slänger sedan upp den i luften. Mer än så blir det inte, då ägaren Jonah fyar sin hund. Då många oroat sig för Zoeys hälsa efter att ha fått smak för råttor hälsar Jonah att hunden mår bra, enligt New York Times.

Två miljoner råttor kallar New York sitt hem. De frodas på gatorna, i avlopp, i både övergivna och bebodda hus, i parkerna, i tunnelbanorna, i skoaffärer och på restauranger. Och det blir allt värre. Råttobservationerna ökade med 40 procent under de första elva månaderna 2021, jämfört med 2019. Det beror till stor del på nya nedskärningar av sophämtning och gatustädning. Med pandemin blev det ont om mat, och råttorna spred sig därför till nya jaktmarker.