Efter en möjlig avnotering skulle SAS till stor del ägas av riskkapitalbolaget Apollo Global Management, vilka väntas öka sitt ägande till 70 procent under det chapter 11-förfarande som bolaget befinner sig i. Den danska staten skulle då äga resterande 30 procent.

SAS talesperson Alexandra Lindgren Kaoukji säger till Berlingske att det är för tidigt att spekulera om bolaget kommer att vara fortsatt noterat eller inte.

Nyheten om en eventuell avnotering har fått aktien att rasa; vid tiotiden i dag noterades en nedgång med 24,26 procent till 26 öre på Stockholmsbörsen. Hittills i år har aktien gått ner drygt 42 procent.

SAS är noterat i Danmark, Norge och Sverige, och drabbades hårt under pandemin där 90 procent av personalstyrkan tillfälligt permitterades. 2022 ansökte och fick bolaget ett chapter 11-förfarande i USA, i hopp om att kunna rekonstruera företagets verksamhet. Chapter 11 motsvarar närmast den svenska lagen om företagsrekonstruktion.

Sveriges Radio Ekot har fått statistik från Eurocontrol, den europeiska organisation som styr luftrummet i Europa, och det ser inte särskilt bra ut. I juni var 35 procent av alla flyg från Arlanda minst 15 minuter försenade, och sex procent var inställda – i juli blev det ännu värre. Minst fyra av tio avgångar, 10 000 resor, ställdes in eller försenades under sommarmånaderna.

2020 reste 6,5 miljoner resenärer till och från Arlanda; 2021 ökade det till 7,5 miljoner. Den norske flygexperten Hans Jørgen Elnäs säger till Ekot att tio procent försenade flyg är OK. ”Det är helt avgörande för flygbolagen att de har en flygplats som fungerar till 100 procent.”

47 bolag trafikerar i dag Arlanda. Om inte SAS snart får ordning på ekonomin, så kan det bli 46 bolag på listan.

”Alla avgångar som är planerade att avgå i dag kommer att lyfta”, säger SAS kommunikationschef Karin Nyman till SVT Nyheter. Det är alltså de resenärer vars resa ännu inte blivit inställd som kan räkna med att komma iväg i dag.

Apollo är ett av många charterbolag som drabbats av strejken; de har ställt in 8 000 resor i veckan. ”Det är både resenärer som inte kommit iväg men också tusentals som fastnat och svävat i ovisshet om när de får komma hem”, säger Apollos kommunikationschef Sandra Miller Kinge till DN.

Efter en lång och uppmärksammad konflikt förstärks SAS image av att vara ett strejkdrabbat företag. Återstår att se hur investerarna ser på det krisdrabbade företaget.

Nu återgår köerna på Arlanda snabbt till sitt nya normaltillstånd; SAS står för 60 procent av alla flyg.

Strejkvarsel och personalbrist orsakar inställda avgångar, trängsel, köer och extra väntetid på svenska och europeiska flygplatser i sommar. För resenärer gäller det att vara uppmärksam och planera sin resa väl.

Efter intensiva förhandlingar mellan SAS ledning och facket står det klart, det blir strejk.

Anledningen är att det nordiska flygbolaget kringgår ingångna avtal genom att använda bemanningsföretag, säger Svensk pilotförening. 560 piloter varslades under pandemin och har inte blivit återanställda. Flygbolaget använder i stället personal från SAS Link och SAS Connect, i praktiken bemanningsföretag.

Nu går 900 piloter ut i strejk. Upp till 30 000 passagerare drabbas, med närmare 250 inställda flygningar varje dag. Strejkens längd beror på fackets stridsvilja. Beskedet kom klockan 12 idag, omedelbart föll SAS aktie med sju procent.

Nu kommer tusentals svenskar behöva boka om, eller i värsta fall avboka, sina planerade semesterresor.

Dessutom har det varit bagagekaos på Arlanda, på grund av personalbrist. I stället för en halvtimme kan resenärer får vänta flera timmar på sitt bagage efter landning. Ibland kan det uppstå långa köer till bagageuthämtningen.

Utländska flygbolag

Svenskar har i åratal rest billigt till varma platser med det irländska flygbolaget Ryanair. Efter pandemin har man dessutom flyttat från Skavsta i Nyköping till Arlanda. Men missnöjet pyr inom delar av personalen.

Kabinpersonal i Spanien kräver ändrade arbetsvillkor, och har redan strejkat en vända i juni. Tre nya vändor är planerade, 12–15, 18–21 och 25–28 juli på spanska flygplatser. Över 1000 flygningar berörs.

Strejken sammanfaller till viss del med Easyjets planerade strejk i Spanien, under sammanlagt nio dagar under juli. Även här är det facket som kräver nytt kollektivavtal för 450 anställda. Strejkdatum är 1–3, 15–17 och 29–31 juli.

Lufthansa har ställt in 3 100 avgångar i sommar på grund av personalbrist och sjukfrånvaro. Bolaget och personal förhandlar om löneökningar, nästa möte är 12 juli.

Vill man resa till Paris, eller bara som mellanlandning, får man se upp med en kommande strejk. Det är personal på storflygplatsen Charles de Gaulle som varslat om strejk 8–9 och 13–17 juli. När man strejkade nyligen ställdes 17 procent av flygen in.

Det kan även bli strejk på flygplatsen Heathrow utanför London. Exakt när är oklart men högst sannolikt under juli eller augusti, de två stora resemånaderna.

Även Londonflygplatsen Gatwick har problem, man har sedan några veckor dragit ned på antalet flygningar per dag. Detta på grund av personalbrist. Samma problem har man även på Amsterdams flygplats Schiphol, där man minskat med 16 procent färre resenärer per dag.

Mycket av personalbristen kommer ur uppsägningar under pandemiåren. Detta har man inte lyckats komma i kapp med nu när resandet närmar sig tidigare nivåer.

Även i USA har man dragits med kapacitetsproblem. Piloter från flygbolaget Delta har demonstrerat på många större flygplatser i landet. Men bara utanför sin ordinarie arbetstid, inga störningar har därför orsakats av protesterna.

Vad kan man göra?

Ska man ut och resa internationellt bör man planera sin resa noga. Man bör helst undvika flygbolag och flygplatser som riskerar drabbas av strejk. Man bör också tänka på att det kan innebära problem när man ska mellanlanda. Vilket ofta sker på de riktigt stora europeiska flygplatserna, som Paris och London.

”Regeringen har beslutat att det inte är aktuellt för oss att gå in med mer eget kapital i SAS”, sa Norges näringsminister Jan Christian Vestre på en pressträff i morse. Däremot kan man på vissa villkor komma överens om att konvertera skulder till aktier. ”Det betyder att den norska staten indirekt återigen kan bli delägare i flygbolaget.”

Vestre betonade att norska staten inte ser sig som en långsiktig ägare i SAS. Regeringens huvudsakliga uppdrag är att tillvarata skattebetalarnas intressen. ”De måste stå på egna ben, och det är viktigt att de som alla andra gör en omställning för att vara konkurrenskraftiga.”

Sverige kommer inte heller tillföra kapital. Men det är inte bara det trängande behovet av pengar som SAS brottas med. Det finns ett fortsatt hot om en pilotstrejk som kan bryta ut natten mot onsdag. SAS har varslat om en lockout.

SAS anställda är för övrigt organiserade i 37 fackföreningar i Sverige, Danmark och Norge.

Även om pandemieffekterna har avtagit och flygandet ökar, så skenar kostnaderna för flygfotogen i skuggan av Ukrainakriget, som dessutom ska betalas med en markant dyrare dollar. Brist på nyckelpersonal och försenade leveranser har skapat ett berg av ombokningar och flera tusen inställda flygningar nu i sommar.

Säkert påverkar också månadslånga köer för att få ett nytt pass, passagerare som tvingas sova i kön utanför Arlanda för att kanske ha en chans till ett tillfälligt pass och många, många timmar för att ta sig igenom incheckning och säkerhetskontroll.

SAS planerar nu att få in kapital från nya investerare, samt omvandla 20 miljarder kronor i skulder till aktiekapital.

Aktien har fallit 31 procent i år och kostar nu 88 öre. Enligt amerikanska Bloomberg tror många investerare på fortsatta kursnedgångar.

SAS står åter igen inför en ekonomisk kris. Ett sparprogram på 7,5 miljarder kronor har utannonserats och man behöver ta in mer färskt kapital. Detta efter den senaste kvartalsrapportens röda siffror: förlust med 2,6 miljarder november–januari. Och perioden innan tappade man 744 miljoner. SAS Forward heter sparprogrammet som kommer innebära stora förändringar för flygbolaget på alla nivåer.

Svenska och danska staten äger 21,8 procent av aktierna vardera och väntas gå in med nytt kapital. SAS vill sänka kostnaderna genom att fördela utgifterna mer jämt över fordringsägarna, man vill göra om sin profil och bli ledande inom ”hållbart flygande”.

Norska banken DNB menar i sin analys av SAS att en rekonstruktion är nödvändig. Man ger rådet till sparare att sälja aktierna i flygbolaget. Analysen från DNB fick aktien att falla 20 procent under onsdagen 16 januari. Aktien föll ytterligare sex procent på tisdagsmorgonen 22 efter kvartalsrapportens offentliggörande.

2020 räddades man efter en nyemission. Man lyckades dock inte fullteckna de nya aktierna, och svenska och danska staten fick köpa in sig mer än tänkt. Då fick man in 12 miljarder. Analysen av Jacob Pedersen på Sydbank var då att det skulle dröja ungefär 18–24 månader innan en ny nyemission behövdes. Och där verkar vi vara nu. Han menar också att SAS tappar mycket på grund av det minskade affärsresandet, många har nu möten digitalt.

Man fick också stöd på 1,5 miljarder under coronapandemin, genom kreditgarantier. Totalt har man gått back med 17,6 miljarder under pandemiåren, enligt DNB.

Det finns också en risk för strejk. Piloternas avtal går ut sista mars och man är besviken på att SAS nya bolag Connect och Link delvis konkurrerar med huvudbolagets verksamhet.

Man har också fått konkurrens på inrikesflyg från Arlanda. Ryanair har etablerat sig där och konkurrerar med betydligt lägre priser. Även lågprisbolaget Eurowings finns nu på Arlanda och konkurrerar på linjer som Köpenhamn och Malaga.

Ytterligare ett problem för SAS är strulet med sin kommande linje till Toronto. På grund av ovan nämnda problem med facket har pilotföreningen ALPA i Kanada uppmanat till bojkott av SAS.

Många problem genom åren

SAS har haft stora ekonomiska problem som går tillbaka minst 30 år. Efter avregleringarna på 1980-talet fortsatte man att ha monopolställning på delar av marknaden i Skandinavien, men det luckrades successivt upp. Trots varningar för hur det sett ut i Nordamerika som haft sin avreglering tidigare agerade man inte proaktivt från SAS.

Terrorattacken 11 september 2001 utlöste en global kris för flygtrafiken vilken SAS drabbades av.

Efter nedgången fick man tillåtelse att köpa norska Braathens, och fick en stor dominans i norsk flygtrafik. Man fick då förbud mot att använda sitt bonusprogram i landet. Braathens omvandlades några år senare till SAS Norge.

2003 startade man Snowflake som skulle konkurrera inom lågprissegmentet, det blev ett stort misslyckande och avvecklades redan i oktober 2004.

2005 hade man ett omstruktureringsprojekt kallat ”Turnaround 2005”. Verksamheten delades i fyra dotterbolag: SAS Braathens, SAS Danmark, SAS International och SAS Sverige. Man hade trots detta två omfattande strejker kommande år. Vid avvecklingen av Spanair tvingades man skänka bort 80 procent av ägandet till nya finansiärer, liksom hela ägandet i Airbaltic, då man inte hade råd att driva dem.

I sviterna av finanskrisen 2009 var man återigen under konkurshot, man fick avskeda personal och omstrukturera verksamheten. Man hade då drygt 20 000 anställda, jämfört med närmare 40 000 i början av 1990-talet.

2012 var det kris igen, personalen gick med på försämrad arbetstid, löner och pensioner. Bankerna gick med på att ge nya lån då en del av markservicen outsourcades. Man hade enligt Jacob Wallenberg ”cash för tio dagar” och det var under en tid nära konkurs.

Den norska staten sålde av sitt innehav i SAS 2018, motsvarande 9,88 procent.

Det är oklart hur mycket subventioner SAS totalt fått genom skattebetalarna de senaste decennierna. Genom aktieemissioner, stödpaket och andra former av stöd handlar det troligen om åtskilliga tiotals miljarder kronor.

Flyget i världen

I Transportstyrelsens rapport om Luftfartsmarknadens utmaningar i spåren av covidpandemin säger man att det är tveksamt om passagerartrafiken kommer komma upp i nivån det var innan pandemin om ens fem år.

En analys av Leeham News and Analysis visade att 66 av de största flygbolagen gick back närmare 9300 miljarder kronor under pandemiåret 2020. Intäkterna minskade med 60 procent under året och vinsten gick från 170 miljarder till en förlust på 1400 miljarder.

Här följer ett axplock av flygbolag som gått i konkurs under 2020 och 2021: Air Italy, Atlasglobal (Turkiet), Flybe (UK), Miami Air International, Trans States Airlines (USA), Ernest Airlines (Italien), Compass Airlines (USA), Cityjet (Irland), Avianca (Colombia), Tame (Ecuador), Latam Airlines Group (Chile), med flera. Åtskilliga bolag har bantat personalstyrkan och gjort andra omfattande strukturförändringar för att minska kostnader.

För tillverkarna föll omsättningen med 50 procent 2020 jämfört med 2019. Då hade man haft en stadig ökning under tio års tid. Prognosen är dock ändå tillväxt om 3,3 procent över en 20-årsperiod, enligt analysföretaget Cirium, vilket är 8 procent lägre på grund av pandemin och fler skrotade flygplan.

Normal trafik väntas först 2024, förutsatt att inte nya ännu okända nedstängningar och liknande problem väntar.