Tidöpartierna har kommit överens om att sänka reduktionsplikten till sex procent vid årsskiftet. Det gäller både bensin och diesel och beskedet kom innan partiledardebatten i SVT på söndagskvällen. Sverigedemokraternas miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen säger till kanalen att ”vi ser det som en stor seger”. Beskedet möts av stor kritik från Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi som säger att det är ”ett gigantiskt svek mot våra barn mitt i en klimatkris”.

Lagen om reduktionsplikt tvingar företag som säljer diesel och bensin att minska utsläppen av fossila bränslen. Man blandar till exempel biobränsle i tankarna. Att Tidöpartierna sänker gränsen är inte så överraskande då man tidigare kommit överens om att sänka den till EU:s mininivå. Regeringen har dock haft en annan definition av detta än Sverigedemokraterna, som menade att gränsen är noll procent.

Att sänka den till sex procent kan innebära att dieselpriset kan bli 5,50 kronor billigare per liter 2024. För närvarande ligger den på 30,5 procent för diesel och 7,8 procent för bensin. Kinnunen säger sig vara nöjd med beslutet, även om man tidigare krävt en nollnivå. I mars hotade partiets ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt med regeringskris om det inte blev noll procent, skriver Expressen.

Enligt klimatminister Romina Pourmokhtari (L) ligger de svenska klimatmålen fast och den fossilfria elproduktionen är nyckeln till Sveriges klimatomställning.

På DN Debatt skriver Tidöpartiernas partiledare att reduktionsplikten inte visat sig vara en effektiv klimatpolitik. I stället vill man nu värna hushållen, som pressas hårt av den ekonomiska krisen.

Enligt Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi har regeringen nu i praktiken övergett klimatmålen. På Twitter skriver hon:

”Genom att först tvärnita elektrifieringen och nu öka importen av bensin och diesel kommer utsläppen från transporterna att öka, inte minska.

”Det är ett gigantiskt svek mot våra barn att mitt i en klimatkris öka utsläppen och låsa fast Sverige i fossilberoende.”

Med den här regeringen går Sverige från att vara en del av lösningen till att vara en del av problemet när de blåbruna nu väljer att elda på klimatförändringarna och frångå klimatmålen.”

https://twitter.com/martastenevi/status/1655189670249070594

Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna, säger till TT:

”Sverigedemokraternas väljare börjar bli luttrade nu kring löftessvek. Man lovade att sänka priset vid pump med tio kronor och nu kommer ytterligare besked om något som kommer att ske längre fram, men man vet inte konsekvenserna av politiken. Förra gången de sade att de sänkte skatten med en krona blev det 14 öre. Återigen är det mycket prat men lite som levereras.”

”Noll är inget alternativ för oss”, säger Liberalernas partiledare Johan Pehrson till TV4 Nyheterna.

Martin Kinnunen (SD), klimatpolitisk talesperson, vill inte gå så långt som att hota med regeringskris, men trycker på att frågan är viktig för partiet. ”Det är klart, kommer vi inte överens kan det bli problem”, säger han till SVT Nyheter.

Enligt Kinnunen bereds frågan fortfarande på klimat- och näringsdepartementet, men har ännu inte nått Tidöpartiernas samordningskansli. ”Vi har inte inlett förhandlingar än, vår utgångspunkt är att vi ska kunna komma överens och nå ett bra resultat.” Tidöpartierna har lovat att kraftigt sänka reduktionsplikten till årsskiftet. ”Vi bedömer att de här förhandlingarna inleds under våren”, avslutar Kinnunen.

Biodieselns lov sjungs av många. På senare år även av bränslebolagen som investerat miljarder i det förnyelsebara framtidsbränslet.

De som protesterat är främst kunderna, som måste betala mer för att kunna ta sig fram i vardagen.

Problemen stannar inte bara vid plånboken. Bränslet protesterar när det är kallt. Det märkte till exempel Hallandstrafiken som tvingades ställa in busslinjer i december för att biodieseln frös i tankarna. Fryser gör det även i Västerbotten:

– Blandar du in raps så har den sämre köldtålighet. Det är ställt utom allt tvivel. Om man faller tillbaka på något känt så vet man att det fungerar, i stället för att man ska använda kunden som någon sorts experiment.

Det säger Per-Erik Jakobsson, vd på Skelleftebränslen. Bolaget har sålt så kallad blankdiesel vid pump i flera år. Blankdiesel, även kallad MK1, är så nära ren diesel man kan komma i dag.

Jakobsson skriver under på den gröna omställningen, men menar att Sverige går för fort fram. I koncernen har man två vindkraftverk och håller på att bygga två vätgasanläggningar.

– Det gäller att hitta rätt former. Vi i Sverige kan inte hitta på något eget. Vi måste leva i harmoni så att våra entreprenörer och åkare kan existera och leva.

SVT rapporterade i måndags om norrlänningar som väljer att köpa blankdiesel i stället för biodiesel. Man fick också veta att OKQ8 och Circle K har valt att följa Skelleftebränsles exempel, och börjar sälja den under tre vintermånader.

När under året säljer ni blankdiesel?

– Hittills säljer vi blankdiesel året runt, berättar Per-Erik Jakobsson.

Till SVT sa konkurrenterna att det var under en tremånadersperiod?

– Det här har hetsats upp, men det här är inget ovanligt. Det har pågått under många år. I norra Sverige har bolag kört blankdiesel under vissa perioder på grund av klimat och temperaturer och annat. Men vi har valt att göra det över året.

På OKQ8:s ekonomichef lät det som att han gjorde det under galgen. Mitt intryck var att han led av det – att det inte var moraliskt bra att sälja blankdiesel?

– Jag måste säga att jag förstår inte det. Lagen är lika för alla. Det spelar ingen roll vem du är, du ska leva upp till reduktionspliktslagen punkt slut. Gör du det så är du hemma,

Jakobsson förklarar att det är dyrare att sälja blankdiesel, och därmed svårare. Reduktionsplikten gör att det är billigare att blanda in biobränsle än att kompensera eller att betala sanktioner för avsaknaden.

– Men det är upp till dem. Jag skulle inte säga att man gör det under galgen. Man fattar beslut om affärsstrategier. Vi är beredda att ändra oss varje dag. Vi kommer ändra oss om lagen stipulerar annat eller om det gagnar våra kunder.

Reduktionsplikten

Inblandningar av raps-, soja- eller majsolja i dieseln ska rädda klimatet, och det måste vi alla förstå, säger politikerna.

S/MP-regeringen, tillsammans med V drev igenom reduktionsplikten i riksdagen 2017.

2021 beslutade riksdagen att utsläppen av växthusgaser från bensin och diesel ska ha minskat med 66 procent år 2030. Det tåget hoppade även de borgerliga partierna på, och röstade för. Endast SD var emot förslaget. Det stora målet är att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser ska vara noll år 2045.

Just nu ligger reduktionsplikten på 30 procent, men lagom till valet tyckte Ulf Kristerssons Moderaterna och de andra nuvarande regeringspartierna att bränslepriserna var för höga och gick till val på att sänka den.

Språklektion

– Och så inget å i "Skellefte". Som vi säger här uppe i Norrland: Skelleftebränslen, betonar Per-Erik Jakobsson.

När du ändå tar upp det, varför säger ni så i Norrland? Lule, Pite, Skellefte, Ume?

– Vi är ju framåtlutande så vi försöker få det att gå lite fortare att prata. Nej, det vete fan. Det är väl bara en dialektfråga. Men så säger vi i alla fall.

Valfläsk är inte ett drivmedel. Partierna lovade att sänka bensinpriset med flera kronor litern, men nu säger regeringen att det får vänta till 2024.

Upprorsledaren Peder Blohm Bokenhielm står på bensinstationen och tankar diesel.

– Jag ser bara hur det tickar. 10 liter och 280 kronor ... Det är helt sjukt vad dyrt det är!

– Nu är det 400 kronor ... 500 kronor ... Du vet, det går så fort så det är skrämmande. Det påverkar mig, men hur påverkar det dem som verkligen har det allra sämst? Nej, fy fan! Det är åt helvete, rent ut sagt.

Han säger att han var skitförbannad efter valet 2018, med talmansrundor och allt möjligt. När han var yngre intresserade han sig inte alls för politik, men nu var han en 42-åring som, med sin egen beskrivning, var politiskt missnöjd överlag. Inte minst var han förbannad över att bensinen var så dyr.

– Jag tyckte det var rent ut sagt för jävligt att det var så dyrt att tanka, och började sätta mig in i det. Jag såg redan då att vi hade en överbeskattning på 30 procent.

I april 2019 blev han inbjuden till en nystartad Facebookgrupp med 300 medlemmar som då hette Bensinupproret. Han fortsatte gräva ned sig i frågan om skatter på drivmedel och blev snart en av de mest drivande i upproret, och han blev ansiktet utåt.

Några månader efter att han gått med i upproret stod han i Almedalen och debatterade bensinskatter och landsbygdsfrågor.

Kommer du ihåg vad bensinen kostade 2019, när du gick med i Facebook-gruppen?

– 15:60 för bensinen, säger han och hastar in i butiken.

– Man måste bidra så att mackarna kan överleva också, så jag passar på att köpa en kopp kaffe här. De överlever inte i dag bara på bränsleförsäljning, utan på det de har inne i mackarna.

Bränslepriserna har fortsatt stiga, och de senaste åren har det gått snabbt. I oktober slog dieseln rekord med ett snittpris på 27:60 kronor litern. Som mest kostade en liter 28:52. Bensinpriset snittade på 21:57 kronor – två kronor mindre än rekordet från juni, då en liter kostade i genomsnitt 23:54 kronor.

Blygsam sänkning

Finansminister Elisabeth Svantesson presenterade den nya regeringens första budget i tisdags. 6,8 miljarder avsattes till sänkta drivmedelsskatter. Oavsett hur man räknar så kommer prissänkningen vid pump inte att nå upp till en krona; inte ens till 50 öre. Långt ifrån det som utlovades i valrörelsen av partierna i regeringsunderlaget. Jimmie Åkesson fick stor uppmärksamhet när han sa att priset skulle sänkas med 10 kronor.

Oljan har blivit dyrare, och för att kunna sänka priset rejält så måste man röra den så kallade reduktionsplikten – det miljöpolitiska kravet att fossila drivmedel ska blandas ut med dyrt biodrivmedel. Regeringen har förklarat att man inte kommer att sänka reduktionsplikten förrän 2024.

– Det som gör mig mest frustrerad och irriterad är det faktum att man inte rör reduktionsplikten förrän 2024. Reduktionsplikten rör inte statskassan över huvud taget. Det är bränslebolagens ekonomi den rör, säger Blohm Bokenhielm.

Reduktionsplikten gör att deras produkt blir dyrare?

– Exakt. De har tagit höjd och köpt in biodrivmedel baserat på gamla avtal, och så vidare. Men när regeringen väntar till 2024 med att sänka reduktionsplikten skyddar man bränslebolagen och inte individen. Det är det som får mig att bli förbannad.

Så man vill inte ge dem förluster?

– Man vill inte ge dem förluster för de har redan köpt in biodrivmedlet. Biodrivmedel är en hårdvara. Det hade de kunnat sälja vidare. Det hade inte behövt bli en så stor förlust för dem. Men på varje liter diesel, ska du veta, är nio kronor biodrivmedel.

Politisk maktfaktor?

Efter ett par namnändringar heter Facebookgruppen i dag Bränsleupproret, och den har 580 000 medlemmar. En utveckling som Peder Blohm Bokenhielm aldrig kunnat föreställa sig för tre år sedan. I dag är de är en politisk maktfaktor, menar han.

– Vi har fått ta del i att utforma beslut. Vi blir tillfrågade kring olika situationer. Vi blir inbjudna på samtal med bränslebolagen och med riksdagen. Sen har vi sett att våra krav blir lyfta av olika partier i olika sammanhang.

Jag har läst att du känner dig sviken, men du säger samtidigt att ni är en maktfaktor. Varför tror du att politikerna vågar svika er i bränslefrågan?

– Tittar man på hela bilden så har Sverige hamnat i ett moment 22. Hur man än vrider på det så ökar man inflationen, man ökar arbetslösheten. Då är frågan var det blir minst skada. Tyvärr har de valt att sätta företag framför folket. Jag tror det hela handlar om var det blir minst skada.

Känner du dig lurad?

– Nej, inte lurad, men jag känner att regeringen tar folket alldeles för givet. Det känner jag direkt. Speciellt efter valet där de stoltserat med att de ska sänka med si och så många kronor litern.

Blohm Bokenhielm nöjer sig inte med att svinga mot det nya regeringsunderlaget. Ilskan mot den förra regeringen är tydlig:

– Tittar man på före valet så var Socialdemokraterna lika fula. De kunde ha förlängt prissänkningen. Vi har fått godkännande av EU att gå under miniminivån på energiskatten och de valde att inte göra det. Sedan står de och pekar finger och säger till de andra att de brutit vallöften. Det är så jävla fult. Det är så fruktansvärt fult.

I veckan kom nyheten att Bränsleupproret och Peder Blohm Bokenhielm funderade på att starta ett eget parti, men det har han sedan gått ut och dementerat. Orden hade lagts i hans mun, säger han.

– Jag fick frågan av Dagens Nyheter om vi kan starta ett politiskt parti. Jag svarade då att vill medlemmarna i Bränsleupproret att vi ska starta parti då blir det så. Det är inte mitt beslut att ta.

Hur stort verkar intresset vara för det. Har det blivit en snackis i Facebook-gruppen?

– Nej, de flesta tror mer på att vi ska fortsätta påverka genom att driva opinionsbildning. Det är den uppfattningen jag får just nu. Men jag kan säga så här: blir det ingen skillnad på reduktionsplikten 2024, som politikerna lovar nu, får man vidta mer drastiska åtgärder.

Elpriserna slår rekord mitt i sommaren när naturgasen sinar i Europa. Rekordhöga bensin- och dieselpriser. Putin kränger sin gas ändå och världens oljebolag badar i pengar.

Bensinpriset

Chockrubriker sågs redan i höstas om rekorddyr bensin och diesel, men sedan dess har priset rusat. Bensinpriset har ökat drygt sex kronor och dieseln har gått upp nästan sju kronor sedan i oktober. Snittpriset i juni var 23:88 för en liter 95-oktanig bensin och hela 26:01 för en liter diesel.

"Putinpriser", säger statsministern om de höga drivmedels- och elpriserna. Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson hakar på. Men faktum är att dieseln sprängde 20-kronorsvallen vid årsskiftet och bensinpriset nådde 19 kronor redan innan krigets utbrott. Oppositionspolitikerna slår tilbaka och menar att regeringen har gjort för lite för att sänka företagens och det svenska folkets kostnader för drivmedel.

Det är många faktorer som samverkar och som ger oss dagens höga priser. Det är både Putin- Maggan- och Märtapriser vi ser. Bakom ligger det höga oljepriset, skatterna och den så kallade reduktionsplikten.

Bilisten betalar strax över 10 kronor i skatt i dagsläget för en liter bensin. Då är det koldioxidskatt, energiskatt och moms. Ändå sänktes skatten med sammanlagt 50 öre den 1 maj.

Tillsatserna som späder ut drivmedlet, tvingande enligt den så kallade reduktionsplikten, är dyra samtidigt som de minskar effektiviteten i drivmedlet. Kunden får betala mer och tanka oftare.

Plikten är särskilt stor för dieseln, som med HVO-tillsatser och annat måste koldioxidreduceras med 30,5 procent. Bara förra året steg dieselpriset med nästan 35 procent. Sedan årsskiftet har inte bara kriget i Ukraina påverkat priset, utan också ännu strängare miljölagstiftning.

Biobränslet som tillsätts består av biologiska fetter som raps-, majs- och palmolja. 40 procent av dieseln består nu av biobränsle, vars råvarupris är mer än det dubbla jämfört med fossilt bränsle. En rent fossil diesel skulle vara drygt fem kronor billigare. Värt att notera är att priset på dessa oljor stigit kraftigt, vilket får direkta konsekvenser på matpriserna. Indirekt slår detta miljökrav med ökade transportkostnader på allt som kräver transporter.

Elpriser

Sverige svettas i sommarens rysshetta och den som vill slå på luftkonditioneringen får betala dyrt. I går slogs rekord i de två sydligaste energiområdena, alltså från Dalarna och Gävle och söderut. Sex kronor per kWh. Normalt för juli är cirka 30 öre per kWh, alltså 20 gånger mindre.

Ryska Gazprom har minskat tillförseln av naturgas till Europa och det beror, säger man, på att det saknas viktiga reservdelar från Kanada. Nu stängs gasledningen Nord Stream 1 ned helt, eftersom den ska genomgå årligt underhåll. Det är osäkert när leveranserna kan återupptas och många oroar sig för att Ryssland avsiktligt kommer att låta bli att släppa på gasen igen.

Sverige konsumerar inte jättemycket naturgas. Gasen står för cirka tre procent av all energiförbrukning. Det gör inte att Sverige klarar sig när gasleveranserna stryps. Länderna nere på kontinenten kommer att behöva kompensera för gasbristen och köpa annan energi. En större efterfrågan kommer att leda till höjda elpriser i Sverige. Det ser vi redan.

Ett samspel

Efterfrågan på energi och drivmedel hänger ihop. Brist på naturgas leder till ökad efterfrågan på olja som el- och värmekälla. Ökad efterfrågan på olja leder till högre drivmedelspriser.

Den ryska oljan och gasen hittar köpare trots sanktionerna från väst. Nu säljs den i stället till Kina och Indien. I Indien raffinerar man oljan och säljer den till USA och Europa som diesel.

Joe Biden reser snart till Saudiarabien, med en önskan att få kronprins Mohammed bin Salman att pumpa mer olja ur sanden. I stället för ett pris på omkring 100 dollar per fat, där det legat sedan kriget bröt ut, vill Biden nog gärna ha ned det till under 60 dollar. Därunder låg det i flera år fram till förra sommaren.

En sådan prissänkning skulle hjälpa ekonomin på amerikansk hemmaplan och resten av den inflationstyngda världen. Samtidigt som den skulle minska de ryska intäkterna av oljeförsäljning.

Oljebolagen

I maj släppte världens stora oljebolag sina rapporter för årets första kvartal, och de visade på enorma vinster. Tillsammans gjorde de tio största bolagen en vinst på 1 600 miljarder kronor före skatt. Bara saudiska Aramco gjorde en vinst på 750 miljarder kronor, som blev 417 miljarder efter skatt.

Kriget i Ukraina bröt ut först den 24 februari. Förmodligen kommer oljebolagen att redovisa ännu större vinster för kvartal två, med tre krigsmånader på raken.

I morgon tar vi upp hur stora oljebolagens vinster är de senaste månaderna – och visar hur stora statens skatteintäkter är på grund av att du tankar bilen och tänder belysningen.