På 1960-talet lyckades naturvårdare rensa råttor från små öar utanför kusten, men att ta itu med rovdjur blev inte ett socialt fenomen förrän 2010. ”Det bubblade upp och blev en nationell angelägenhet”, säger James Russell, biolog från Auckland University, och förkämpe för 2050-projektet.

Frivilliga, liksom skolbarn, arbetar systematiskt med fällor och gift, och Predator Free 2050 Ltd., ett offentligt organ, inrättades för att kanalisera statliga och privata pengar till lokala projekt för att testa utrotningsstrategier. Förutom gift och fällor används också infraröda kameror som upptäcker nattaktiva rovdjur. Självåterställande fällor, som krossar skallen på råttorna, används på avlägsna platser där fällor inte kan kontrolleras regelbundet.

Hundar är också viktiga, som tränas för att upptäcka vissa skadedjur och ignorera andra. En av dem, Gadget, har blivit kändis med sin egen Facebook-sida. Många följer henne i arbetet med att kontrollera inkommande båtar.

”Ni kommer att få se mycket av mig, och betydligt färre råttor”, sa Corradi på en presskonferens i onsdags, som Reuters uppmärksammade. ”Det finns en ny sheriff i stan.” Corradi, som tidigare arbetat som lärare, är inte en nybörjare när det gäller att döda så många råttor som möjligt. Hon har tidigare haft uppsikt över råttbekämpningen i stadens offentliga skolor.

Och hon kommer att ha att göra. Stadens gnagare sökte sig nya jaktmarker när pandemin stängde ner restaurangerna – när restriktionerna släpptes var de beredda att förstärka sina positioner. Corradi lär få arbeta för sin lön, som sägs uppgå till minst 1,2 miljoner kronor.

För att söka till posten som råttbekämpare skulle man ha ”blodtörstig” på sin merit­förteckning, samt ha en ”allmän aura av elakhet”. Borgmästaren bistår råttvisans kvinna i sin kamp genom att soppåsarna får stå kortare tid på trottoarerna.

https://twitter.com/NYCMayor/status/1646560393454551045

Roger Miles, som bor i Tenby, berättade för BBC News att han sett ”råttor stora som katter”, och hävdade att det fanns delar av klippan som eroderats på grund av dem. De lokala myndigheterna uppmanade lokalbefolkningen och besökare att sluta mata fåglar, och inte slänga mat i vanliga papperskorgar.

Enligt The Guardian finns problemen i många kuststäder. Det beror på människor som matar fåglarna, turister som slänger skräp i naturen och gäster i fritidshus som inte lägger matavfallet i rätt soptunnor. Måsar sliter sönder soppåsar med mat inuti, vilket sedan lockar till sig råttor.

Enligt tidningen South Wales Argus står det klart att en viss del av klipporna i Tenby eroderats. Stadens borgmästare, Cllr Sam Skyrme-Blackhall, meddelar också att det råttgift som lagts ut nu decimerar råttpopulationen.

30 minuter i underjordens mörka kval, utan att våga skrika på hjälp när andra ser på, från ljuset ovan jord. En lördag strax före lunch strosade Leonard Shoulders upp till sin busshållplats i Bronx, New York. En handfull människor väntade på sina turer, och tittade ner i telefonerna. Shoulders filosoferade stilla över livet, men kände plötsligt hur trottoaren skälvde till en aning. Och igen. Men vad var det som pep?

Plötsligt öppnades ett slukhål på trottoaren, och han störtade ner nästan fyra meter i ett underjordiskt förråd, fyllt med råttor. ”Råttorna klättrade på honom, och han kunde inte röra sig”, sa hans bror, Greg White, till CBS New York. ”Han vågade inte skrika, då han var rädd för att råttorna skulle ta sig in i hans mun.” Först efter en halvtimme lyckades brandmän dra upp honom ur det djupa hålet, hela tiden omgiven av orädda gnagare som intresserade sig för besökaren.

Det här skedde 2020 och visar hur eftersatt stadens underhåll är, men framför allt hur de två miljoner råttorna trivs alldeles utmärkt. New York Post har i en serie artiklar granskat stadens nye borgmästare Eric Adams arbete med att försöka få kontroll över situationen. Böter för den som är för snabb med att ställa ut soporna, nya sopkärl av plåt och mer frekvent sophämtning hjälpte inte. Under de första åtta månaderna på posten under 2022 ökade klagomålen på råttor med 70 procent, jämfört med 2020.

Entré för råttfångaren i New York. I december utannonserades ett välbetalt jobb för den tuffing som kunde arbeta ”gränsöverskridande bland stadens många myndigheter”. Uppdrag: döda så många råttor som det är praktiskt möjligt. Skadedjursbekämparen Ernie Schicchi, med 27 år i branschen, sa i en intervju med New York Post: ”New York City kommer inte att vinna. Det måste hända för mycket, överallt på en gång. Råttorna kommer att vinna.”

https://twitter.com/CurtisSliwa/status/1618769153481113600

Men Curtis Sliwa, mediepersonlighet och grundare av den ibland omstridda frivilligorganisationen Guardian Angels, sa att han kunde göra jobbet gratis, möjligen för att få publicitet. Hans plan var först att släppa ut hemlösa katter i områden med många råttor. Samtidigt finns det redan många hemlösa katter i staden, som inte nämnvärt minskat populationen.

Sliwa började istället med att städa undan gamla sopor utanför borgmästarens eget hus; Adams har för övrigt flera gånger fått råttrelaterade böter. Media fanns på plats när Guardian Angels, iförda röda baskrar, också skurade gatan med ammoniak. Det uppskattades inte riktigt av Adams, som enligt uppgift ringde upp Sliwa och skällde ut honom ”Håll dig för helvete borta från mitt hus!” Den uppretade tonen kan bero på att Sliwa också ställde upp i det senaste borgmästarvalet, men förlorade mot Adams. Efter ett år som borgmästare har han inte längre riktigt folkets gunst.

https://twitter.com/katie_honan/status/1618673880864034816

Under tiden fortsätter råttorna sin erövring av staden, trots enträgna ansträngningar med att ta kål på dem. Ett sätt är att dumpa torris i de irriterande gnagarnas hålor, som sedan snabbt övergår till koldioxid och kväver dem. Det görs bland annat i den mondäna stadsdelen Lower Manhattan, där man ser det som lämpligt att undvika giftiga bekämpningsmedel.

Media bjöds in till en demonstration 2018, där den dåvarande borgmästaren Bill de Blasio närvarade: ”När du väl har lagt in den där torrisen kommer råttor inte levande därifrån.” Vad som följde var mer ett avsnitt ur Tom & Jerry, där en råtta inte alls ville vara med och leka. Trots enträgna försök att mosa den med en spade sprang den undan till nya jaktmarker.

Och än synes ingen anställd råttfångare i New York, trots en tänkt årslön på upp till 1,6 miljoner kronor. Borgmästare Eric Adams har en del att göra med det eftersatta underhållet och brottsligheten i staden. Motståndaren i valet, Curtis Sliwa, nöjer sig med att ha tryckt till Adams genom att städa upp hans skräp, i närvaro av journalister.

Om tre år är det dags för ett nytt borgmästarval, och då kanske man har hittat en tuff råttfångare. Mer troligt är nog att råttorna fortsätter ha det bra i underjorden.

https://youtu.be/CbXb5zRpYYk