Maykil Yokhanna, Benjamin Mahdi och Hassan Mohammad döms till livstids fängelse för mordet på Adriana i Norsborg 2020. Adriana hamnade i skottelden när männen öppnade eld från en vit Audi vid en bensinmack.

Maykil Yokhanna var ledare för Maynätverket och döms till livstids fängelse för försök till mord i två fall, förberedelse till mord, mord och förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse. Han döms också för förberedelse till mord och grovt vapenbrott i ett annat brott.

Hassan Mohammad döms för förberedelse till mord, försök till mord, mord och grovt vapenbrott till livstidsfängelse.

Benjamin Mahdi döms för grovt vapenbrott, förberedelse till mord, mord, misshandel, förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse och förberedelse till mord i ett annat brott, till livstids fängelse.

Samtliga fälls för mordförsök mot sju andra personer som befann sig på platsen, två av dessa var de egentliga måltavlorna för dådet. De tre männen ska solidariskt betala ett skadestånd på 1,6 miljoner kronor, till det kommer också ränta.

Det här gör att det är ställt bortom rimligt tvivel att det är männen som utförde brotten, säger åklagare Anna Svedin till Aftonbladet.

En fjärde misstänkt är Serkan Demirkiran, han har flytt till Turkiet och är eftersökt av svensk polis sedan sommaren 2021. I Turkiet kan han inte utvisas till Sverige, skriver Expressen. Han påstår själv att han inte befann sig i bilden vid tiden för dådet. Han är häktad i sin utevaro.

Tingsrätten sammanfattar domen:

Männen är starkt kopplade till både Audin och de vapen som användes vid gärningen.

De hade motiv till att använda Audin för en driveby-skjutning eftersom utredningen visar att de var ute efter att mörda personer i en rivaliserande gruppering.

En av männen skickade några timmar innan skottlossningen ett meddelande om att han hade fått uppgifter om var personer i en rivaliserande gruppering befann sig och att han därför skulle träffa de övriga två gärningsmännen.

Därefter finns mastuppkopplingar som visar att två av dem sedan träffades i det garage där Audin förvarades. Det finns också mastuppkopplingar från en annan plats som knyter även den tredje mannen till bilen.

Det finns även mastuppkopplingar från två av männen efter gärningen, från samma garage där bilen lämnades efter brotten.

Slutligen finns ett stort antal meddelanden som visar att gärningsmännen efter brotten var oroliga för att polisen skulle kunna spåra deras telefoner. De såg också till att röja undan Audin och de vapen som användes vid skottlossningen.

Bakgrund

12-åriga Adriana mördades i Norsborg 2 augusti 2020, tack vare en övervakningsfilm kunde man se skotten som dödade henne. Det var män från Maynätverket som den dagen åkte in i en vit Audi på en bensinmack vid E20 i södra Stockholm. Deras plan var att skjuta rivaler från Vårbynätverket, skriver Aftonbladet. Samtliga tre åtalade nekade till brott.

I stället hamnade Adriana i skottlinjen och dog. Hon blev ett oskyldigt offer i gängkonflikten mellan grupperingarna. Av tio avlossade skott träffades hon av två. Åklagaren har dock samlat ihop en hel del bevisning i målet.

Till exempel har man chattloggar från SKY ECC, en krypterad tjänst som blev övertagen av FBI och polis i flera länder. Där framgick att de misstänkta hade kommunicerat med varandra och planerat att kanske slå till.

Dessutom blev en musikvideo av en svensk artist viktig i utredningen. I videon poserade maskerade män med en automatkarbin. I en bortklippt sekvens från videon som sedan hittats ses tre beväpnade personer i en vit Audi. Samma bil som användes när Adriana mördades. Videon hade spelats in bara dagar innan mordet skedde. Den kriminaltekniska utredningen visade att det var samma automatkarbin som använts vid mordet på Adriana.

I den stämningsansökan han lämnat in till Uppsala tingsrätt lyder resonemanget bland annat: ”Överföringen på 10 000 kronor avsåg förskott på betalning för tjänsten. Eftersom [kvinnan] inte utförde tjänsten ska pengarna återgå till honom. Tjänsten var att [kvinnan] skulle ’vara hans i kväll’.”

Kvinnan menar att mannen har betalat för sex, men att hon avbrutit det hela efter att han bett henne göra saker hon inte var bekväm med. Efter en dom i tingsrätten fastslås att hon får behålla pengarna.

”En person som väljer att begå en brottslig gärning ska inte kunna få hjälp av rättsordningen för att få tillbaka pengar han förlorat på grund av sin brottsliga gärning”, skriver domstolen. Det är ännu oklart om åtal kommer att väckas mot mannen, för sitt förmodade sexköp.

Ola Bini frias av domstolen i Quito. De tre domarna höll ett 4,5 timmar långt anförande. En av Binis försvarsadvokater, Carlos Soria, sade att domen var oväntad men en trevlig överraskning.

Åklagarsidan kommer att överklaga domen, vilket Binis advokater kommer förbereda sig för, skriver Peoples Dispatch.

https://twitter.com/MinutoJusticia/status/1620609726198448129?ref_src=twsrc%5Etfw%7Ctwcamp%5Etweetembed%7Ctwterm%5E1620609726198448129%7Ctwgr%5E18b1828d0c72ecfa94a95b592d26497e0556495f%7Ctwcon%5Es1_&ref_url=https%3A%2F%2Fpeoplesdispatch.org%2F2023%2F02%2F01%2Fdigital-rights-activist-ola-bini-declared-innocent-by-ecuadorian-court%2F

https://twitter.com/olabini/status/1620616329375150081

Bakgrund

Rättegången mot svenske Ola Bini i Ecuador återupptas. Han greps där 2019, anklagad för dataintrång i den statliga teleoperatörens datorsystem. Där ska han kommit över känslig information om säkerhetstjänsten och presidentens kansli.

Tidigare presidenten Lenin Moreno anklagade honom för att ha försökt destabilisera landet, vilket dock inte är en åtalspunkt. Processen har dragit ut flera år på tiden och expertvittnet för både försvaret och åklagarsidan menar att det inte skett något faktiskt dataintrång.

Han säger i intervju till Ekot att han är övertygad om att bli dömd. Processen är politiskt grundad, tror han, och bottnar i hans vänskap med Wikileaks-grundaren Julian Assange. Assange satt i flera år på Ecuadors ambassad i London, men slängdes sedan ut där ifrån. Bini greps samma dag som Assange greps utanför ambassaden i London.

Bini menar också att vissa läckta dokument som var graverande för Moreno skylldes på honom. Och att han var ett lämpligt offer. Han är på fri fot men övervakad, och får inte lämna Ecuador.

Binis fall har uppmärksammats av människorättsorganisationer världen över. Hans rättsprocess har blivit fördröjt flertalet gånger sedan han greps första gången.

EFF, Electronic Frontiers Foundation, är en ickestatlig organisation i USA specialiserad på frågor om rättigheter på internet. Man varnar för att missuppfattningar om teknologi och politisk påverkan kommer överskugga ett redan bökigt åtal.

I den första delen av processen 2019 använde till exempel åklagaren en bild tagen från Binis mobiltelefon som bevis på att han hackat ECN, telekomoperatören i Ecuador. Men enligt EFF visar bilder hur någon gått in i en server, blivit varnad och då gått ut. Inget utöver en vanlig procedur för systemet.

Bini påstås själv ha tagit bilden, men dess äkthet har debatterats. Hela sammanhanget kring bilden presenterades inte heller. Sättet Bini hanterade den på, och frågade en kollega, är inte utanför ramarna för normalt utförande.

Åklagarens eget expertvittne kunde heller inte go i god för att utredningen från Ecuadors nationella telekombolag innehöll tillräckliga bevis för att dataintrånget skett över huvud taget. Vilket även vittnen för försvarssidan menar, som Tor-grundaren Roger Dingledine.

Men media och politiker i landet var snabba med att prata om ryska hackers och Wikileaks-personer som försökte underminera Ecuador som stat.

Åklagaren har också gjort en sak av att användandet av Tor som sådant anses misstänkt. Och Binis utseende, vänskapsband, böcker och liknande är också del av underlaget mot honom.

I januari 2022 började rättegången, och återupptogs i maj. Den skulle återupptagits igen i augusti, men en svensk-spansk tolk saknades, vilket enligt lag ska tillhandahållas till utländska åtalade. Rättegången sköts upp igen, utan information om tolk skulle närvara.

Åklagaren saknades under förhandlingen, han skickade in en sjukanmälan två dagar senare.

Fördröjningen av rättegången är en sak som påtalats av många människorättsorganisationer. Att han övervakats av säkerhetstjänsten, och att han nekats få information om detta från en domare, är en annan.

Domaren Yadira Proano som först ansvarade för förhör inför rättegången blev sedan petad från fallet, då det framkom att Bini inte fått sina rättigheter som åtalad tillgodosedda.

Om dagens rättegångsdag (31 januari) är tillräcklig för att slutföra processen är oklart. Dom skulle kunna komma redan idag.

Den 44-årige Karlskronabon Bherlin Gildo åtalas för folkrättsbrott då han stred i Syrien för tio år sedan. 2012 reste han ner och anslöt sig till Mujahedeen Fi Ash-Sham, kopplade till al-Qaida och motståndare till Syriens regering. Trots att 150 IS-terrorister återvänt till Sverige är det mycket ovanligt med åtal. 2021 ska ett 40-tal utredningar om folkrättsbrott ha påbörjats. Samma sak gäller återvändande IS-kvinnor, där det främst är sociala myndigheter som kopplas in.

Det finns bilder på Gildo när han poserar med tillfångatagna och dödade civila, skriver SVT. Dessa propagandabilder är en del av bevisningen mot honom. Gildo har sedan dess bytt namn till Nathan Benoitzon.

Han ses också fira militära framgångar. Att han åtalats beror på att både civila och soldater som är satta ur stridbart skick ska vara skyddade. Att utsätta dem för kränkande behandling är ett krigsbrott.

Gildo själv har erkänt att det är han på bilderna. Men att syftet inte var att kränka någon, och att personerna han poserar med varit döda en längre tid. Han påstår också att han själv inte stridit.

# More images available in the Full Article

En del av bevisningen är redigerade filmer av händelserna som hittats på hans dator. Han ska på en bild posera vid ett huvud. På en annan riktar han ett vapen mot tre personer han poserar med. Totalt sett är bevisläget gott, enligt kammaråklagare Reena Devgun.

I ett inlägg på sin blogg från 2012 skriver journalisten Per Gudmundsson om Gildo och andra jihadister från Sverige. Gildo kallade sig Abu Dhirar Filibbini och laddade upp bilder på sitt Facebookkonto från militärbasen Sheikh Suleiman nära Aleppo.

Till bilden där Gildo poserar med en död regeringstrogen soldat hade han skrivit ”vår fiende, en död shabibha i (Sheik Sulayman Fi Darul Izza). Andra döda personer kallade han ”bashar asad’s hundar”, då presidenten i Syrien var Bashar al-Assad.

I förhör med Metropolitan Police i Storbritannien från 2014 kan Gildo inte svara på om det som står på Gudmundssons blogg är sanning eller lögn. Han påstår också att det är han som tagit bilder från bloggen och lagt upp på sin Facebook, men Gudmundsson säger sig tagit bilderna från Gildos Facebookkonto.

Gudmundssons är vittne i rättegången mot Gildo. Hans advokat Thomas Olsson ville dock stryka Gudmundssons vittnesmål från rättegången. Det främsta skälet enligt Olsson var att Gudmundsson inte skulle kunna tillföra några uppgifter i sak om vad som hänt vid det aktuella tillfället, till målet.

Tingsrätten bortser dock från kravet och säger att förhöret med Gudmundsson styrker att syftet med bilderna var att kränka offren. Straffet för folkrättsbrott är fängelse i minst fyra år.

Hur många återvändare åtalas?

2021 beräknas 150 IS-terrorister återvänt till Sverige och ett 40-tal utredningar om krigsbrott pågick. Här räknas inte kvinnor och barn in. Ungefär 300 personer anslöt sig till IS-terroristerna, men andra stred för andra terrorgrupper.

Ett par av de svenska IS-kvinnorna som återvänt har åtalats för brott. Den 49-åriga Lina Ishaq från Halland reste till Syrien 2013. Hon åtalades för grovt folkrättsbrott och grov krigsförbrytelse, då hon använt sin son som barnsoldat.

I mars blev hon dömd till sex års fängelse, första gången i Sverige någon dömts för att ha använt en barnsoldat. Sonen dog i strid 16 år gammal.

Främst Säpo vet vilka som är IS-återvändare. Om de inte anses utgöra ett hot lämnas sällan information vidare till polis eller andra myndigheter.

Samtidigt visade en rapport från Försvarshögskolan 2017 att i princip alla 300 IS-resenärer gått på statliga bidrag, i någon form. CSN, bostadsbidrag, föräldrapenning, barnbidrag och liknande har hjälpt jihadisterna ekonomiskt.

Det är inga stora pengar, de blir inte rika på det, men det kan räcka långt i en konfliktszon, sade terrorforskaren Magnus Ranstorp till SVT.

Trots att både Irak och Syrien mycket snabbare lagför och dömer IS-terrorister står Sverige och stampar. Den stora majoriteten av återvändarna har fått återgå till ett liv i samhället. Vad de tar sig för i framtiden kan bli en obehaglig överraskning.