Riksbanken höjer styrräntan till 3,75 procent, det meddelades under torsdagen. Höjningen är 25 punkter, jämfört med tidigare nivå. Man aviserar också ytterligare en höjning till under 2023, minst. Kritiker menar att man inte borde höjt räntan, då många hushåll är hårt pressade. Dessutom kan det påverka bostadsmarknaden negativt.

Riksbanken säger också att en sänkning av räntan kan ske tidigast 2026, skriver Expressen. Riksbankschef Erik Thedéen menar att den hastiga höjningen av räntan från 0 till 3,75 procent har haft effekt. Men, inflationen faller ändå för långsamt.

Läget beskrivs som bekymmersamt, men många osäkra variabler. Räntan kommer således vara fortsatt hög.

Orsaker till fortsatt hög inflation är den svaga kronan och en oväntad ökning av tjänstepriser, enligt Thedéen.

”Det är kännbart för många när räntan höjs, inte minst för de med höga bolån. Men den höga inflationen påverkar alla. Den gröper ur köpkraften och skapar osäkerhet i svensk ekonomi vilket påverkar den långsiktiga välfärden”, säger han till Expressen.

Först när inflationen börjar falla kan köpkraften komma tillbaka, menar han. Räntan lär landa på 4 procent och stanna där i närmare tre år. Inflationen kan vara tillbaka på rimliga nivåer 2024.

Det råder dock delade meningar om räntehöjningen idag var bra. Laura Hartman, chefsekonom på LO, gillar den inte. Hon menar att Riksbankens penningpolitik slår hårt mot utsatta hushåll och ökar arbetslösheten.

Erik Wikander är vice vd på Svensk Fastighetsförmedling. Han tror inte höjningen kommer påverka så mycket. Men varnar ändå för att det kan ha en effekt på den lilla optimism som kommit på bostadsmarknaden de senaste månaderna. Fler kan nu avvakta med att köpa eller sälja, vilket kan krympa marknaden från redan låga nivåer.

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman säger till Affärsvärlden att hon tror att det blir svårt för Riksbanken att stärka kronan. Småvalutor drabbas när det är osäkra tider, menar hon. Samma sak har hänt den norska kronan. Hon tror också risken ökar för Sverige när Riksbanken följer sina motsvarigheter i England, USA och Europa.

Sveriges riksbank höjer styrräntan från 2,5 till 3 procent, lovar ny höjning i april och mycket troligt en höjning i juni med. Efter att både Fed, Bank of England och Europeiska Centralbanken höjt sina räntor väntas Riksbanken göra samma sak. Frågan är hur högt, 0,5 procentenheter tror vissa. Detta är en balansgång, där man från Riksbankens sida är mycket angelägna om att stoppa den höga inflationen.

Enligt Fredrik Furtenbach, inrikes kommentator på SR, kommer det ta lång tid för reallönerna att återhämta sig från inflationen. Lågkonjunkturen vi gått in i kan vara i flera år, menar han, till 2025. Arbetsmarknaden har klarat sig okej men arbetslösheten väntas öka. Han tror på en höjning med 0,5 procentenheter.

Han tror också att regeringspartierna sitter i en dålig sits. Ingen av dagens generation politiker har varit med om den här situationen. Till exempel är slopandet av amorteringskraven och andra vallöften något man kan behöva hålla inne med. En ekonomisk politik med stora satsningar riskerar öka inflationen.

I SkandiaMäklarnas undersökning Räntetempen kan man läsa att var tredje svensk oroar sig för Riksbankens kommande räntebesked. Till exempel skulle var femte svensk inte klara av en ökad boendekostnad på 1 000 kronor i månaden.

En ökning med 0,5 procentenheter skulle innebära en snittökning med 417 kronor per lånad miljon, vilket många skulle bli pressade av.

Vd på SkandiaMäklarna är Andreas Moritz, han menar att spekulanter på bostadsmarknaden är mycket osäkra på vad boendekostnaderna faktiskt kommer hamna på. Även små kostnadsökningar blir svåra för många svenskar.

Från fackförbunden inom industrin räknar man med att Riksbanken kommer få ned inflationen. Inflation och prisökningar har varit en stor del av årets avtalsrörelse.

Unionen vill inte spekulera i vad räntebeskedet blir, men har förtroende för Riksbanken, säger förhandlingschef Martin Wästfelt till SR. Den sista mars är ett viktigt datum i avtalsrörelsen för 2,3 miljoner anställda.

Facken kräver 4 procent i ettåriga avtal, arbetsgivarna erbjuder 2 procent plus ett engångsbelopp om 3 000 kronor.

Blir det en räntehöjning är det väntat då Riksbanken brukar skugga sina internationella motsvarigheter.

Vad bankerna tror

Den amerikanska riksbanken Federal Reserve höjde styrräntan med 0,025 procentenheter den 2 februari. Det är den åttonde höjningen sedan mars 2022.

Räntan styr bankernas utlåningsränta mellan varandra men påverkar också vanliga konsumenter. Räntan kommer nu ligga inom spannet på 4,5 till 4,75 procent vilket är det högsta sedan oktober 2007.

I Storbritannien höjde Bank of England styrräntan från 3,5 till 4 procent. Räntan där är nu på sin högsta nivå på 14 år.

Erik Thedéen är ny riksbankschef och besökte den sista januari Riksdagens finansutskotts öppna utfrågning.

Han menar att det över tid byggts upp en sårbarhet i det svenska finansiella systemet. Det gäller både hushållens höga skuldsättning men också bankernas och obligationsinnehavarnas exponering mot högt utsatta kommersiella fastighetsbolag.

Swedbank skriver i sitt veckobrev att man tror att räntan höjs med 0,5 procentenheter, till 3 procent. Man tror också att det blir en till höjning (26 april) i vår med 0,25 procentenheter, skriver Affärsvärlden.

Man tror också att det blir ytterligare en höjning i juni med 0,25 procentenheter, då landar räntan på 3,5 procent.

Även SEB tror på en höjning med 0,5 procentenheter, liksom Nordea. Nordea tror också att Riksbanken kommer signalera om ytterligare en höjning på 0,25.

Riksbankens kommande besked: 9 februari (i morgon torsdag), 26 april, 29 juni, 21 september och 23 november.

Enligt Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, är den svaga kronan och ECB:s räntebesked några av faktorerna som ligger till grund för en trolig höjning i Sverige, rapporterar SVT Nyheter. ”Vi sitter litet i knät på ECB”, säger han. Den svaga svenska valutan har tappat kraftigt mot euron och dollarn.

Inflationen i eurozonen och USA ser ut att sjunka, och många tror att räntehöjningarna börjar nå ett slut. Håkan Frisén, prognoschef på SEB, menar att den väntade höjningen kan bli den sista i år. ”Vår syn är att det vore enklast för Riksbanken att ta en 0,5-höjning nu, och sedan sluta.”

Däremot ser Handelsbanken ytterligare höjningar i framtiden. ”Vi tror att de kommer att höja ytterligare 0,25 på sitt aprilmöte, men sedan ligga still resten av året”, säger Christina Nyman, prognoschef på Handelsbanken.

Den amerikanska riksbanken Federal Reserve höjer styrräntan med 0,025 procentenheter. Det är den åttonde höjningen sedan mars 2022. Räntan styr bankernas utlåningsränta mellan varandra men påverkar också vanliga konsumenter. Räntan kommer nu ligga inom spannet på 4,5 till 4,75 procent vilket är det högsta sedan oktober 2007.

Inflationen är också nära den allra högsta nivån, på tidigt 1980-tal. Målsättningen är att dämpa inflationen, som dock mattats av något, skriver CNBC.

Feds styrelseordförande Jerome Powell sade under en presskonferens att data från de senaste tre månaderna visar på en välkommen nedgång i den månatliga prisökningstakten. Men att man behöver betydligt mer bevis för att helt fastslå att inflationen är på nedgång.

Marknaden har dock letat efter signaler på att höjningarna kommer avta. Inga sådana kom nu med den senaste höjningen dock. Börsen reagerade negativt och Dow Jones föll med 300 punkter. Sedan gick den upp något igen.

Powell utlovar också en ”antiinflationsprocess”, där inflationen ska minska. Men han vill inte utlova någon seger än, alls.

Räntehöjningar är något som sker i många länder när inflationen stigit. I Storbritannien höjer Bank of England styrräntan från 3,5 till 4 procent.

Räntan är nu på sin högsta nivå på 14 år. Vilket kommer kännas i låntagarnas plånböcker, med stigande kostnader för bostadslån. Men också med bättre avkastning för sparare.

Den brittiska styrräntan har höjts i omgångar sedan december 2021. Det kan bli fler höjningar och analytiker tror man når en topp i sommar på 4,5 procent.

Bank of England vill inte riskera dämpa den ekonomiska utvecklingen. Det tros också att höjningarna kommer sluta efter ungefär halva året gått.

Nästa möte då beslut om räntan tas är 23 mars, åtta sådana möten hålls per år. Man har ett mål om 2 procents inflation, den ligger nu på 10,5 procent och pressar hushåll och låntagare hårt.

Även den svenska riksbanken har ett inflationsmål på 2 procent, och även i Sverige har vi en hög inflation på över tio procent på årsbasis. Räntan är just nu på 2,5 procent och nästa besked kommer torsdagen den 9 februari.

Erik Thedéen är ny riksbankschef och besökte den sista januari finansutskottets öppna utfrågning. Han menar att det över tid byggts upp en sårbarhet i det svenska finansiella systemet.

Det gäller både hushållens höga skuldsättning men också bankernas och obligationsinnehavarnas exponering mot högt utsatta kommersiella fastighetsbolag.

Enligt sajten Ekonomifakta används räntesänkningar som ett sätt att stimulera ekonomin i lågkonjunktur. Ändring av räntan är också långsiktig, och baseras mer på framtida prognoser än vad som sker exakt här och nu.

Den svenska styrräntan är mycket påverkad av vad Fed och Europeiska Centralbanken gör. ECB höjde sin styrränta med 0,5 procent idag. Väldigt mycket talar alltså för att Riksbanken höjer räntan vid nästa möte.

Enligt Avanzabankens blogg är målsättningen att inflationen sjunker till 2 procent till i slutet av året. Och att styrräntan stannar på 3 procent.

Riksbankens kommande möten: 9 februari, 26 april, 29 juni, 21 september och 23 november.

Månadsförändringen har främst påverkats av ökade elpriser, motsvarande knappt 29 procent. Livsmedelspriserna har ökat 13 månader i rad – i december uppgick prisökningen till 0,9 procent. Kläder hade en säsongsnormal prisökning på ungefär 2 procent.

Inflationstakten påverkades av en bred prisökning inom livsmedel, främst för mjölk, ost och ägg, kött samt bröd och övriga spannmålsprodukter. Elpriserna ökade med drygt 45 procent under det gångna året, vilket utgjorde ett stort bidrag till inflationstakten. Drivmedelspriserna sänktes, vilket bidrog till en minskad kostnad för transporterna.

”Räkna med en räntehöjning på 0,5 procentenheter i februari”, säger SVT Nyheters ekonomikommentator Alexander Norén. Riksbankens nästa räntebesked kommer den 9 februari, då med Erik Thedéen som ny riksbankschef, som tar över efter Stefan Ingves.

Idag klockan 09.30 kom det nya räntebeskedet från Riksbanken att styrräntan höjs med 0,75 procentenheter. Den nya räntan är 2,50 procent. Räntan är nu den högsta sedan 2008. Riksbanken tror också att räntan kommer höjas även vid nästa besked i februari.

Vid den senaste höjningen höjdes räntan med en procentenhet. Chefsekonomen Mattias Persson sade till Expressen att en höjning med 0,75 procentenheter inte räcker, utan kan mycket väl bli en procentenhet igen.

Samtidigt finns det folk på Riksbanken som förespråkat försiktigare höjningar, då effekterna av de tidigare höjningarna inte setts än.

Vi ska nog räkna med ett ganska beskt besked från Riksbanken på torsdag. Men tittar man på andra centralbanker syns ett visst mönster – man har påbörjat en bromsning och har mindre storlek på räntehöjningarna, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB till SvD.

Nästa räntebesked kommer i februari. Då är det Erik Thedéen som är ny riksbankschef, efter Stefan Ingves.

Den svenska ekonomin som helhet står inför ett dystert 2023, enligt finansminister Elisabeth Svantesson. I P1 Morgon varnar hon för hög inflation och djupare lågkonjunktur. Hon säger också att väldigt många människor med små marginaler kommer få det tufft.

Vad gäller vallöftet om det slopade amorteringskravet har hon inga besked att ge, än. Frågan diskuteras med Finansinspektionen och Riksbanken. Men att det ekonomiska läget förvärrats sedan valet, påverkar. Hon vill inte riskera att spä på inflationen, vilket ett slopat amorteringskrav kanske skulle riskera.

Både Riksbanken och Finansinspektionen har tidigare uttalat sig negativt om förslaget. I sin rapport från 14 oktober skriver Finansinspektionen att det inte är en träffsäker eller ändamålsenlig åtgärd för att hjälpa just de hushåll som är i mest behov av stöd på grund av ökade kostnader.

”Vi måste kyla ner ekonomin. Vi kommer inte att komma ur det här utan att känna av en lågkonjunktur”, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, till Aftonbladet. ”För att få en mjuk lågkonjunktur behöver vi därför sänka efterfrågan, vilket vi kan göra genom att höja räntan.”

Sverige väntar också på att en ny regering ska kunna börja arbeta; partierna i den (liksom i princip alla andra partier) har lovat väljarna att kompensera för de höga elpriserna. Där kan det uppstå viss friktion mellan finans- och penningpolitiken.

Det är hårda tider nu, men det lär blir värre. ”Frågan är om hushållen verkligen har förstått hur tufft det kan bli”, säger SEB:s strateg Seyran Naib till SVT Nyheter. Dagens höjning kommer nog inte att bli den sista i år; ett datum att hålla koll på är den 24 november då Riksbanken håller nästa presskonferens om styrräntan.

Gör en budget så att du får koll på läget. Goda tider lär dröja.

”Landet och ekonomin har varit hårt drabbade i två och ett halvt år, och visat sig vara svårt att hantera. Det är nödvändigt att få ned inflationen till tvåprocentmålet om vi ska kunna få stabila förhållanden för arbetsmarknaden, som gynnar alla”, säger Jerome Powell, styrelseordförande i USA:s centralbank.

Den nya räntenivån är den högsta sedan 2018; med höjda räntor blir det dyrare att till exempel ta ett bo- eller företagslån. Man hoppas i och med det att konsumenter och företag ska hålla igen på konsumtionen, vilket i sin tur ska kyla ner och bromsa inflationen.

Takten på höjningarna är anmärkningsvärt hög, säger Robert Bergqvist, ekonom på SEB, som kallar den aggressiva räntehöjningen för ett experiment. ”Om man misslyckas och ekonomin kollapsar, så kommer svenska exportföretag att sälja mindre och arbetslösheten kan stiga.”

”Vi tror att det har börjat bita, och är förvånade över att vi inte sett en större påverkan. Nu har Riksbanken höjt reporäntan, och tydligt aviserat att man kommer göra det fortsättningsvis i flera steg. Mycket beror på inflationen för maj”, säger Robert Boije, SBAB:s chefsekonom.

Det är framför allt i storstadsregionerna som priserna sjönk under maj. Stockholm backade med 2,5 procent, följt av Göteborg och Malmö som båda backar med 1,4 procent.

”Prisläget är högst i Stockholm och Göteborg, så ränteuppgången slår hårdast där. Sedan brukar storstadsregionerna komma lite före när det sker stora skiften”, säger Boije.

SBAB och Booli ser att utbudet på bostäder ökar kraftigt, ett tecken på att många försöker tidigarelägga sin försäljning då de är rädda för att priserna ska sjunka än mer. Men det var innan aviseringarna om högre räntor, vilket får priserna att sjunka ytterligare.

”Det är inte orimligt att prata om 15–20 procent”, avslutar Boije.

”En ensamstående förälder i Malmö lägger ungefär 40 procent av sin disponibla inkomst på boendet”, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank och Sparbankerna. Ett genomsnittligt hushåll spenderar 28 procent av sin disponibla inkomst på boendet.

Och det lär bli värre. Riksbanken höjde nyligen räntan, och Swedbanks prognos säger att den stiger med ytterligare 1,5 procentenheter till april nästa år; en fördubbling. ”Vi räknar med att boendekostnaderna kommer öka kraftigt, vi tror att boräntan kommer landa på drygt 3 procent. Det kommer bli stor skillnad”, säger Arques, enligt SVT.

Den som har en lägenhet i Stockholm kan få en ökad räntekostnad på upp till 5 500 kronor. Även bostadsrättsföreningarna kan behöva ta ut en högre avgift.

”Rådet till alla som bor i en bostadsrättsförening är att läsa årsredovisningen noga, och ta hänsyn till föreningens lån när man bestämmer sig för om man ska binda räntan eller inte på sina egna bolån”, säger Arques.