I Haitis huvudstad Port-au-Prince styr gängen 60 procent av alla områden. Vissa är fyllda av sopor upp till knäna. Landet har inget statsöverhuvud, den senaste Jovenel Moïse blev mördad i juli 2021. Dådet skylldes på lönnmördare från Colombia, men fallet har ännu inte gått till åtal. Vissa vill se ännu en utländsk intervention, med FN-personal som ska stävja kriminaliteten. Men är det är ett koncept som historiskt visat sig göra mer ont än gott.

Parlamentet i huvudstaden kan inte användas då gäng kontrollerar områdena runt omkring. Premiärminister Ariel Henry är uppbackad av USA, men inte folkvald och allmänt ogillad.

Landet är över lag en katastrof. Halva befolkningen, närmare fem miljoner, riskerar svälta. Kolera har kommit till huvudstaden och 20 000 människor lever i hungersnöd. Landet är i förfall och kriminaliteten är vida spridd. Runt 200 kriminella gäng uppskattas finnas i landet, varav hälften i huvudstaden, skriver BBC.

Kidnappningar är vanliga och en huvudinkomst för gängen. Under januari till oktober skedde 1 107 stycken. Lösensumman ligger vanligtvis på runt 2 000 kronor och upp till tio miljoner. Offren lämnas tillbaka levande, om lösen betalas. Men tortyr förekommer, speciellt mot männen. Kvinnor och flickor gruppvåldtas. Ibland ringer förövarna släktingar till offret som får höra när våldtäkten sker.

På sjukhuset MSF i huvudstaden kryllar det av offer för skottlossningar. Många har blivit träffade av misstag, råkat vara på fel plats vid fel tillfälle.

Gängen och korrupta politiker går hand i hand. I utbyte mot pengar och vapen utför de smutsjobbet åt politikerna. Resultatet blir rädsla och kaos. Rättsväsendet är också satt ur spel, en gripen gängmedlem kan släppas efter ett telefonsamtal, och få med sina vapen.

Enligt människorättsorganisationer på plats är det mycket brott, men inga straff. Domarna vill inte åtala gängmedlemmar. Polisen förser dem med fordon och tårgas. Vissa poliser är själva gängmedlemmar, några av nöden då de lever i områden där det bor gängmedlemmar.

Utländsk intervention

USA och Kanada belade nyligen två haitiska politiker med sanktioner, för att ha samarbetat med gängen. En av dem är talmannen i senaten, Joseph Lambert.

Haiti är ett land som blivit världskänt för sina problem, och där stora länder också gripit in. Det kan komma ytterligare en, då regeringen har gjort en förfrågan om att FN ska skicka trupper till landet, och upprätthålla ordningen.

Sist FN gjorde en hjälpinsats på Haiti tog anställda från Nepal med sig kolera till landet. 10 000 människor avled i epidemin som följde. Dessutom anklagades FN:s personal för sexuella övergrepp. I landet vill vissa, som företagare, ha hjälp utifrån. Men andra vill att landet löser problemen på egen hand.

Haiti invaderades av USA 1915 och stod under amerikansk kontroll till 1934. Anledningen till invasionen var politisk instabilitet i landet och utländskt inflytande. Landet styrdes av en amerikanskledd militärregim under perioden, som brutalt slog ned två uppror. Man använde också lokalbefolkningen som arbetskraft i stora infrastrukturprojekt. Tusentals dog under svåra arbetsförhållanden.

Efter förhållandevis lugna tider kom ett flertal statskupper från 1988 till 1991 att skaka om landet. 1994 beslutade USA att åter igen gå in med militära styrkor på Haitisk mark, 20 000 soldater posterades där i Operation Bevara Demokrati. Som motprestation fick landet införa en ekonomisk modell med frimarknadsinslag.

Efter presidentval och kontroverser mellan René Préval och Jean-Betrand Aristide utbröt en revolt 2004, och den sistnämnde tvingades i exil. Det var också då den senaste FN-ledda insatsen sjösattes.

2008 drabbades landet av ett flertal tropiska stormar och 800 000 människor hamnade i nödsituation med svält. 2010 kom en jordbävning med 7.0 på Richterskalan vilket förstörde hemmen för 1,6 miljoner människor.

Jovenel Moïse valdes till president 2016, fem år senare togs han av daga. Och här står vi nu, med ett Haiti i förfall, och ännu en potentiell utländsk intervention. Frågan är dock om inte landet bör få resa sig självt den här gången.

Våldsamheterna startade när ett av gängen invaderade motståndarens kvarter, ett maktövertagande som skulle ge tillgång till fler företag att utpressa och öka möjligheterna till att kidnappa både rika och fattiga haitier. Striderna får ofta tyst stöd från politiska och affärsinriktade eliter.

Gängmedlemmarna satte upp vägspärrar, våldtog kvinnor och flickor, och brände flera andra levande. Tusentals flydde från sina hus till provisoriska skyddsrum. 150 människor har dödats, och ett 100-tal vårdas för skottskador.

En av gängledarna har nu utvisats till USA, men våldet i det karibiska landet lär inte avta.

Haiti har under många år präglats av våld. Ett flertal gäng i de fattigaste områdena i huvudstaden Port-au-Prince är tungt beväpnade. Det allmänna säkerhetsläget är instabilt, polisstyrkan underdimensionerad och över 10 000 haitier har utvisats hit från USA.