Berlusconi föddes i Milano 1936, pappa Luigi var anställd på bank och mamma Rosa var hemmafru. Han tog juristexamen från universitetet i Milano 1961, med en uppsats om juridik inom reklambranschen. Han hade ett stort intresse för musik, spelade kontrabas och kom senare att skriva musik, bland annat AC Milans hymn och en låt åt partiet Forza Italia.

Han var gift två gånger och har fem barn. Han har också haft flera flickvänner och varit indragen i misstänkta sexskandaler. Hans sista flickvän var Marta Fascina, politiker i Forza Italia som Berlusconi grundade 2013. Hon var 54 år yngre än honom.

Hans yrkeskarriär började inom byggindustrin, med uppförandet av bostadsområdet Milano Due på sent 1960-tal. Han gick sedan in i mediabranschen när han startade kabel-tv-bolaget TeleMilano 1973. Det omvandlades 1980 till Canale 5, den första rikstäckande privata tv-kanalen i Italien.

Att täcka in hela Italiens moderna historia i en kolumn är omöjligt, men det finns ett par saker man måste ta i beaktande. Italien var ett utvandrarland ända in på 1980-talet, och stora delar av landet, speciellt i syd, levde knapert. En stor migration skedde också inom landet, från södern upp till fabrikerna i det rika norr.

Landet hade visserligen ett gemensamt språk, grundat i ambitionen efter enandet på 1800-talet att skapa en gemensam nation. Men det var knappast något som alla talade, ens när Berlusconi växte upp. Med ny media och tv i varje hem kom dock det gemensamma språket att få en betydligt starkare betydelse, speciellt för den yngre generationen italienare.

De regionala skillnaderna är stora. Inte som i Spanien, som haft både inbördeskrig och inhemsk terrorism. Men tillräckligt för att det ska finnas utbrytartankar, speciellt i landets norra, rikare delar. Man har också haft både en stark katolsk påverkan från Vatikanen, samtidigt som vänstern periodvis varit stor. Ingendera av dessa har dock tillåtits få ta över helt, speciellt då USA inte velat se ett västland få en kommunistisk regering.

Hans politiska karriär kan sägas ha börjat när han gick med i frimurarlogen Propaganda Due, som officiellt upphörde 1976 men som fortsatte som ett nätverk för högersinnade Sovjet-kritiker. Samtidigt byggde han ut sitt medieimperium genom holdingbolaget Fininvest.

1984 legaliserades nationella sändningar för alla Berlusconis tv-kanaler, ett banbrytande genombrott. Mycket tack vare socialistpartiets premiärminister Bettino Craxi, som Berlusconi var förtrogen med. På sedvanligt italienskt manér tog det dock flera år innan alla legala tvister var lösta.

Tre månader innan valet 1994 lanserades Forza Italia, och framgångarna kom omgående då man blev största parti på 21,01 procent. Berlusconis koalition kunde sedan bilda regering, och han blev landets premiärminister. Partiets grund var en blandning av kristdemokrati, liberal ekonomisk politik och populism. Man vann mycket popularitet som motståndare till politisk korruption, landet hade åren innan skakats av Tangentopoli-skandalen. Där had 5 000 politiker och offentliganställda misstänkts för korruption och över hälften av parlamentets ledamöter stod åtalade.

Forza Italia fick dessutom 30 procent av rösterna i EU-valet samma år. Regeringen fick dock inte sitta längre än till slutet på 1994, då koalitionspartnerns Lega Nord lämnade. I stället var man i opposition till 2001, då Berlusconi åter igen blev premiärminister. Nu satt han i fem år, till 2006. Partiet i sin dåvarande form lades ned 2009, men återuppstod igen 2013.

Väljarbasen var alltid mycket heterogen, och väljarbasen i Lombardiet, Veneto, Sicilien och Apulien hade olika inriktningar i vilka frågor som prioriterades i partiet. Man sade sig till exempel vara en bro mellan katoliker och icke-katoliker.

Inför valet 2001 lanserade han ”kontraktet med italienarna”, inspirerat av ”kontrakt med Amerika” som Newt Gingrich lanserade inför valet i USA 1994. Fem reformer, bland annat inom skatt, arbetslöshet och offentlig sektor, ingick. Om inte fyra av dessa fem uppfylldes lovade han att avgå inför valet 2006.

Det blev en tredje vända som premiärminister, 2008 till 2011. Trots framgångarna, eller kanske just på grund av dem, var han också en mycket illa omtyckt politiker. Försöken att balansera koalitionerna med bland andra Lega Nord som drev på för större decentralisering var inte alltid lätta.

Han är och förblir dock den som bäst använt sig av media och tv för att slå på sin egen trumma. Ett exempel är ”Meno male che Silvio c’é” (gudskelov är Silvio här), en kampanjsång från 2008 avsedd för partilistan Frihetens Folk.

https://www.youtube.com/watch?v=WXf-YbsSh0Y

Under 2011 var han föremål för en större utredning om prostitution och utnyttjande av minderåriga. Begreppet ”bunga bunga” blev ett populärt namn för de misstänkta sexorgier och liknande där män med makt deltog. Berslusconi misstänktes ha köpt sex av 17-åriga marockanskan Karima El Mahroug.

Upprinnelsen var att hon greps misstänkt för stöld. Berlusconi ringde då och satte press på Milanos borgmästare att släppa henne, med förevändningen att hon skulle ha varit Egyptens presidents systerdotter. Han dömdes först till sju års fängelse, men överklagade och friades helt.

Man ska inte underskatta vikten av Berlusconis framgångar som president i AC Milan parallellt med sin politiska karriär. Han basade över klubben åren 1986 till 2004, en tid som var mycket framgångsrik och där även Serie A var världens bästa liga.

Under åren vann man bland annat sju ligatitlar och fyra titlar i Champions League. De sistnämnda är viktiga, då han kunde vara med och fronta laget i världens mest statusfyllda fotbollsturnering. Väl värt att ha i medvetande i dag, när prominenta klubbägare från både Kina och Gulfstaterna är mer regel än undantag i den moderna fotbollen. Silvio Berlusconi var dock en pionjär på området, och han utvecklade både media, politik och fotboll parallellt med att Italien utvecklades på precis samma områden.

Hata och älskad är han nog den mest inflytelserika italienaren i modern tid.

Pictures that defined an era ?
History was made ?

Le foto che hanno fatto la Storia pic.twitter.com/Anyko5AXh8

— AC Milan (@acmilan) June 12, 2023

Efter en granskning av Acta Publica framgick det att 64 svenska politiker har kopplingar till den kriminella mc-miljön, främst till Hells Angels och Bandidos. Hittills har åtta personer slutat sina kandidaturer som en följd av avslöjandet.

Regionpolitikern Benny Strandberg från Halland har kopplingar till klubben, nu avstår han sin kandidatur i valet. Han hade trots en uttalad vilja att bekämpa gängbrottsligheten gått på fest hos Hells Angels. Han avgår också som politiker med omedelbar verkan.

Även Kristdemokraterna Magnus Engström i Linköping och Daniel Clason i Tinsgryd har lämnat sina uppdrag. Bland personerna med kopplingar finns tidigare hangarounds och officerare i klubbarna. Vissa har nära vänskaps– eller familjeband med medlemmar eller delar hushåll med medlemmar.

Totalt har 151 personer stått på de nuvarande åtta riksdagspartiernas listor sedan 2006. Det enda parti som inte haft någon kandidat med kopplingar de fem senaste valen är Miljöpartiet.

En annan som lämnat sina uppdrag är Ola Rydell, kommunfullmäktigekandidat för Sverigedemokraterna i Norrtälje. 38 av personerna i granskningen inför årets val är Sverigedemokrater. Näst störst är Socialdemokraterna med nio kandidater och en av dem har nu lämnat sina uppdrag, Thim Borg från Helsingborg.

Senast att avsäga sig sina kandidaturer är Johnny och Anne Tegelaar , båda Sverigedemokrater och kommunpolitiker från Kristinehamn. Johnny har varit medlem i en lokal mc-klubb som haft samröre med Hells Angels. Johnny står fast vid att han inte vill ta avstånd från Hells Angels.

2018 valdes runt 20 kandidater med kopplingar in i fullmäktige i landet och vissa fick uppdrag i kommunala nämnder.

Hells Angels har funnits i Sverige sedan 1993 när Dirty Dräggels i skånska Djurslöv blev officiell avdelning.

Klubben grundades i Kalifornien 1948 och har nu uppskattningsvis 3 600 medlemmar i världen i 59 länder. En av nyckelpersonerna i klubben var Sonny Barger, som gick bort i juni i år.

Internationellt problem

Kopplingen mellan mc-klubbar och politik är inget nytt i västvärlden. Många underrättelsetjänster ser Hells Angels som ett brottssyndikat. Både Hells Angels och Bandidos uppfyller EU:s elva kriterier för grov organiserad brottslighet. Däribland otillbörlig påverkan på politik och medier. Utpressning, våld och mord förekommer i miljön.

I Nederländerna är Hells Angels helt förbjudna sedan juni 2022.

Hells Angels etablerade sig i Kanada 1977 och blev snabbt stora. Man hade en period fler medlemmar per capita än något annat land, inklusive USA.

2002 besökte Torontos borgmästare Mel Lastman en stort Hells Angels-sammankomst i staden, där han sågs skaka hand och ta bilder med en medlem. Han hyllade deras entreprenörskap och sade att ”de är ett gäng trevliga grabbar”. Han påstod senare att han inte kände till att klubben sålde illegala droger. Han fick skarp kritik av Torontos polismästare Julian Fantino som sade att Lastman nu stärkt Hells Angels ställning i Ontario.

2013 skedde en liknande händelse när borgmästarkandidaten Rob Ford poserade på bild med två Hells Angels-medlemmar. Han menade senare att han inte hade någon aning om vilka männen var och att han inte kontrollerar personer som ber om en bild.

2019 sade talmannen i British Columbias delstatsparlament Darryl Plecas att ledarna för maffian och Hells Angels var effektiva, något han sedan bad om ursäkt för.

https://twitter.com/cbcnewsbc/status/1126652150170378241

Enligt en rapport från 2015 hade byggindustrin i Quebec infiltrerats av maffian och Hells Angels till en grad där problemet gränsade till allomfattande. Dessutom fanns det kopplingar mellan politiska donationer och byggprojekt i offentlig regi i delstaten. Dessutom var delstatens byggfackförbund infiltrerat, liksom dess investeringsavdelning och dotterbolag inom fastighetsutveckling.

I USA är Hells Angels en kriminell organisation, enligt Justitiedepartementet och Departementet för inrikes säkerhet.

2020 fick Mark Gjonaj, då medlem av stadsdelsfullmäktige i The Bronx i New York City, byta juridisk rådgivare. Advokaten Edmond Pryor hade hjälpt Hells Angels lokala avdelning att köpa ett nytt högkvarter i Throggs Neck. Något som inte uppskattades av lokalbefolkningen. Pryor lämnade sin roll som rådgivare efter ”djupa tankar och reflektioner.”