Nu har forskare från det schweiziska federala institutet Forest, Snow and Landscape, WSL, hittat mikrober som kan göra jobbet vid låga 15° C, vilket kan leda till ett genombrott inom mikrobiell återvinning. Resultatet har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Microbiology.

Joel Rüthi, från WSL, och hans kollegor tog prov på stammar av bakterier och svampar som växte på fritt liggande eller avsiktligt nedgrävd plast i marken på Grönland, Svalbard och Schweiz. De testade dem för att se om de kunde konsumera olika typer av plast.

I studien skriver Rüthi att en stor del av de många testade stammarna kunde bryta ned åtminstone en typ av plasterna. Särskilt två svamparter kunde sätta i sig alla testade plaster utom polyeten, den absolut vanligaste och mest använda plasten.

”Nästa stora utmaning blir att identifiera de plastnedbrytande enzymer som produceras av de mikrobiella stammarna, och optimera processen”, säger medförfattaren Beat Frey.

Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att slopa, eller kraftigt sänka, plastpåseskatten från och med 1 januari 2024. Både Moderaterna och Sverigedemokraterna har varit stora motståndare till skatten sedan den infördes i maj 2020. Skatten fanns dock kvar i höstbudgeten, skriver TT. Men i vårändringsbudgeten som kommer presenteras på måndag remitteras förslaget att avskaffa eller kraftigt sänka skatten.

Effekten av skatten var att priset på plastkassar i mataffärerna ofta steg från tre till sju kronor. Det var Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet som drev igenom skatten, med stöd av Liberalerna i januariavtalet. Kristdemokraterna röstade också för, men är nu med i en regering som avskaffar den. Liberalerna backade efter ett år och kallade den ett misslyckande, i stället borde man rikta skatten mot fossila råvaror, skriver Expressen.

”Med mindre att inte någon bryter mot överenskommelsen, så kommer den, som det är skrivet, avskaffas eller kraftigt sänkas till januari 2024, säger Oscar Sjöstedt, Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson till TT.

Till Ekot säger Sjöstedt: ”Det här är ju en oangelägenhet för människor, en väldigt dysfunktionell skatt på många sätt och vis. Ett konstigt inslag i skattesystemet”

Enligt Sjöstedt är det större risk att nya vindkraftverk sprider mikroplaster i naturen, än plastpåsar.

Beslutet får kritik från Miljöpartiet, som sitter i opposition till regeringen. Man hänvisar till EU-direktiv om minskad engångsplast och vill att regeringen presenterar nya förslag för att få till en minskning. Man säger också att det är Sverigedemokraterna som styr regeringens miljöpolitik, och inte Liberalerna. Regeringens klimatminister är liberalernas Romina Pourmokhtari.

En utvärdering av SMED på uppdrag av Naturvårdsverket visar att skatten hade en tydlig effekt i minskad försäljning av plastpåsar och ökade försäljningen av papperskassar kraftigt. Konsumenterna fick också en större preferens för att köpa papperskassar. Undersökningen gjordes på 43 butiker.

Naturvårdsverket skriver på sin hemsida att 87 procent av Sveriges plastavfall går till energiåtervinning eller bränsle inom industrin. 10 procent återvinns och blir ny plast.

Tittar man på statistik från 2019 från Our World in Data ser man att Sverige släpper ut 0,01 kilo plast i haven per person. Det kan jämföras med Kinas 0,05 och Filippinernas 3,3 kilo per person. De flesta länder i Asien, där majoriteten av världens befolkning bor, släpper ut betydligt mer plast än länder generellt i Europa.