”Det som särskilt påverkar fängelsestraffets längd är den dömde mannens användning av vapen och anspelning på tillhörighet till terroristorganisationen PKK, som bedöms ha ett stort våldskapital”, skriver tingsrätten i domen.

”Han har med vapenhot försökt förmå en kurdisk näringsidkare i Stockholm att överlämna pengar till terroristorganisationen PKK”, säger Måns Wigén, chefsrådman vid Stockholms tingsrätt. Vittnesuppgifterna bekräftas också av en övervakningsfilm från restaurangen.

Tingsrätten dömer honom även till utvisning, men konstaterar att det enligt Migrationsverkets bedömning föreligger ett ”undantagslöst verkställighetshinder”, då mannen ”skulle riskera tortyr eller annan omänsklig behandling.”

PKK har varit terrorstämplat i Sverige sedan 80-talet; det här är första gången en person döms för försök till finansiering av terrorism när det gäller just den gruppen.

Güngör står åtalad för grovt vapenbrott, försök till finansiering av terrorism och försök till grov utpressning. Han är medborgare i Turkiet och har åberopat tolkbehov på kurdiska (kurmanji). Åklagaren yrkar på utvisning, då det är hög risk att han återfaller i brott i Sverige.

Säpo vill inte ge några kommentarer till SVT om en påstådd indrivningsverksamhet åt PKK. Inte heller vill representanter för turkiska föreningar ge någon kommentar, eftersom det finns stora risker förknippat med situationen.

Svante Cornell arbetar för tankesmedjan Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik. Han menar att det är välkänt att PKK sysslar med indrivningsverksamhet i Västeuropa. Våldskapital finns också i PKK, till exempel mördades två avhoppare på 1980-talet.

Ömer Can, Adussamet Yildiz, Cahit Acar och Rukan Öz döms för mordet på 47-årige pizzabagaren Askeri Karabulut 28 november 2021. Alla fyra får livstids fängelse och tre av dem är turkiska medborgare och blir utvisade till Turkiet. Mannen sköts med sju skott från nära håll med automatkarbin, skotten träffade i ryggen och på andra ställen. Två män som också var åtalade frias helt.

Mannen var kurd från Turkiet som kom till Sverige 2015, han var ostraffad här. Enligt bekanta till honom var han orolig tiden innan han mördades. Han hade bett vänner om pengar och ville köpa ett vapen, skriver Expressen.

Mannen blev lurad till plasten där han mördades. I bevismaterialet finns sms från kontantkortsnummer som mördarna använde sig av. De skickade adressen Drakvägen 4 till honom och han dök upp där, kort därefter var han död.

Enligt ett huvudvittne var Karabulut tidigare medlem i PKK, men hade hoppat av. Hans änka säger i förhör att han var passiv medlem, som betalade sin medlemsavgift.

Ett spår i utredningen ledde direkt till turkiska staten. En 59-årig man kontaktade polisen efter mordet, och påstod att Karabulut fått tre miljoner av turkiska staten för att mörda honom. Karabulut hade lejt torpeder för att göra jobbet, men attentatet misslyckades. Turkiet vägrade betala Karabulut, som då inte kunde betala torpederna.

Rättens ordförande Göran Nilsson menar att mordet var noggrant planerat och kan likställas med en ren avrättning. Karabulut anade inte vad som skulle ske och kom till platsen obeväpnad. Ett exakt motiv kunde inte fastställas, även om det 59-åriga vittnet lade hela skulden på turkiska staten.

Utredningen visar att det finns ett komplext nätverk i Sverige där hämnd utkrävs mot PKK-medlemmar. PKK är på svenska Kurdistans arbetareparti. Organisationen har sin bas i Turkiet och leds av den fängslade ledaren Abdullah Öcalan. Målet är självständighet för den kurdiska minoriteten i Turkiet, som beräknas utgöra mellan tio och 25 procent av befolkingen.

PKK är terrorklassade av EU, Turkiet och Sverige. PKK har verksamhet i Sverige och snart väcks det åtal mot en man som misstänks ha samlat in pengar åt dem. Enligt åklagare Hans Ihrman finns det en större verksamhet i Sverige där utpressning förekommer. Människor pressas till att betala pengar till PKK mot sin vilja.

Det är det första åtalet i Sverige om terrorfinansiering kopplat till PKK. Tidigare rättegångar har främst rört grupper som Islamiska staten (IS-terroristerna i Irak och Syrien). Ihrman säger också till SR att PKK knutits till 54 våldsdåd världen över under 2022 och att ett stort antal civila dödats.

Svante Cornell på tankesmedjan Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik menar att verksamheten varit känd i årtionden. Det har dock inte varit en prioriterad fråga för säkerhetstjänsterna i Sverige och andra länder i Europa.

Frågan om PKK har blivit aktuell i och med Sveriges ansökan till Nato, som Turkiet måste godkänna. Turkiet har påstått att Sverige ger stöd till PKK och deras motsvarighet i Syrien, YPG. Man vill att Sverige ändrar terrorlagstiftningen och att terrorstämplade personer utvisas och utlämnas till Turkiet. Föreningar som har kopplingar till terrorism ska stoppas och man måste dela underrättelseuppgifter med Turkiet.

Alham Albashir misstänks ha placerat ut en bomb på fashionabla Istiklalavenyn i Istanbul. Minst sex personer har avlidit och över 80 skadades. Albashir ska vara från Syrien och kopplad till det kurdiska arbetarpartiet PKK. Två av dödsoffren är en femtonårig- och en nioårig flicka.

Bomben detonerade strax efter klockan två på söndagseftermiddagen, svensk tid. Istiklalavenyn är en shoppinggata, känd för butiker av det lyxigare slaget. På gatan finns även många europeiska konsulat. Den misstänkta bombkvinnan är gripen, meddelade inrikesminister Suleyman Soylu under måndagen, skriver AFP. Han säger också att PKK ligger bakom dådet.

https://twitter.com/AZgeopolitics/status/1591787929911046145

På övervakningsfilm kan man se en kvinna sitta på platsen där bomben detonerade, i 40 minuter. Sedan reste hon sig och lämnade kvar en väska, någon minut senare exploderade den. Under dagen efter dådet har alla bänkar tagits bort från gatan. Människor lägger trädgårdsnejlikor på platsen och sörjer offren.

Vi behöver mer säkerhet! säger Idris Cetinkaya, som arbetar på ett hotell i närheten.

https://twitter.com/AZgeopolitics/status/1591797417003085824

PKK är svartlistade av regeringen i Ankara och betraktas som en terrororganisation av många länder även i väst. Turkiet har en konflikt med PKK sedan decennier, då kurderna vill ha en självständig stat. Östra Turkiet befolkas till stor del av kurder.

PKK själva förnekar inblandning i dådet. Man påstår att allmänheten är medveten om att man inte begår dåd mot civila, meddelat genom sin närstående nyhetsorganisation Firat.

Hittills har polisen gripit 46 personer misstänkta för inblandning. Den syriska kvinnan är en av dem. Turkisk media har visat bilder på hur en kvinna klädd i lila sweatshirt grips vid en lägenhet i Istanbul. Hon namngavs sedan som Alham Albashir, av polistalesmän.

https://twitter.com/ragipsoylu/status/1592049658725281792

Än så länge har ingen självmant tagit på sig dådet. Inrikesminister Soylu tror ordern gavs från Kobane i Syrien. Staden ligger nära den turkiska gränsen. Området kontrolleras till största delen av kurdiska miliser, som är knutna till PKK. De har varit involverade i kriget mot IS-terroristerna sedan 2015.

Istiklanavenyn har varit utsatt för terrordåd förr, som delmål i den kampanj främst IS-terroristerna stod bakom, 2015–2016. 5 00 personer dog och över 2 000 skadades.

https://twitter.com/AZgeopolitics/status/1591795930600185858

President Erdogan har fördömt attacken som han säger ”luktar terrorism”, han avreste sedan till G20-mötet på Bali. Vissa fruktar nu fler attacker, då president- och parlamentsvalen bara är sju månader bort.

Under valtider kan det ske. Vi lever med skräck, säger en anonym person till AFP.

Turkiet utför konsekvent operationer mot PKK. Organisationen har också varit föremål för diskussionerna mellan Sverige och Turkiet om Nato. Turkiet vill att Sverige ska lämna ut personer med kopplingar till PKK, och andra som man anser begått brott mot landet.

USA har uttryckt sina kondoleanser efter dådet, något regeringen i Ankara vägrat ta emot. Man anser sedan länge anklagat amerikanerna för att förse kurderna i norra Syrien med vapen. Vita Husets pressekreterare Karine Jean-Pierre har sagt att man står sida vid sida med sin Nato-allierade Turkiet.

Vi accepterar inte den amerikanska ambassadens kondoleanser. Vi vägrar dem, sade inrikesminister Soylu.