I veckans Ukraina-svep berättar vi om toppmötet mellan Kinas president Xi och Rysslands president Putin. Vi tittar på vad Ryssland plockar från muséerna för att få fler pansarvagnar till slagfältet. Och vad Internationella olympiska kommittén säger om ryska och vitryska idrottare i Paris-OS 2024.

Xi träffar Putin i Moskva

Kinas president Xi Jinping besökte Vladimir Putin i Moskva i tre dagar. Där diskuterades bland annat Kinas plan för att få till en fred i Ukraina, som USA direkt avvisade. Resan är den första Xi företagit sig sedan han blev omvald till president. Xi sade att det finns nära band mellan Ryssland och Kina, ett omfattande strategiskt samarbete.

https://twitter.com/business/status/1638199905175863298

Innan han begav sig hemåt lovade Xi att förändringens är på gång, något som inte hänt på 100 år.

ABC-journalist går lös på Rysslands ambassadör till Australien

Sarah Ferguson är journalist på ABC och intervjuade nyligen Aleksej Pavlovskij, som är Rysslands ambassadör i Australien.

”Ambassadören, du är här i Australien och njuter av fördelarna med ett fritt och öppet samhälle. Hur kan du leva med dig själv när du representerar en repressiv, diktatorisk Putin-regim? Frågade hon ambassadören.”

https://twitter.com/Gerashchenko_en/status/1638114478104403970

Internationella olympiska kommittén och ryska idrottare

Internationella olympiska kommitténs ordförande Thomas Bach säger att man inte vill vara en ”politisk domare”. Man har fått skarp kritik för att man tillåter ryska och vitryska idrottare delta i OS i Paris nästa år.

Bach menar att man måste hålla sig utanför politiska konflikter, för att kunna bevara sin förmåga att vara en enande kraft på den internationella scenen.

”Om politik avgör vem som kan delta i en tävling, kommer sport och idrottare att bli politiska verktyg. Det är sedan omöjligt för sporten att förmedla sin enande kraft, säger Bach, rapporterar RT.”

Samtidigt kommer det ryska landslaget spela sin första landskamp utanför de tidigare sovjetiska gränserna. Laget ställs mot Iran i Tehran, sedan väntar Irak på hemmaplan i Sochi. Landslaget är avstängd från att kvala till EM 2024 i Tyskland, av Uefa.

Museum töms på pansarvagnar

Pansarvagnar som är 70 år gamla plockas nu ut från muséer runt om Ryssland för att skickas till kriget i Ukraina. Det handlar om T-54B och T-55A, som designades när Josef Stalin var diktator i Sovjet.

Tidigare har man finkammat landet på T-62or, som gick ur produktion något nyligare för 12 år sedan. Det ska finnas 2 500 sådana i landet, i förråd och på muséer. De har försetts med nya motorer och kommunikationssystem.

T 54 producerades ursprungligen 1946, men de som nu skickas till Ukraina är av en något nyare och uppdaterad version – från 1950-talet.

https://twitter.com/Political_Room/status/1638581203556081674

https://twitter.com/WinRussiawill/status/1638688576463331337

Tjeckiens president ser problem att skicka mer militär hjälp till Ukraina

Petr Pavel vann presidentvalet i Tjeckien tidigare i år. Han säger nu att man skickad vad man kan från sina egna vapenlager. Och att man köpt från utlandet och skickat till Ukraina. Samtidigt är det svårt att få upp produktionen, delvis på grund av arbetskraftsbrist, skriver Suddeutsche Zeitung.

Pavel öppnar för att ukrainare ska kunna komma till landet och arbeta. Han tror också att det här året blir helt avgörande för utvecklingen i kriget. Han pekar på valet i USA nästa år som en faktor också. Om stödet för Ukraina minskar i USA blir det problem för Europa. Europa kan inte själva bära upp stödet till Ukraina, menar han.

Hittills har man skickat vapen till Ukraina till ett värde av 23 miljarder kronor. Exakt vilken form av vapen är inte offentliggjort, av säkerhetsskäl och för taktiska avväganden.

Prins William besöker Polen

Prins William gjorde ett på förhand inte annonserat besök i Polen. Där träffade han brittiska och polska trupper som arbetar med att stötta Ukraina. Han träffade också flyktingar.

Mötet skedde i Rzeszow i sydöstra delen av Polen. Där deltog också Polens försvarsminister Mariusz Blaszczak. Mötet kom på begäran av prinsen själv, och skedde under strikt säkerhet.

Nato har stärkt sina positioner i Polen sedan kriget bröt ut, och brittiska styrkor är en del av det. Prinsen tackade styrkorna, som han menar ingår i ett tätt och viktigt partnerskap. Han tackade också det polska folket, som gjort mycket för att hjälpa flyktingar.

https://twitter.com/MON_GOV_PL/status/1638587357447299094

https://twitter.com/RoyalFamilyITNP/status/1638597663993069580

Efter första rundan av valet i Tjeckien står det klart att Petr Pavel och förre premiärministern Andrej Babis går vidare till slutomgången. Den förre Natogeneralen Pavel är starkt västvänlig och har ett försprång i opinionen. Den populäre men också kontroversielle Babis har en oplockad gås med EU-kommissionen.

Valdeltagandet hamnade på 68,44 procent vilket är 6,36 procentenheter högre än valet 2018. Den sittande presidenten Milos Zeman ställde inte upp då han suttit maximala två mandatperioder. Omgång två hålls 27 och 28 januari.

Pavel fick 35,4 procent och Babis 35. De övriga två utmanarna med flest röster var Danuse Nerudova på 13,9 procent och Pavel Fischer på 6,8.

Babis har en framgångsrik karriär som företagare bakom sig och är god för närmare 40 miljarder kronor. 68-åringen är den femte mest förmögna i landet. Han grundade förvaltningsbolaget Agrofert som sysslar med jordbruk, kemiindustri, bygg, logistik och annat. Han har tidigare varit landets finansminister.

61-årige Pavel är en pensionerad Natogeneral och före detta överbefälhavare för Tjeckiens försvarsmakt. Han var medlem i landets kommunistparti från 1985 till 1989, något han idag kallar ett misstag.

Han har bland annat en examen i internationella relationer från King’s College i London och har studerat vid amerikanska Defence Intelligence College i Bethesda, Maryland. Han har bland annat tjänstgjort i den tjeckiska delen av FN-insatsen i Bosnien.

Tjeckien plågas av rekordhög inflation och stora underskott i statsbudgeten relaterade till kriget i Ukraina, skriver AFP. Inflationen landade på 15,8 procent 2022. Stora problem att ta itu med för vinnaren av andra valomgången.

Efter valresultatet var klart gratulerade Babis Pavel till segern i första rundan. Men han påstod också att Pavel ljög i debatterna och inte har gjort någonting för landet.

Babis uttryckte också oro för att bli smutskastad av journalister han anser är allierade med Pavel. Han liknade honom också med Vladimir Putin, då Pavel vid tillfälle funderade på en karriär inom säkerhetstjänsten. Putin har en bakgrund inom KGB.

Pavel har själv utnämnt sin valkampanj till en med målet att ”återinföra lag och ordning” i Tjeckien. Hans plattform är antipopulistisk och tydligt västvänlig.

Spolu, en koalition av partier i mitten och till höger har gett honom sitt stöd. Han anser att väst borde agerat kraftfullare när Ryssland invaderade Ukraina. men han är skeptisk till att Ukraina ska kunna återerövra de av Ryssland nu annekterade områdena i öst.

Han är för högre skatter för höginkomsttagare, homoadoptioner och samkönade äktenskap. Han talar förutom tjeckiska även franska, engelska och ryska flytande.

Babis, som är slovak på fädernet och karpattysk på mödernet, är en populär men också kontroversiell politisk profil. Han har bland annat fått kritisk för sin hantering av covid 19-pandemin.

Han har också haft ett ansträngt förhållande till EU-kommissionen, då han har företag som fått subventioner av unionen. Under 2019 demonstrerade hundra tusentals människor mot hans regering.

Under valupptakten deltog han bara i en tv-debatt, då han inte ville att valet skulle bli en ”nöjeshändelse”.

Precis som Pavel var Babis medlem i kommunistpartiet innan 1989. Dessutom var han informant åt säkerhetstjänsten StB, vilken en domstol i Bratislava slog fast. Han förnekar detta själv. Han grundande partiet ANO 2011 med fokus på att bekämpa korruption. Han har själv varit föremål för flera utredningar.

Han är en stark motståndare till invandring, och har under valupptakten velat fokusera på inhemsk politik, inte kriget i Ukraina. Han är nära vän med avgående presidenten Milos Zeman som också är en stark EU-skeptiker. Bland annat motsätter han sig EU:s miljömål. Den nuvarande ekonomiska krisen skyller han på den regerande fempartikoalitionen.

Opinionsundersökningarna pekar på fördel Pavel inför andra valomgången. Han har legat på runt 60 procent sedan oktober, Babis på mellan 40 och 45.

Presidentens roll är primärt ceremoniell. Men det finns också en viss makt i utnämningar av regeringen, centralbankschefen, konstitutionsdomare och högste befälhavare över försvaret.