Åklagarna i Gävle kommer inte bli arbetslösa på grund av arbetsbrist. Inte så länge Osama Adem och Alexander Sabanovs finns i distriktet.

Kammaråklagare Therese Stensson Jonsson åtalade Adem och Sabanovs för mordet på Brunnsgatan i Gävle i november 2021, och fick dem dömda i tingsrätten i juni. I september led hon ett bakslag när hovrätten frikände dem.

Morgonposten har tidigare berättat hur advokaten Thomas Bodström ryckte ut från Stockholm för att få Adem frikänd i hovrätten.

Hot mot Stensson Jonsson

När Sabanovs satt häktad skrev han ett brev till Stensson Jonsson och förklarade att han skulle våldta henne och skada hennes familj. Nu har vice chefsåklagare Helena Falkerby åtalat honom för hot mot tjänsteman för att han skickade brevet.

I samma stämningsansökan åtalas han för hot mot tjänsteman och våldsamt motstånd mot häktespersonalen på häktet i Gävle. När tre manliga och fyra kvinnliga kriminalvårdare skulle flytta honom till en isoleringscell satte han sig till motvärn genom att spjärna emot och kränga kraftigt med kroppen. Enligt stämningsansökan sa han att han skulle ta dem när han kom ut. Det var det största misstaget de gjort, menade han, och lovade att han skulle komma ihåg deras ansikten. Han ska uttryckligen sagt "jag ska döda er", till de sju kriminalvårdarna.

Misstänkt för grov våldtäkt

Osama Adem har också fått förnyad kontakt med åklagarkammaren i Gävle. I hans fall gäller det inte hot om våldtäkt utan en faktisk våldtäkt.

Söndagen den 9 september våldtogs en minderårig flicka i Sandviken. Redan samma natt anhölls Adem för brottet i sin frånvaro. Han greps av polisen den 12 oktober.

Uppgifter i andra media påstår att det var flera personer som våldtog henne, men det vill inte kammaråklagare Malin Wallén bekräfta.

– Det är en uppgift som jag inte kan kommentera i nuläget.

Har du någon aning om ursprunget till den uppgiften?

– Nej, jag har ingen aning om ursprunget. Men det är inga andra personer som är delgivna misstanke om brott, säger Wallén.

I fredags, den 14 oktober, var det dags för häktningsförhandling. Wallén begärde Adem häktad på sannolika skäl misstänkt för grov våldtäkt och övergrepp i rättssak.

Thomas Bodström tog sig återigen till Gävle för att försvara sin klient. Och återigen med framgång. Tingsrätten slog fast att det inte finns sannolika skäl till misstanke, och inte tillräckliga skäl för häktning. Osama Adem släpptes på fri fot.

Hur vanligt är det att du misslyckas med en häktningsframställan?

– Jag ser det inte som att jag misslyckats. Jag ser det som att tingsrätten gör en annan bedömning än jag gör, huruvida det föreligger sannolika skäl. Det är ju en bedömningsfråga.

Vad händer nu?

– Förundersökningen fortsätter och misstanke om brott kvarstår. Det ska hållas förhör. Det ska inhämtas journaler. Och vi ska inhämta svar på teknisk undersökning, bland annat.

Malin Wallén lägger till att det för tidigt för att kunna uttala sig om hur det kommer att gå i slutändan.

Adem är också misstänkt för övergrepp i rättssak. Typiskt sett handlar det om att man med våld eller hot om våld försöker hindra någon från att anmäla eller vittna.

Ärendet ska också gälla övergrepp i rättssak. Vad kan du säga om det?

– Jag kan inte kommentera den misstanken heller, mer än att det riktar sig mot samma målsägande. Det är i samband med att den grova våldtäkten begås. Så mycket kan jag säga.

Utbrytarkung

Osama Adem har ett antal domar i bagaget, men det senaste året har han lyckats värja sig mot alla anklagelser som kastats mot honom.

Mellan 2019 och 2021 dömdes han tre gånger för ringa narkotikabrott. I april 2021 dömdes han till skyddstillsyn för ett rån. I juli samma år dömdes han till fyra månaders fängelse för grov misshandel, efter att ha stuckit en kniv i armen på en person.

Men sedan han kom ut från fängelset har han inte blivit dömd för någonting. Hösten 2021 började med att han var misstänkt för ett mordförsök på restaurang Tennstopet i Gävle. Han förhördes och släpptes på fri fot, men misstankarna kvarstod. Utredningen lades senare ned trots att hans DNA hittats på mordplatsen.

Den 11 november 2021 mördades gängledaren Baran Arslan på Brunnsgatan. Adem greps, häktades och dömdes i tingsrätten. I september 2022 frikändes han av hovrätten.

Nu handlar det om grov våldtäkt. I fredags gick tingsrätten inte med på att häkta honom, utan släppte honom på fri fot. Gävles Houdini ser ut att gör det igen, assisterad av den förre justitieministern Thomas Bodström.

Två gängmedlemmar dömdes i juni av Gävle tingsrätt för mord på en gängledare. Nu frias de i Hovrätten. Indiciekedjan är stark enligt åklagaren. Försvararen Thomas Bodström är kritisk.

Alexander Sabanovs och Osama Adem dömdes till 14 respektive 12 års fängelse för att ha skjutit gängledaren Baran Arslan den 11 november 2021 i Gävle. Vid tiden för mordet var de 20 och 19 år gamla. Rättegången i hovrätten har avslutats och i tisdags kväll släpptes de fria. Domen kommer den 16 september.

Arslan sköts till döds på Brunnsgatan i Gävle sent på kvällen och vittnen såg två maskerade män fly från mordplatsen på cykel. Två typer av ammunition hittades på platsen så förmodligen sköts han av två personer. Sabanovs och Adem greps en timme senare.

Polisen har beskrivit Gävles gängkonflikter som en strid mellan den blå och den röda falangen. Det aktuella mordet handlade i sin tur om en falangstrid inom falang röd – mellan grupperna G10 och G20, som polisen kallar dem

Den mördade Baran Arslan var ledare för G20, och Sabanovs och Adem är underhuggare i konkurrerande G10. Under 2021 fick polisen underrättelser om att en konflikt hade blossat upp och att G10 och G20 inte längre samarbetade. De såg en hotbild mot Baran Arslan. Under rättegången vittnade hans far om att sonen varit rädd för Sabanovs och Adem.

Kammaråklagare Therese Stensson Jonsson lade fram en indiciekedja. Sabanovs hade en ovanlig ammunition hemma i källaren av samma typ som användes vid mordet. Han hade också rester på händerna av tändsatspartiklar från sådan ammunition när han greps. Enligt nationellt forensiskt centrum försvinner tändsatspartiklar från händerna på 3–4 timmar. På mordkvällen hittade polisen två cyklar några hundra meter från platsen där Arslan sköts. På den ena cykeln hittades DNA från de båda misstänkta och tändsatspartiklar.

– Indiciemål är väl aldrig lika starka som om man har bevisning från brottsplatsen, eller utpekanden, men jag tycker att indiciekedjan var riktigt stark. Det blir ändå alltid en sannolikhetsbedömning i slutändan och det går inte att komma ifrån att den blir subjektiv, förklarar Stensson Jonsson.

Fler saker talade emot de åtalade, till exempel stämmer deras kroppsbyggnad in på vittnesuppgifterna – båda är smala och den ena är längre än den andra. Någon annans DNA än de misstänktas hittades inte på cyklarna. I ventilationstrummorna i trapphuset och källaren i Sabanovs hyreshus hittades påsar med ammunition. Man hittade också en handske med Adems DNA på sig, som var fylld med en ammunitionstyp som inte fanns på brottsplatsen.

Är du överraskad över att hovrätten släpper dem fria?

– Både och, skulle jag säga. Indiciemål är svåra att veta var de kommer att sluta, men samtidigt tyckte jag att vi hade en bra indiciekedja, så jag är nog lite överraskad.

Är du besviken?

– Ja, det är klart man är det efter en sådan här lång utredning. Det har lagts ned mycket resurser från både polis och åklagare, så det är klart man blir besviken.

I källaren hittades en patron med repor efter en mantelrörelse som stämmer överens med reporna på tomhylsorna på brottsplatsen. Patronen i källaren har alltså med stor sannolikhet någon gång suttit i ett av mordvapnen.

Nämndemännen i tingsrätten ansåg att bevisningen räckte för att döma Sabanovs och Adem. Rättens ordförande Mikael Hammarstrand hade en skiljaktig mening. Det saknades teknisk bevisning och vittnesuppgifter och enligt honom höll inte indiciekedjan. Han kritiserade också utredningen för att den för tidigt riktade in sig bara på de åtalade. Nu verkar hovrätten hålla med honom.

Osamas advokater

I tingsrätten försvarades Osama Aden av advokaten Catrin Listad, men samma dag som domen föll uteslöts hon ur advokatsamfundet med omedelbar verkan. Hon hade haft en kärleksrelation med en klient som var kriminell gängmedlem.

I hovrätten försvarades han av förre justitieministern Thomas Bodström. Efter sin tid som minister blev han ordförande i riksdagens justitieutskott, innan han lämnade politiken för att bli advokat igen.

Socialdemokraten Bodström satte sig också i styrelsen för det beryktade fondbolaget Allra. 2017 drog Pensionsmyndigheten öronen åt sig och stoppade Allra från premiepensionssystemet, och ekobrottsmyndigheten inledde en brottsutredning. Bodström valde att hoppa av från styrelsen. Efter många turer i rätten dömdes Allras ledning mutbrott och trolöshet mot huvudman 2021.

2017, när Allras skumraskaffärer började uppdagas, var Bodström på god väg att bli landshövding i Stockholms län. Regeringen Löfven hade redan utnämnt honom men 54 anställda på Pensionsmyndigheten skrev och klagade över beslutet. Flera riksdagspartier stämde in i kritiken och Löfven tvingades backa.

Kritik mot utredningen

I tingsrätten var rådmannen skiljaktig, och Thomas Bodström upprepade kritiken att du inte utrett mordet förutsättningslöst och sökt andra möjliga gärningsmän. Har du någon kommentar till det?

– Det är lätt att i efterhand komma med åsikter om vad som borde ha gjorts de första dygnen. All bevisning som finns i slutändan i förundersökningsprotokollet fanns inte dag ett, två, tre och fyra, och så vidare. De dygnen lever vi i en annan verklighet där man får förhålla sig till vad vi vet där och då. Då tyckte inte jag att det fanns nånting som konkret pekade mot någon annan, som gjorde att det var aktuellt att plocka in någon och delge misstanke. Om jag ser tillbaka och tänker på vilka omständigheter jag hade klart för mig då, då skulle jag inte gjort på något annat sätt, säger Stensson Jonsson.

Hon hävdar att de konkreta spår de fått fram på cyklar, ammunition och i telefoner inte har pekat åt något annat håll, och om det hade dykt upp någonting som direkt pekat åt ett annat håll så hade de utrett det.

Hon funderar också kring om Högsta domstolen kommer att ta upp målet:

– Det kommer att bli en vända till när domen kommer, att man får läsa och reflektera över hur hovrätten har bedömt det hela. Sedan blir det ett övervägande om jag ska kontakta vårt utvecklingscentrum som avgör om man vill ta upp det till Högsta domstolen. Sedan är det Riksåklagaren som måste besluta det i så fall.

Vad skulle det finnas i det här målet som gör att HD eventuellt kan ta upp det?

– Ja, nu är det, så vitt jag vet, två indiciemål på väg upp i HD. Ibland vill de ha fler ärenden samtidigt när de ska göra en sådan prövning.