Den tyske förbundskanslern och hans parti SPD led ett svidande nederlag i delstatsvalet i Berlin på söndagen. Man blev nu mindre än sitt främsta oppositionsparti CDU, för första gången på två decennier. Även om valet präglades av lokala frågor har Olaf Sholz dragits med stark kritik för sin veliga inställning till militärt stöd för Ukraina. Det är ännu oklart vilka som kommer bilda regering, både De Gröna, CDU och SPD är tänkbara.

Valet är ett omval då valet 2021 i efterhand visade sig inte utförts korrekt. Det var ovanligt långa köer till vallokalerna, brist på valsedlar, valsedlar som levererats till fel adress, med mera.

Berlins konstitutionsdomstol beslutade i september 2022 att valet skulle tas om. Det är blott andra gången sedan andra världskriget som ett delstatsval ogiltigförklarats. Senaste gången var i Hamburg 1991.

För att klara årets val bättre hade man 8 000 fler funktionärer på plats, totalt 42 000.

Delar av det nationella parlamentsvalet i delstaten kommer också tas om, men på ett senare datum.

Valresultatet, med 2021 års resultat inom parentes

• CDU 28,2 (18)
• SPD 18,4 (21,4)
• De Gröna 18,4 (18,9)
• Vänstern 12,2 (14,1)
• AfD 9,1 (8)
• FDP 4,1 (7,1)

https://twitter.com/EuropeElects/status/1624931981854228486

CDU ökade från 18 till 28 procent och blev största parti. Men om man kommer bilda ett koalitionsstyre är en annan fråga.

Den nuvarande består av SPD, Gröna och vänstern. Nuvarande borgmästaren Franziska Giffey, ledare för SPD i Berlin, vill bilda koalition om möjligheten finns.

Samtidigt kan det bli så att De Gröna blir större än SPD. I skrivande stund ser det ut som jämt skägg med 18,4 procent och 34 platser i delstatsparlamentet vardera. Det var dessutom på håret att man bara blev tredje största parti, och inte längre givna som det ledande i en koalition.

Väljarna tros att flytt partiet efter oroligheter under nyårsnatten. Upploppsmakare sköt raketer mot ambulans- och brandkårspersonal i invandrartäta områden. Oppositionen anklagade det sittande styret för att ha misslyckats hantera situationen. En större debatt om integration väcktes också.

Dessutom finns ett utbrett missnöje över stigande hyror och trafiksituationen. För SPD är tillbakagången signifikativt för partiets problem nationellt.

Sholz har styrt landet i bara ett år men kämpar med stigande inflation och problemen med Ukrainakriget.

Detta har oppositionen tagit fasta på och dragit nytta av. Förutom CDU ökade även högerpartiet AfD och landade på 9,1 procent. Noterbart är också att liberalerna FDP åker ur delstatsfullmäktige, man förlorar samtliga sina 12 mandat.

Kai Wegner är partiledare för CDU och vill bilda regering men kan sakna tillräckligt stöd från övriga oppositionspartier.

Vi gick till val på ett tydligt budskap om att vi vill att Berlin ska fungera, sade Wegner.

En plan för hur styret kommer se ut kommer från CDU inom några dagar, skriver Yahoo News. En annan tänkbar regeringsbildare är De Grönas partiledare Bettina Jarasch.

Den nionde november blockerade den tyska regeringen försäljningen av två inhemska halvledarfabriker till kinesiskägda företag. Anledningen är oro för säkerheten, ifall Kina skulle få inflytande över viktig teknikproduktion. Finansminister tillika vice förbundskansler Robert Habeck sade att säkerhet och ordning måste hållas skyddad och att viktiga industrier behöver specialskydd.

Beslutet är också en del i en intern konflikt mellan miljöpartiet Die Grünen och Socialdemokraterna, som båda sitter i regering.

En av fabrikerna som inte fick säljas är Elmos som tillverkar halvledare för bilindustrin. Företaget som ville köpa Elmos är Silex, ett svenskt dotterbolag till kinesiska Sai Microelectronics. Silex kommer granska beslutet från de tyska myndigheterna och sedan se vad man kommer göra härnäst, rapporterar Zero Hedge.

Det var i december 2021 som Silex slöt ett avtal om att köpa Elmos för 850 miljoner kronor. Affären väntades slutföras under andra halvan av 2022, men så blev inte fallet.

Att den tyska regeringen avbröt köpen kommer ur en växande oro hos europeiska länder att bli allt för beroende av Kina. Och att kinesiska investeringar i viktig infrastruktur för med sig risker för den nationella säkerheten. Man vill heller inte utsätta sig för att kunna bli utpressade av regimen i Peking. Just halvledare är en mycket viktig komponent i all form av elektronik nu förtiden, allt från bilar till mobiltelefoner.

Man har också agerat från EU:s sida. Tidigare i år sjösatte man en ny lag för mikrochips och en mångmiljonsatsning på att stärka unionens konkurrens i tillverkningen av halvledare. Man vill också minska beroendet av reservdelar från Asien.

Habeck varnar också för att delar från tillverkningen i Europa kan hamna i länder utanför EU, om fabrikerna köps upp av kinesiska ägare. Det andra företaget som fick nobben av tyska regeringen namnges inte, vilket förklarades med att det är en affärshemlighet.

Men forskningsminister Bettina Stark-Watzinger avslöjade att det rör sig om bayerska ERS Electronic. Företaget förser halvledarindustrin med termikoxiderade kiselplattor. Det är oklart vilket kinesiskt företag som ville köpa upp det bayerska. ERS Electronic har själva inte gett någon kommentar.

Tyskland befinner sig i en begynnande recession på grund av Ryssland invasion av Ukraina. Det har satt hård press på landets energimarknad, som varit beroende av import av rysk gas. Premiärminister Olaf Scholz var förra veckan i Kina och besökte Xi Jinping, med fokus på handelsrelationen länderna emellan.

Industrin mot miljöpartisterna

Robert Habeck tillhör det tyska miljöpartiet, Bündnis 90/Die Grünen, och har helt andra ståndpunkter i vissa frågor än premiärminister Scholz. Scholz tillhör landets- och regeringens största parti, socialdemokraterna SPD.

Habeck har till exempel hårdnackat motsatt sig planen att kinesiska fraktbolaget Cosco ska köpa in sig i Hamburgs hamn. Scholz fick igenom försäljningen, men av en mindre andel än ursprungligen tänkt. Scholz fortsätter trycka på vikten av starka band till Peking, vilket även tyska industriledare också vill ha.

Kina är en stor marknad för tyska exportvaror, speciellt för biltillverkarna Volkswagen, BMW och Mercedes-Benz. Många arbetstillfällen i Tyskland är helt beroende av relationen till Kina.

Så sent som förra veckan besökte Scholz Peking tillsammans med en delegation av industriledare. Kritik mot resan har vari av slaget att man bör vara mer kritisk till Xi, som stärkt sin position väldigt mycket efter kommunistpartiets senaste stämma. Samtidigt har Europa och USA försämrat relationerna till Kina som helhet, delvis på grund av frågan om Taiwan. Och om bristen på mänskliga rättigheter i Kina.

Även oppositionspartiet CDU har via parlamentarikern Norbert Röttgen kritiserat Scholz. Enligt Röttgen vill Scholz göra affärer med Kina till varje pris, även om det innebär att man riskerar bli kontrollerad av handelspartnern i Peking.

Förbundskanslern strävar efter en utrikespolitik som kommer leda till sänkt förtroende för Tyskland hos våra närmaste allierade, menar Röttgen. Scholz är där ”på eget bevåg”, tillägger han.

Scholz själv säger att man absolut inte ignorerar kritiken mot Kina, men att det gör det än viktigare att ha direkta samtal med Peking.