Oavsett vem som sitter i regeringsställning ligger planerna fast på att Sverige ska genomgå en mycket stor grön omställning. Det innebär att produktionen av bland annat stål och cement ska elektrifieras – de fossila bränslens ska fasas ut.

Även i gruvorna satsar man på elektrifiering av de fordon och maskiner som används. Till detta kommer anläggandet av fabriker för produktion av batterier för elbilar samt byggandet av stora serverhallar.

Planerna är stora, men det är också problemen som nu uppenbarar sig.

Elförbrukningen i Norrland måste regleras, konstaterar Daniel Gustafsson, avdelningschef för kraftsystem på statliga Svenska kraftnät.

I ett pressmeddelande från Svenska Kraftnät varnar han för överbelastning när de nya industriinvesteringarna rullar vidare.

Svenska Kraftnät kan lova ytterligare 500 MW till de stora planerade industri–investeringarna i Norrland, de tillkommer utöver de 2000 MW som utlovades för ett år sedan.

Men det räcker inte, säger Daniel Gustafsson och hänvisar till de fördjupade analyser som gjorts av de ansökningar som inkommit om utökat effektuttag i Norrland.

Det nu sammanlagda tilldelade kraftuttaget i Norrland klarar inte av att täcka de kända kommande behoven, än minde de behov man vet kommer att uppstå om planerna på grön omställning fullföljs.

– Eftersom det tillkommer nya ansökningar om effekt hela tiden samt att behoven är större än vad vi någonsin sett tidigare, konstaterar Daniel Gustafsson.

Vad ska man göra? Finns det några lösningar. I pressmeddelandet presenteras ett svar:

– För att kunna möta de stora effektbehoven räcker det inte att enbart bygga ut transmissionsnätet. Det krävs även andra åtgärder. En är att förbrukningen blir mer flexibel än vad den är idag. Under ansträngda lägen måste förbrukningen kunna regleras för att inte nätet ska bli överbelastat och för att kunna möta den väderberoende produktionen, säger Daniel Gustafsson.

I klarspråk. Några får ingen el när läget är som mest ansträngt. Frågan som då uppstår är. Vilka blir utan, eller får dra ner drastiskt på sin förbrukning när förbrukningen blir ”flexibel” och ”regleras”?

Blir det stålverk, serverhallar, och gruvor – eller blir det hushållen?

Om detta sägs inget i pressmeddelandet från Svenska Kraftnät.

Vattenfall skriver i ett pressmeddelande på sin hemsida att man nu planerar bygga ny vattenkraft. Det är den första nybyggnationen på tolv år och avser fyra platser i Sverige där det redan finns vattenkraft. Tidigast kommer man sätta ett av nybyggena i kommersiell drift 2026, övriga efter 2030. Från Vattenfalls sida är man mer orolig för utdragna tillståndsprocesser, än protester från miljöorganisationer och liknande. Från regeringen välkomnar man projektet, men säger sig också värna miljön.

Totalt kommer man tillföra elnätet 720 megawatt, vilket man jämför med sin största vattenkraftstation Harsprånget som ger 818.

Byggstarten är planerad till 2026 och fortsätter in på 2030-talet, förstudier har redan påbörjats. Kostnaderna ligger i miljardklassen, men beskrivs inte mer i detalj. Man skriver att satsningen behövs för att möta efterfrågan på fossilfri el, som krävs för att uppnå klimatmålen. Vattenfall står för 40 procent av Sveriges energiproduktion.

Man säger att vattenkraftmagasinen är Sveriges ”gröna batterier” och att ny flexibilitet och reglerförmåga möjliggör en stör andel vind- och solkraft i elsystemet. Man vill med vattenkraften balansera elsystemet och möta efterfrågan som elektrifieringen skapar.

De fyra platser det handlar om är dels Juktans kraftstation i Västerbotten, där en förstudie om återställning pågår. Där tror man på kommersiell drift 2031 och en potential på 380 megawatt.

Porjus kraftstation i Norrbotten är också aktuell, 80 megawatt kan man uppnå och kommersiell drift innan 2031.

Även Harsprångets kraftstation i Norrbotten är aktuellt, då handlar det om att förnya och återta ett aggregat, 110 megawatt och kommersiell drift kan påbörjas redan 2026.

Det fjärde planerade är Messaure kraftstation, även det i Norrbotten, med kommersiell drift först 2032, och med 150 megawatt.

Beskedet har mottagits väl av miljö- och klimatminister Romina Pourmokthari. Till DN säger hon att det politiska stödet finns, vilket det är viktigt att vara tydlig med. Hon säger också att ”vi behöver bygga ut all fossilfri energiproduktion i den utsträckning som vi kan”. Vattenfalls planer är ett bra exempel på det, säger hon.

Hon lovar också att ”Sverige fortsatt kommer att ta hänsyn till våra starka miljölagar och att vi gör balanserade avvägningar – naturmiljö kontra utbyggnaden av vår energiproduktion.”

Vd för Vattenfall Vattenkraft är Johan Dasht. På frågan från SR om han är orolig för att det ska bli protester mot byggena svarar han att han är mer oroad för att tillståndsprocesserna tar lång tid. Det är en utmaning som Vattenfall och andra har framför sig, menar han.

Biodieselns lov sjungs av många. På senare år även av bränslebolagen som investerat miljarder i det förnyelsebara framtidsbränslet.

De som protesterat är främst kunderna, som måste betala mer för att kunna ta sig fram i vardagen.

Problemen stannar inte bara vid plånboken. Bränslet protesterar när det är kallt. Det märkte till exempel Hallandstrafiken som tvingades ställa in busslinjer i december för att biodieseln frös i tankarna. Fryser gör det även i Västerbotten:

– Blandar du in raps så har den sämre köldtålighet. Det är ställt utom allt tvivel. Om man faller tillbaka på något känt så vet man att det fungerar, i stället för att man ska använda kunden som någon sorts experiment.

Det säger Per-Erik Jakobsson, vd på Skelleftebränslen. Bolaget har sålt så kallad blankdiesel vid pump i flera år. Blankdiesel, även kallad MK1, är så nära ren diesel man kan komma i dag.

Jakobsson skriver under på den gröna omställningen, men menar att Sverige går för fort fram. I koncernen har man två vindkraftverk och håller på att bygga två vätgasanläggningar.

– Det gäller att hitta rätt former. Vi i Sverige kan inte hitta på något eget. Vi måste leva i harmoni så att våra entreprenörer och åkare kan existera och leva.

SVT rapporterade i måndags om norrlänningar som väljer att köpa blankdiesel i stället för biodiesel. Man fick också veta att OKQ8 och Circle K har valt att följa Skelleftebränsles exempel, och börjar sälja den under tre vintermånader.

När under året säljer ni blankdiesel?

– Hittills säljer vi blankdiesel året runt, berättar Per-Erik Jakobsson.

Till SVT sa konkurrenterna att det var under en tremånadersperiod?

– Det här har hetsats upp, men det här är inget ovanligt. Det har pågått under många år. I norra Sverige har bolag kört blankdiesel under vissa perioder på grund av klimat och temperaturer och annat. Men vi har valt att göra det över året.

På OKQ8:s ekonomichef lät det som att han gjorde det under galgen. Mitt intryck var att han led av det – att det inte var moraliskt bra att sälja blankdiesel?

– Jag måste säga att jag förstår inte det. Lagen är lika för alla. Det spelar ingen roll vem du är, du ska leva upp till reduktionspliktslagen punkt slut. Gör du det så är du hemma,

Jakobsson förklarar att det är dyrare att sälja blankdiesel, och därmed svårare. Reduktionsplikten gör att det är billigare att blanda in biobränsle än att kompensera eller att betala sanktioner för avsaknaden.

– Men det är upp till dem. Jag skulle inte säga att man gör det under galgen. Man fattar beslut om affärsstrategier. Vi är beredda att ändra oss varje dag. Vi kommer ändra oss om lagen stipulerar annat eller om det gagnar våra kunder.

Reduktionsplikten

Inblandningar av raps-, soja- eller majsolja i dieseln ska rädda klimatet, och det måste vi alla förstå, säger politikerna.

S/MP-regeringen, tillsammans med V drev igenom reduktionsplikten i riksdagen 2017.

2021 beslutade riksdagen att utsläppen av växthusgaser från bensin och diesel ska ha minskat med 66 procent år 2030. Det tåget hoppade även de borgerliga partierna på, och röstade för. Endast SD var emot förslaget. Det stora målet är att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser ska vara noll år 2045.

Just nu ligger reduktionsplikten på 30 procent, men lagom till valet tyckte Ulf Kristerssons Moderaterna och de andra nuvarande regeringspartierna att bränslepriserna var för höga och gick till val på att sänka den.

Språklektion

– Och så inget å i "Skellefte". Som vi säger här uppe i Norrland: Skelleftebränslen, betonar Per-Erik Jakobsson.

När du ändå tar upp det, varför säger ni så i Norrland? Lule, Pite, Skellefte, Ume?

– Vi är ju framåtlutande så vi försöker få det att gå lite fortare att prata. Nej, det vete fan. Det är väl bara en dialektfråga. Men så säger vi i alla fall.