Första frun kandiderade för Sverigedemokraterna. Inget bra betyg för vare sig Morgans politik eller hans förmåga att övertyga sina närmaste. Har man inte lyckats övertyga den man levt med i många år lär man inte kunna kunna övertyga dem som tittar på en i en tevedebatt.

Att ha haft ett förhållande med Annika Strandhäll är väl heller inget som gjort att Morgan Johansson blivit mer populär bland väljarna. Jo, jag vet. Både Morgan och Annika har förnekat att så skulle vara fallet efter bilderna där de vandrade genom den ljumma, ljusa Visbynatten hand i hand. Men vi andra vandrar inte runt sådär kärvänligt mitt i natten med någon av det motsatta könet om vi inte är ihop med dem. Möjligen kunde båda parterna fått lite förståelse bland väljarna om de kört med något i stil med: ”Men öh, det fattar ni väl. Vi var både lite på lyset, är det Almedalsveckan så är det. Det var en engångsgrej bara. Vi åt inte ens frukost ihop efteråt”.

Sånt händer.

Man kan därför tänka sig att Morgan därför ville undvika att i fortsättningen falla för tillfälliga förbindelser och hitta något mer stadigt. Det var därför han på nyåret gifte sig med den fjorton år yngre Emelie Johansson. Kanske tänkte han att han inte bara skulle få en livskamrat utan också en livvakt på köpet. Emelie är nämligen anställd på Säpo.

Fast det är inte säkert att hon är det så länge till.

Emelie åtalas nu för att olovligen gjort en slagning i Säpos registerkontrolldatabas (RKBAS). Åklagaren menar att hon sökt information ”avseende en person med vilken hon hade ett parförhållande eller i vart fall en kärleksrelation”.

Morgans nuvarande fru letade alltså för fyra år sedan efter information om ett ex med hjälp av Säpos databas. Det är lite svårt att förstå varför hon var tvungen att gå till databasen och söka information. Hennes ex var nämligen också anställd på Säpo. Emelie kunde väl bara lyssnat på skvallret i korridorerna? Tagit en extra tur till fikarummet? Hängt vid kaffeautomaten? Där får man veta det mesta.

Extra pikant blir det hela genom att Emelie i förhör försvarar sig med att hon av en överordnad beordrats att göra slagningen i registret. Den överordnade var vid det tillfället hennes make.

Alltså, vi tar det igen. Morgan Johanssons nuvarande fru åtalas för att ha gjort en olovlig registersökning på en tidigare partner, och den sökningen beordras av hennes dåvarande make. Alla i triangeldramat var när det hände 2018 anställda på Säpo.

Här har vi svaret på varför Säpo inte riktigt verkar ha koll på alla IS-terrorister som återvänt från Syrien – de Säpoanställda har fullt upp med att bevaka sina nuvarande och dåvarande partners.

Sverige har fått en ny regering. Under de två senaste mandatperioderna har en riksdagsmajoritet röstat för nästan 30 stycken tillkännagivanden till dåvarande regering vad gäller att implementera lättnader i vapenlagen.

Det gällde allt från en allmän översyn till att avskaffa femårslicenser för vissa vapentyper. Föregående regering har vägrat följa riksdagsmajoritetens vilja utan har valt att helt ignorera folkviljan som uttryckts i riksdagen. I strid med grundlagen: “All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare.”

Istället har Morgan Johansson insinuerat att jägare och sportskyttar alla är potentiella terrorister och andra kränkande dumheter.

Vad händer nu kan man då fråga sig.

Vi har Tidöavtalet mellan SD, M, KD och L att referera till, där på sida 26 och 27 står att läsa:

“Vapenlagstiftningen

Vapenlagen ska utredas brett. Utredningen ska bland annat föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet som tar över licensprövningen från Polismyndigheten. Utredningen ska även föreslå ett uppdelat regelverk för licensärenden å ena sidan och illegala vapen å andra sidan. Straffskalorna för respektive del bör skilja på allvaret i den organiserade brottslighetens användning av vapen jämfört med brister i licensfrågor för jägare och Sportskyttar.”

Det här är några av de saker riksdagen redan beslutat om som nämns.
Jakt- och viltvårdsmyndigheten bestämdes det exempelvis om redan 2015. Bra att den nya regeringen åtminstone delvis nämner de saker den är ålagd att göra då den förra valde att frångå grundlagen.

Jag är inte nöjd utan med det undertecknarna av Tidöavtalet säger om vapenlagstiftningen så jag bestämde mig för att ställa några frågor till dem:

1. Kommer regeringen ändra i vapenlagsförordningen för att reflektera de tillkännagivanden riksdagen meddelat? Exempelvis ta bort kravet om förnyelse av tidsbegränsade femårslicenser.

2. Kommer skarpa propositioner komma i närtid för att implementera de tillkännagivanden riksdagen meddelat?

3. Vänligen beskriv om några planer som diskuteras kring dessa frågor inom den nya regeringen.

Observera att första punkten är något en regering kan göra omedelbart då regeringen kan ändra i förordningar hur den vill.

Följande svar fick jag.

Lars Granath, utredare hos Liberalerna säger att “din fråga är för tidigt väckt. Ingen vet. Tids nog får vi veta”.

Men Johan Persson sa tidigare i år att “det inte är rimligt” att avskaffa femårslicenserna. Någon vidare förklaring än känslomässigt snömos framkom aldrig.

Tidsbegränsningen kom till för att kontrollera vandel hos vapenägare med jämna mellanrum, sedan dess har detta automatiserats och görs varje dygn. Således är detta en dyr och onödig åtgärd i dag. Vi kan nog utgå från att Liberalerna kommer vara problematiska vad gäller bättre vapenlagar.

Annat ljud var det hos Sten Bergheden hos Moderaterna. Han svarade på Facebook till mig att "du kan vara säker på att vi ska genomföra detta".

Sten har länge arbetat för att vettiga, logiska vapenlagar skall implementeras och är anledningen till många av de motioner som gått igenom i riksdagen.

Kanslierna för KD, SD och M säger ungefär samma som Liberalernas, “vi får se” och refererar till Tidöavtalet, men Richard Jomshof hade lite mer att säga:

"Hej Henrik!

Detta är frågor vi har drivit länge. Vad gäller den nya regeringen och den nya situationen för SD kan jag säga följande:

Vapenlagen ska utredas brett. Utredningen ska bland annat föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet som tar över licensprövningen från Polismyndigheten. Utredningen ska även föreslå ett uppdelat regelverk för licensärenden å ena sidan och illegala vapen å andra sidan. Straffskalorna för respektive del bör skilja på allvaret i den organiserade brottslighetens användning av vapen jämfört med brister i licensfrågor för jägare och sportskyttar.

Tidöavtalet stadgar att vapenlagstiftningen ska ses över i bred bemärkelse. Även om avtalet inte specificerar samtliga åtgärder inom området finns en bred enighet mellan samarbetspartierna som riktat flertalet tillkännagivanden mot den tidigare regeringen i vapenfrågor.

Vapenfrågorna är länge eftersatta och åtgärder är önskvärda så snart som möjligt. Det föreligger dock ett beredningstvång för lagstiftning, vilket gör att frågorna kommer att behöva utredas. Exakta tidsramar för lagstiftning kan ännu inte utlovas.

Mvh, Richard Jomshof"

På Justitiedepartementet låter man hälsa följande:

"Hej Henrik,

Den nya regeringen planerar en bred översyn av vapenlagstiftningen. Vilka konkreta ändringar som kommer att göras och när det kommer att ske går inte att svara på i dagsläget. Vad gäller riksdagens tillkännagivanden bereds dessa i Regeringskansliet och regeringen kommer att återkomma när beredningen är färdig.

Vänliga hälsningar

Moa Pettersson

Rättsakkunnig

Enheten för lagstiftning om allmän ordning och säkerhet och samhällets krisberedskap (L4)

Justitiedepartementet"

Så vad kan man förvänta sig kommer att hända?

Någon slags utredning kommer att tillsättas, förr eller senare. Den kommer ta minst ett år.

Efter det skall den gå på remissrunda. Det brukar ta åtminstone 3–6 månader.

Sedan skall lagrådet säga sitt och sen är det regeringens tur att göra en proposition med lagändringar för riksdagen att ta ställning till.

Nya lagar träder i kraft vid årsskiftet och månadsskiftet juni/juli.

Vi kommer åtminstone behöva vänta två år på att något ska hända men realistiskt är nog slutet av mandatperioden. Detta då det inte verkar vara så prioriterat med tanke på Sveriges övriga mycket stora problem.

Tyvärr, då detta vore en enkel seger för den nya regeringen. Många av dessa frågor är redan utredda och vissa skulle kunna lösas genom att stryka en mening i vapenförordningen på första regeringssammanträdet.

Det är dessvärre så att sittande regering snabbt går emot vapenägare historiskt, gissningsvis på grund utav aktivister som stannar mellan regeringar på regeringskansliet, så det finns behov av att med jämna mellanrum påminna nuvarande regering om deras löften.

Tveka inte att skriva hövliga brev till dina politiska representanter och avkräv svar på vad de gör i den här och andra frågor nära ditt hjärta.

De är till för oss, låt dem inte glömma det.

Det är vilar något hysteriskt och desperat över män som skickar dickpics. Jag föreställer mig att de går omkring i sin vardag med ett ansikte fyllt av en förtvivlan de inte kan uttrycka i ord. För kunde man se denna slags förtvivlan i ansiktet på män som kom i taxi till restaurang Garbo i Sundbyberg kl 02.45 på natten. De kom från hela Stockholm, i ett sista förtvivlat försök att hitta någon av motsatt kön som vill följa med hem, eller vart som helst. ”En kvart kvar till stängningsdags”, hade de tänkt under taxifärden: ”Jag hinner”.

Och därefter förvåningen och förbittringen när de insåg att det enda som stod till buds var andra lika desperata män. Jag tror att en hel del män hellre så att säga bytte sida för en natt än gå hem ensamma. Manlig desperation tar sig oftast för mig obegripligt mystiska uttryck.

Men sedan ett tag har Garbo slagit igen, och märkligt nog sammanföll det med att män verkade börja skicka mer dickpicks. Ett uppmärksammat sådant färskt fall är SD-riksdagsmannen som verkade vilja marknadsföra sin penis med hjälp av mobilen. Nu hjälpte Nyheter Idag istället till med reklamen, och alla tror att riksdagsmannen är olycklig över detta. Men jag håller det inte för otroligt att han istället slog en signal till Chang Frick, och samtalet förlöpte ungefär så här:

SD-man: Tjena Chang, kan inte du hjälpa mig med en grej. Garbo. Ja restaurangen, du vet. För kunde man glida upp bredvid någon brud och liksom gnugga pålen mot dem. Men nu har ju stället bommat igen. Och då tänkte jag att jag kunde skicka bilder till tjejer jag är sugen på. Men jag har inte numret till så många, behöver hjälp med att få ut fotona till fler. Och så tar jag bilderna så att alla fattar vem det är man ser.

Chang: Men har du inte testat med Anchor Bar, Jimmie brukar få napp där.

SD-man: Jo, men Jimmie blir så sur om han får konkurrens. Och jag har litet svårt för hårdrock, för att inte tala om brudar som gillar hårdrock. Alla de där tatueringarna. Känns som att kliva på en väggtapet i en tonårig satanists rum. Man slaknar vet du.

Chang: Fattar. Ok, då. Skicka några bilder till mig så kör vi dem. Men då får du leverera lite saftigt skvaller i utbyte.

I diskussionerna kring SD-mannens dickpics har en del kommentatorer hävdat att bara välutrustade män skickar sådana bilder. Det visar hur litet de vet. Riktigt välutrustade män behöver inte göra det, deras utrustning marknadsförs så att säga genom mun-mot-mun-metoden. Ett utmärkt exempel på detta är inrikesminister Morgan Johansson. Han kommer aldrig att behöva skicka en dickpic. Här har vi antagligen förklaringen till hans karriär. Inga sossemän vågar lägga krokben för honom – de är rädda för att omgivningen ska tro att det sker därför att de är avundsjuka på att Morgan dragit vinstlotten i det stora penislotteriet, och själva sitter de med ett av tröstpriserna.

Morgan kan begå vilka misstag som helst, internt blir det ingen kritik. Den ende som försökt neutralisera Morgans fördel är Anders Ygeman; han brukar tjata om att ”allt är en synvilla, det är en fråga om optik”, typ: är man en tvärhand hög kommer en del kroppsdelar att se väldigt långa ut. Metoden har inte visat sig framgångsrik, mycket på grund av Morgans fotarbete i frågan. Varhelst det finns en bastu tar han sig tid att kliva in i den – det må vara i riksdagshuset, på Centralbadet, hotellrum eller konferensgårdar runt om i landet. Där det finns en bastulav på orten kan man vara säker på att Morgan uppsöker den och placerar sig på översta bänken.

Bredbent.

Ett mer raffinerat sätt att marknadsföra sina företräden gjordes nyligen av den amerikanske skådespelaren Christopher Meloni. Han gjorde det genom att göra reklam för träningsutrustning.

Naken.

Men de intressantaste delarna var pixlade, och den pixlade ytan var väldigt, väldigt stor.

Så ska en slipsten dras.

https://www.youtube.com/watch?v=DER105jGBP4

Jag har hört att Morgan försökt övertyga partiets PR-avdelning att man skulle gör en liknande valfilm med honom i huvudrollen. Hittills har han fått nej, men man vet aldrig.

Dalar sossarnas siffror i nästa opinionsundersökning kanske Morgan kallas in framför kamerorna och placeras i en bastu. En möjlig vinkling skulle kunna vara att Morgan säger något i stil med: ”Hej, jag heter Morgan Johansson. Jag är inrikesminister och ansvarig för polisens arbete. Ni kanske har hört talas om lagens långa arm, och tycker att det inte är mycket bevänt med den i dag.” Och han fortsätter med en lång ramsa om allt han tycker sig ändå ha gjort, men ingen kommer att höra något. Alla kommer att stirra på något helt annat. Samtidigt tränger Morgans malande in i deras undermedvetna, och det han säger fastnar – ett effektivt exempel på subliminal påverkan.

Det yttersta tecknet på att en man är välutrustad är dock att hans ex uttrycker sin saknad efter själva utrustningen – och gör det offentligt. Skådespelerskan Rachel Bilson väckte i dagarna uppmärksamhet när hon offentligt uttryckte sin saknad efter exet Bill Haders ”big dick”.

Den lösningen står dock inte öppen för Morgan. Hans före detta fru kandiderar för SD, och jag tror inte det partiets interna disciplin ger utrymme för ett sådant uttalande. Och det skulle se illa ut med tanke på den egna riksdagsmannens manövrer i media.

Sommartid är semestertid. De flesta passar på att koppla av och hämta krafter efter ett år av arbete och slit. Man ser bakåt och funderar på allt man uträttat, och tänker: jag har gjort mig förtjänt av lite ledigt.

Nu kommer du förstås att tänka på Morgan Johansson, det kan inte gärna bli någon semester för hans del, konstaterar du. Han sitter och svettas vid sitt skrivbord, och försöker frenetiskt komma på hur fler skjutningar ska förhindras. De har inte minskat i juli månad. 30 rapporterade skottlossningar, ett tiotal skottskadade, och den senaste veckan har tre mördats.

Men av någon anledning har Morgan faktiskt tagit semester. Senast siktades han på Öland av Svensk Dam 21 juli (studera gärna bilderna). Då hade han intagit kungliga logen i Borgholms slottsruin för att tillsammans med nyfunna kärleken, säkerhetspolisen Emelie Karlsson lyssna på Tomas Ledin. Låt oss inte grubbla på hur Morgan kom in i kungliga logen – jag antar att det är så enkelt som att Morgan sa något i stil med:

”Jag känner kungen, jag har varit på middag på slottet” – och så halade han fram mobilen och visade en selfie där det syntes vilka han bröt bröd tillsammans med.

Om det inte fungerade hotade han väl bara personen i biljettkassan, typ:

”Jag är inrikesminister, det är jag som bestämmer hur många poliser det ska finnas och var de ska finnas. Vore väl inte så kul om det plötsligt inte fanns några poliser på Öland? Nej, tänkte väl det, seså, släpp in mig nu”.

På fotona ser Morgan avslappnad ut, kanske lite väl lös och ledig när det gäller klädval. Har man inrikesministerns kroppsform bör man undvika en tämligen åtsmitande skjorta i vitt linne. Skrynklighetsgraden blir lite väl stor. Man får känslan av 50-årig singelkille som vaknat utomhus efter en helkväll i Marbella. Att skjortans linne är av tunnaste slag, mer som en gasbinda ökar inte känslan av stilsäkerhet. Men kanske har Morgan bandagerat överkroppen för att visa solidaritet med alla skottskadade?

Maskerad

Solglasögonen som hänger i den uppknäppta skjortan påminner oss om vilken nödvändig accessoar det är i inrikesministerns fall. Det finns numera rätt många platser där han inte vill bli igenkänd, och  tvingas diskutera tillståndet i landet med upprörda medborgare. Kanske är han också medveten om att det finns de som inte tycker det räcker med att diskutera.

Att Morgan dyker upp på en Tomas Ledinkonsert är inte konstigt – inrikesministern vill väl visa sin tacksamhet för att Ledin förbjudit Liberalerna att använda låten ”Vi är på gång” i en kampanjvideo. Men det måste också nämnas att Morgans favoritlåt är Ledins jättehit ”Sommaren är kort”. Inrikesministern lyssnar på den året om för att påminna sig själv om att det inte bara är han som är kort.

När ni tittar på bilderna i Svensk Dams reportage kanske ni undrar vilka det andra paret är.

Det är Johan Persson, socialdemokrat och kommunstyrelsens ordförande i Kalmar samt hans fru Malin Almqvist. Dagen efter konserten besökte Johan och Morgan tillsammans platsen där det ska byggas ett nytt stort fängelse i Kalmar. Morgan förklarade i Svt att Kalmar hade fina traditioner på området eftersom man fick ett fängelse redan på 1850-talet. Han tyckte det därför var rätt plats eftersom Kalmar hade ”möjligheten att kompetensförsörja den här stora anstalten”. Det är ju bra, för att försörja den med interner kanske inte är något större problem.

Morgan är annars nog mest oroad för sin egen del när det gäller straff. Kanske inte för att straffas här i jordelivet, men vad händer efteråt? Kommer högre makter att ställa honom till svars för hur han använt sin stund på jorden? Morgan ser lite plågad ut ibland, kan sådana grubblerier vara förklaringen?

Att jag misstänker att han har funderingar av det slaget beror på att alla vet att Morgan inte läser böcker, en del hävdar att han inte ens läser rapporter, utredningar och annat en minister ska göra. Döm då om min förvåning när han i mars dök upp på en bokrelease. Media fokuserade på att det var första gången han syntes offentligt med sin Säpofästmö. Jag förvånades alltså istället över att han valde att gå på en bokrelease. Men sedan såg jag vilken bok det rörde sig om och förstod allt – det var en deckare som hette Den nionde kretsen.

Titeln anspelar på Dantes Inferno och den nionde kretsen är den värsta platsen i helvetet. Där hamnar förrädarna mot sina nära och vänner – missdådaren är fast till knäna i en frusen sjö, landsförrädarna är fastfrusna till midjan, de som förrått sina gäster till halsen och de som förrått sina mästare är helt infrysta i is.

Morgan ville väl få en känsla för vad som kan vänta honom.

Victoria Tiblom är Sverigedemokraternas gruppledare i Lund, och hon gläds över att Trulsson numera representerar SD. ”Hon har varit hos oss i över två år. Hon gick med innan pandemin”, berättar Tiblom för Samhällsnytt. ”Hon har sagt att vi för den bästa politiken för Sverige. Om hon tyckt att Socialdemokraterna för den bästa politiken för Sverige, så hade hon varit fortsatt engagerad för Socialdemokraterna.”

Sommaren 2021 satt Trulsson några månader i vård- och omsorgsnämnden som representant för partiet. ”Det var någon som flyttade, och då dök det upp en plats i vård- och omsorgsnämnden”, förklarar Tiblom.

Söndag den 11 september är det val till riksdag, region- och kommunfullmäktige. Trulsson har plats elva på valsedeln, vilket kan ge henne en ersättarplats i Lunds kommunfullmäktige. ”Vi har fullt förtroende för Anna, och är väldigt glada för att hon är med i vår förening”, avlutar Tiblom.

Det spekuleras vildsint om Annika Strandhäll varit så full i Almedalen att hon tvingats ställa in en del av sina åtaganden i Visby.

Tanken på att deltagarna i Almedalen metodiskt dricker sig berusade som rallare på avlöningsdagen tycker jag är fullt naturlig.

Har ni varit i Almedalen, hört panelsamtal, debatter och tal? Hur ska man annars uthärda alla dessa paneldebatter? Tror ni någon kan sitta i publiken utan att vara åtminstone salongsberusad? Det unika med Strandhäll skulle väl i så fall vara att hon verkar salongsberusad när hon själv deltar i paneldebatterna. Men ganska begripligt det också. Tänk er själva. Annika ska debattera ämnen som energipolitik – som hon inte vet något om. Att man stagar upp sig innan kan för en del personer framstå som en lösning. Inte bra kanske, men vad gör man inför tanken på att diskutera kärnkraft med någon som vet att det inte är något som uppstår när man eldar med äppelskrutt i en förbränningsanläggning.

Som vanligt är Almedalen fyllt av bakfulla personer, värst är kvinnliga anställda i offentligt sektor i mellanchefsposition. Kombinationen av bakfylla och av att de inte fått ligga när de nu kommit till Almedalen gör dem bittra och aggressiva. Här har de hela året längtat efter möjligheten att slå sig lösa, och det verkar inte bli något. Männen verkar nämligen mest intresserade av alla kvinnliga ungdomsförbundare som vill säkra en karriärväg som inte innebär att de måste koka kaffe inför mötet och dela ut flygblad på skolor. Mer än en politikerkarriär har börjat i en säng på Strand hotell.

De besvikna offentligsektorkvinnorna blir extra skrämmande på grund av sina frisyrer, en märklig kombination av page- och pottklippning. De ser ut som knektar i Ivanhoe-filmen som brukar visas i statsteve på nyårsdagen. Inget man vill ställas inför tidigt på morgonen i en medeltida gränd i Visby.

Men tillbaka till Strandhäll. Informationsläget om vad som hänt i Visby är lite oklart.

Det började redan när hon skulle ta sig till Gotland. Miljöministern tog flyget, trots att det finns färjeavgångar. Hon försvarade sig med att hon är mamma.

Men vad hände när hon sedan landat?

Ryktena står som spön i backen under en husvagnssemester på Öland. Det ryktas om att hon nekats inträde på den och den krogen mycket sent på kvällen på grund av att hon varit för berusad.

Det kan dock faktiskt finnas andra förklaringar.

Tänk er själva att ni är dörrvakt på en av krogarna runt Donners plats. Ni ser Annika Strandhäll närma sig hand i hand med en liten pojke. Vi andra kanske skulle kanske se att det inte är en liten pojke utan Morgan Johansson, men dörrvakter följer sällan med i inrikespolitiken. Vi andra skulle inte se något underligt i att de kom promenerande tillsammans – Annika och Morgan brukar ju vandra hand i hand genom Visbynatten när det är Almedalsvecka. Så varför inte i år också?

Dörrvakten känner dock igen Annika (henne är det svårt att undvika även om man är ointresserad av svensk politik). Han vet att hon är ensamstående mamma, och ser henne hand i hand med en liten figur som rimligen bör vara hennes lille son. Kortbyxor har parveln också. Eftersom dörrvakten vet att Annika är sosseminister – och därmed inte för syns skull kan ha barnflicka som tar hand om de små medan hon är i Almedalen – så blir slutsatsen att Annika tänker ta med sig sitt barn på krogen. Eftersom dörrvakten inte kan vara säker på att Fredrick Federley inte finns därinne (eller någon annan centerpartist) kommer han förstås att neka Annika inträde; av omsorg om den lille pojken. När den lille pojken börjar ropa: ”Men jag är inrikesminister!”, blir det än mer uppenbart att han är ett litet barn – de får ju ofta för sig att de är saker som polis, astronaut, fotbollsproffs – eller som i detta fall minister.

Om ni nu ute stugorna tycker att det är fel att spekulera om Annikas alkoholvanor och privatliv vill jag påminna er om att det är just där problemet ligger med Annika. En politiker ska inte bete sig på ett sådant sätt att man brukar undra om han eller hon är påverkad.

Visst finns det andra politiker som beter sig underligt i sociala media eller gör förvirrade framträdanden i debatter, men då undrar vi hur en så obegåvad person hamnat i maktposition.

När det gäller Strandhäll verkar vi vara många som antar att riktigt så obegåvad och obalanserad kan ingen nykter person vara.

Fast jag har en alldeles egen förklaring till Annikas ofta märkliga beteende. Ni har väl lagt märkt till hennes ständigt uppspärrade ögon och de stora pupillerna. Vad hon än pratar om eller diskuterar ger hon intryck av total förvåning – som om hon stod framför en utomjording.

Det beror förstås på att för några år sedan trimmades Annika av en konsult som skulle lära henne att framträda offentligt. Han förklarade för henne att det var viktigt att göra ett vaket, närvarande och intresserat intryck. ”Blinka aldrig!”, sa han. ”Flacka inte med ögonen!”, ”Är det debatt ska du stirra ut din motståndare!”.

Det där klarade förstås inte Annika – hon började använda medikamenter för att få ständigt öppna, stora, blängande ögon. Hon droppade tropikamid i ögonen, och bieffekterna vid flitig användning är enligt FASS ”dåsighet, dimsyn och ljuskänslighet”.

Konstigare än så är det inte.

Men just nu sitter jag mest och funderar på om det ändå är sant att Annika varit dunderplakat – och hur hon såg ut dagen efter.

Kan ni tänka er de ögonen blodsprängda?

Många är upprörda över att Alex Schulman vill avskaffa midsommarfirandet. Han framför budskapet i en kolumn i DN.

Jag tycker inte vi ska hacka för mycket på Alex. Inte för att jag själv vill avskaffa midsommarfirandet. Tvärtom.

Men det är lite synd om Alex – han blir med största säkerhet mycket sällan inbjuden till att fira midsommar med någon.

Vem vill liksom fördärva den trevliga samvaron med familj och vänner?

Att bjuda in Alex till midsommarfesten skulle vara som att be Fredrick Federley inviga ett dagis. Utan någon som helst jämförelse i övrigt mellan dem så skulle i båda fallen stämningen bli ganska tryckt.

Det sägs att till och med Sigge Eklund har mobilen avstängd dagarna innan midsommar, bara för att slippa svara när Alex ringer och säger: ”Tjena, det är Alex, vad gör du i midsommar?”.

På midsommarafton vill man kunna sitta och äta, dricka, och prata fritt med människor man tycker om. Den långa ljusa kvällen och natten inbjuder till det. Men som alla vet kan man räkna med att Alex kommer att lyssna på allt som sägs i ett sådant sammanhang för att kunna använda som underlag för att förtala andra, och framhäva sig själv. Inte en idealisk gäst vid midsommar – eller vid något tillfälle överhuvudtaget.

Morgan säger vi ska beväpna oss

Morgan Johansson har i en radiointervju om dieselstölder förklarat att det är upp till dig och mig att skydda oss. När han fick frågan om vad polisen ska göra för att stoppa ligornas härjningar svarade Morgan:

”Samtidigt ska man väl komma ihåg att de här företagen tjänar väl ändå en hel del pengar. Man har ju ett eget ansvar också, faktiskt, att medverka till att man skyddar sin egendom. Man kan inte bara lägga över allting här på att polisen ska lösa alla problem.”

Med tanke på att ligorna ofta slår till mot lantbrukare och småföretagare som har entreprenadmaskiner som dumpers, lastare och grävmaskiner blir förstås uttalandet ganska märkligt. Det är inte precis företagare som Joakim von Anka-vältrar sig pengar.

Vi får väl anta att Mogge helt enkelt missuppfattat allting. Han tror att dieselligorna åker ut till raffinaderier och borrar hål i oljebolagens stora tankar och tömmer dem, och så tänker Mogge: ”Men, BP och Statoil har väl råd att fixa bevakning av sina lager”.

Men att Mogge inte har något grepp om verkligheten är kanske inte det intressantaste – det är istället att han nu säger att du och jag har rätt att värna vår egendom, och inte behöver bry oss om att ringa Tusse Batong, för vi ska inte vänta oss att ”polisen ska lösa alla problem”.

Tack Mogge! Många kommer nog att för en gångs skull följa ditt råd. Därför – ett litet investeringstips: köp aktier i företag som säljer baseballträn, och handeldvapen.

Mogge själv har fixat sitt eget skydd genom att inleda ett förhållande med Emelie Karlsson som är anställd på Säpo. En slags personskydd de luxe, och också ekonomiskt förmånligt för den omvittnat snåle Mogge. När han och Emelie har romantisk middag på någon fin restaurang slipper Mogge betala för båda eftersom hon kan dra av det på traktamentet.

Jag tror Mogge kan känna sig trygg med Emelie, hon klarade tydligen sitt senaste skytteprov i Säpo med glans. En del påstår att det beror på att Mogge var med och fungerade som stativ.

Reinfeldt vill rasera mer

Fredrik Reinfeldt har dykt upp i en stor intervju i Dagens Nyheter. Man kunde tycka att han kanske numera borde hålla en låg profil efter sina insatser som statsminister, och stryka runt iförd lösskägg, peruk, baseballkeps och solglasögon de gånger han går ut. Så är det nog antagligen också, men han betraktar väl DN som ett slags skyddat rum där han inte behöver svara på besvärliga frågor och få kritik, och framträder därför där i helfigur och pratar på.

Det visar sig att Fredrik har kvar sina gamla åsikter; vi ska öppna våra hjärtan, våra gränser – och därmed också våra plånböcker och hem – eller som det sammanfattas i DN:

”Men själv står han fast vid att invandring är nödvändigt för att Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas och ge medborgarna ett gott liv. Inte minst gör den demografiska utvecklingen med lågt barnafödande och en åldrande befolkning att det kommer att krävas ett inflöde av människor till Sverige.”

Samtidigt kommer det nu larmrapport efter larmrapport från vården.

I Helsingborg kommer man i sommar bara att kunna ta emot den som riskerar att bli väldigt sjuk eller att dö. Alla andra får lida hemma, eller var de nu faller ihop av smärta.

Det finns inte personal.

I Dalarna är har man nu en kampanj för att fylla luckorna i vård och äldreomsorg med hjälp av pensionärer som ska lockas tillbaka till arbetet.

Alltså: för sju år sedan förklarade Fredrik för oss att vi måste  öppna våra gränser för att invandrare ska kunna ta hand om dem som bor i Sverige när de blir sjuka och gamla.

Var står vi sju år senare efter det att hundratusentals utlänningar som ska rädda vård och omsorg kommit hit?

Jo, vi tvingas kalla in dem som är gamla för att vi ska klara vården av dem som är sjuka.

Och Fredrik får prata fritt i DN om att vi måste få in ännu fler invandrare för att klara vården av sjuka och gamla, ingen kritisk fråga.

Vi följer här röstningen om misstroendeförklaringen mot inrikesminister Morgan Johansson, som sker klockan 12.00 7 juni.

13.10 Magdalena Andersson håller presskonferens. Talar om Nato-ansökan och räknar upp alla de utländska ledare hon träffat. Biden, Boris Johnson, Macron samt hela den tyska regeringen. Hon förklarar att detta inte kunde varit möjligt utan Morgan Johansson. Hon förklarar dock inte vilken roll han spelat i detta sammanhang – vilket lämnar fältet öppet för spekulationer – är det han som bokat resor och möten?

13.05 Omröstningen över. Morgan Johansson sitter kvar. Det hade behövts 175 röster för att misstroendeförklaringen skulle gå igenom. Det blev som väntat 174. 97 röstade mot misstroendeförklaringen. 70 avstod. Åtta var frånvarande.

12.57 Miljöpartiets Annika Hirvonen går igång med att påminna om att Morgan Johansson ljugit om möjligheten att ta afghanska tolkar – som tjänstgjort hos svenska förband – till Sverige. Morgan Johansson tar några mycket djupa andetag, ser förgrymmad ut. Håller andan en stund, släpper sedan långsamt ut luften.

Hirvonen berör gängkriminaliteten bara i förbigående vilket gör att hon avviker från alla andra som talat. Hon avslutar med att lova att "inte göra kaos" i den här frågan.

12.50 Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar börjar tala och inleder med sin egen variant på samma tema som alla andra berört, det gäller att uttrycka sin oro för gängkriminaliteten. Detta är i sig fascinerande, tror alla partiledarna att de måste köra sådana haranger för att vi ska övertygas om vad de tycker i frågan? Tror de att vi misstänker att de egentligen inte bryr sig.

Dadgostar förklarar nu att hon tycker att misstroendeförklaringen är "ovärdig".

Magdalena Andersson sitter uppenbarligen och sms:ar – på tal om "ovärdigt".

12.43 Moderaternas Ulf Kristersson förklarar att regeringen inte alls behöver avgå om Morgan Johansson fälls. Han konstaterar också att enbart Kroatien möjligen kan mäta sig med Sverige när det gäller gängkriminalitet.

När Kristersson börjar tala om att Johansson alltid skyller på andra börjar det röra på sig i regeringsstolarna. Magdalena Andersson spärrar upp ögonen som Annika Strandhäll, Mikael Damberg skakar på huvudet, Lena Hallengren skrattar märkbart men ljudlöst. Ygeman dock fortsatt sömnig.

12.36 KD:s Ebba Busch tar tid på sig att ställa talarstolen i ordning. Går när allt är på plats igång med att tala om "vänstervilden som tagit regeringen som gisslan". Ygeman rycker till.

Busch är liksom de flesta andra som talat bekymrad över vad detta gör med "Sverigebilden", och angriper regeringen för att den "haft kontakter med kurdiska organisationer i Syrien den senaste tiden" – och att detta skadar Nato-processen.

Försvarsminister Peter Hultqvist har börjat se sig om i riksdagssalen. Han verkar söka någon med blicken, men det ser inte ut som om han får kontakt. Söker han lunchsällskap?

12.28 Kurdistans representant i den svenska riksdagen äntrar nu talarstolen. Amineh Kakabaveh inleder med att förklara att hennes förtroende för Johansson är obrutet eftersom denne gjort så mycket när det gäller hedersvåld när det gäller lagstiftning. Hon undviker att tala om det lett till något praktiskt resultat.

Kakabaveh tar upp Saddam Husseins gaskrig mot kurder och rör sig snabbt därefter till att förklara att hon värnar Sveriges intressen genom att påtala att Erdogan försöker bestämma över Sverige. Sambandet lite oklart.

Kakabaveh förklarar att hon utgår från att den kurdiska republiken i Rojava fortsatt kommer att få stöd av Socialdemokraterna.

Mattaste applåderna hittills.

12.22 Liberalernas representant menar att Johansson måste gå därför att han "slarvar med sanningen", chansar när han ska ge svar, samt skyller på andra när han ska försvara att brottsvågen inte kunnat brytas.

Magdalena Andersson sitter rak i ryggen med händerna knäppta i knät och ser bekymrad ut. Klädd i ljusblå dräkt. Ger lite intrycket av lärarinna i gamla folkskolan som tvingas lyssna på en mindre begåvad elev.

12.17 Annie Lööfs tur. Hon är för dagen klädd helt i vitt. Hon berättar för riksdagen att det pågår ett krig i Ukraina. Hon hävdar också därefter att världens blickar är riktade mot Sverige. Hennes talskrivare verkar ha fått med ordet "ansvarsfullt" i varje mening. Detta ansvar gör att man inte kan rösta för att fälla Johansson.

12.05 Nu avger Henrik Vinge från SD partiets röstförklaring. Han konstaterar att Johanssons tid som justitieminister har varit en katastrof. Han menar att Johanssons verksamhet präglats av likgiltighet för brottsoffer och mjukhet mot förövare av mord och våldtäkter. Jimmie Åkesson betraktar partiets företrädare med beslöjad blick, några stolar från honom sitter Annie Lööf och verkar smala ansiktet till ett avståndstagande uttryck.

Kakabaveh gnider sin haka och verkar lyssna på en inre röst. Har hon plugg i örat och får talet simultantolkat?

12.00 Innan omröstningen börjar ska det avges röstförklaringar från partierna. Först upp i stolen är socialdemokraternas Annelie Karlsson. Hon förklarar att hon tycker misstroendeförklaringen är ”ansvarslös”. Anders Ygeman ser ut att ha svårt att hålla sig vaken,och verkar faktiskt nicka till när Karlsson börjar tala om att Morgan Johansson fört ”en offensiv politik” mot gängkriminaliteten och ”drivit på polisens utbyggnad”.

Karlsson förklarar att hon anser att rikets säkerhet är hotad om Morgan Johansson tvingas avgå "eftersom han har ansvaret" för en mängd områden som är avgörande om Sverige invaderas. Och läget är ju känsligt nu säger hon, med tanke på "innovationskriget" i Ukraina. Nu vaknar Ygeman till och ser oroad ut, han verkar inte ha tänkt på detta.

11.05 Allt intresse är nu inriktat på hur den politiska vilden Amineh Kakabaveh kommer att rösta. Hon har tidigare deklarerat att hon inte kommer att rösta för misstroendeförklaringen mot Morgan Johansson eftersom hon anser sig ha gjort en överenskommelse tidigare med Socialdemokraterna.

Det senaste beskedet från henne är att hon kommer att lägga ner sin röst – och om alla andra ledamöter röstar som förväntat kan Morgan Johansson sitta kvar. Enligt vad hon själv uppger hade hon ett telefonsamtal med Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin en timme innan

10.45 Vad är då själva kärnan i den gamla överenskommelsen mellan Kakabaveh och Socialdemokraterna? Den som gör att hon lovar att inte rösta så att Socialdemokraterna riskerar att förlora regeringsmakten – eller en minister.

Den sluts i förhandlingar mellan Morgan Johansson och Kakabaveh för nästan exakt ett år sedan dagen innan riksdagen ska rösta om Stefan Löfven ska få bli statsminister igen. Kakabavehs röst är avgörande.

Då hade först statsminister Stefan Löfven röstats bort av riksdagen eftersom vänsterpartiet valt att ta strid om punkt 44 i januariavtalet.

Det Vänsterpartiet vände sig mot var tanken på att fastighetsägare fritt skulle kunna få bestämma hyran.

Regeringen förlorade och avgick.

Men Löfven fick chansen att komma tillbaka i en ny omröstning några senare – och lyckades alltså med Kakabavehs hjälp.

De viktigaste punkterna i avtalet som Johansson och Kakabaveh kom överens om var:

• Socialdemokraterna lägger gemensam motion med Kakabaveh i riksdagen för att skattemedel inte ska användas i ”vinstjakt” i välfärden.
• Ambition om att skärpa finansiering av friskolor i enlighet med utredningsförslag.
• Gemensam motion från S och Kakabaveh om förbud mot religiösa friskolor och förskolor.
• Pensionstillskott genomförs från september.
• Ambition om att förbättra sjukförsäkringen för att minska utförsäkringar.
• Hedersbrott får en egen brottsrubricering.
• Regeringen gör en översyn av lagen om utreseförbud och barnäktenskapsbrott.

De senaste dagarna har dock Kakabaveh fört in frågan om Erdoğans krav på Sverige inför ett möjligt inträde i Nato. Kakabaveh fruktar att Socialdemokraterna kommer att upphöra med sitt stöd till till kurdiska organisationer i Syrien och Irak – liksom att yttrandefriheten för kurder i Sverige kommer att begränsas. Detta har fått Kakabaveh att hota med att rösta så att Morgan Johansson fälls i förtroendeomröstningen.

Morgan Johanssons position som justitieminister är osäker. Efter den eskalerande brottsligheten, med främst gängmord i fokus, har Sverigedemokraterna tagit ett initiativ till misstroendeförklaring. Moderaterna och Kristdemokraterna är med på tåget. Centern har tackat nej. Den politiska vilden, tidigare vänsterpartisten Amineh Kakabaveh, är osäker. Men om Johansson får gå, är det slutet på hans tid som toppolitiker? Inte nödvändigtvis. Vi har tittat på tidigare socialdemokrater som fått gå – och studsat tillbaka.

Missförtroendeförklaringen har varit det stora samtalsämnet de senaste dagarna. Magdalena Andersson varnade för att hela regeringen kan falla om en minister plockas bort av oppositionen. Detta för att öka trycket på främst Moderaterna, regeringen menar att man bör undvika en regeringskris i ett läge där man förhandlar om Natomedlemskap och krig rasar i Ukraina. Att regeringen skulle falla är dock upp till statsminister Andersson själv. Vad vi ser är ett realpolitiskt och retoriskt spel.

Under partiledardebatten på söndagskvällen öppnade Ebba Busch för att om regeringen petar Johansson, så blir det inget misstroendevotum. Andersson sade sig vilja fundera på saken. Hur det blir till slut får vi se snart, men det är värt att ta en titt på liknande fall.

Mona Sahlin

Mona Sahlin blev riksdagsledamot 1982 och arbetsmarknadsminister 1990. Efter valet 1994 blev hon vice statsminister, men siktet var högre ställt. Hon kandiderade till partiledarposten 1995 när Ingvar Carlsson meddelat sin avgång. Då briserade hennes första skandal, hon hade använt statliga pengar till privata inköp. 53 174 kronor hade hon använt på fel sätt, bland annat hade hon köpt två Toblerone, en populär schweizisk choklad.

Hon hoppade av partiledarkandidaturen, men var kvar i partiets mäktiga verkställande utskott. 1996 lämnade hon sin riksdagsplats.

Men skam den som ger sig. Efter valet 1998 var hon tillbaka vid köttgrytorna, nu som biträdande näringsminister i Göran Perssons regering. Hon var sedan integrationsminister och samhällsbyggnadsminister, till valförlusten 2006. 2007 uppfylldes drömmen om att bli partiledare, vilket hon var till 2011, efter att ha förlorat valet 2010.

Laila Freivalds

Leila Freivalds var Sveriges justitieminister under nio år, 1988–1991 och 1994–2000. Hennes tid som minister slutade den gången tvärt, då det avslöjades att hon köpt en allmännyttig lägenhet på Kungsholmen. Hon hade själv tidigare uttalat sig negativt om ombildning av hyresrätter.

Detta hindrade dock inte att hon åter fick en ministerpost 2003. Hon utsågs då till utrikesminister av Göran Persson, efter att Anna Lindh mördats. Efter tsunamikatastrofen julen 2004 blåste det upp till storm kring Freivalds igen. Hennes krishantering efter katastrofen fick mycket kritik. 21 mars 2006 avgick hon från sin post.

Hon är unik som den första minister att avgå två gånger efter skandaler. Freivalds är också känd sin inblandning i att Sverigedemokraternas hemsida stängdes ned 2005.

Anders Ygeman

En i närtid mer känd person är nuvarande ministern för idrott, migration och integration, Anders Ygeman. Ygeman har varit riksdagsledamot sedan 1996 men fick sin första ministerpost av Stefan Löfven 2014. Då som inrikesminister.

Skandalen med Transportstyrelsen briserade i juli 2017. Det framkom stora brister i myndighetens it-upphandling och att ansvarig minister Ygeman känt till dessa i ett års tid. Men han hade inte informerat statsminister Löfven, då det inte fanns någon säker lokal för ändamålet. Ett påstående som inte betraktades som trovärdigt. Den 27 juli avgick Ygeman, även infrastrukturminister Anna Johansson lämnade sin post.

Ungefär ett och ett halvt år senare var Ygeman tillbaka i regeringen, nu som energi- och digitaliseringsminister. Sin nuvarande post fick han när Andersson tillträdde som statsminister i november 2021.

Anna Johansson fick i september 2018 ett nytt uppdrag, som ordförande för riksdagens arbetsmarknadsutskott. Blir det en ny ministerpost för henne vid en eventuell valseger i höst?

Morgan Johanssons framtid

Morgan Johansson var folkhälsominister 2002–2006. Posten som justitieminister har han innehaft sedan 2014, inrikesminister sedan 2021 och migrationsminister 2014–2017, 2019–2021. Han är också ställföreträdande statsminister sedan 2019. Det är ingen duvunge som Magdalena Andersson nu kan tvingas kasta ur boet.

Man kan därför tro att Morgan Johanssons karriär inte på något sätt är över om han avsätts av riksdagen. En paus och några år utanför det direkta rampljuset. Sedan öppnas troligen portarna igen.

Häromdagen hände det igen, en skolskjutning i USA.

Som ett brev på posten kommer kraven på strängare vapenlagar, begränsning på magasin och krav på bakgrundskontroller med mera. Vapenlagar är ett hett politiskt ämne i USA, mycket mer än det är i Sverige.

Låt mig till att börja med berätta att köper man ett vapen som amerikansk medborgare ska det redan göras en bakgrundskontroll, köparen fyller i ett formulär som sedan kollas av myndighet. Detta gäller alla delstater.

Låt mig även påminna om den så kallade “assault weapons ban” som begränsade magasinkapacitet samt vapen såsom AR-15, den lagen var i kraft mellan 1994 och 2004 och hade inget påvisbart resultat.

Det finns även gott om delstater med mycket hårdare vapenlagar än Sverige men ändå har mycket större problem med vapenvåld än vi har här.

Vad är då problemet kan vän av ordning undra?

Ärligt talat faktiskt samma problem som vi har i Sverige med vapenvåld.

Låt oss titta på den statistik som finns. 2020 är senaste året FBI har kommit med en “uniform crime data” rapport. Där står att läsa angående mordvapen:

• 8029 med enhandsvapen (pistol)
• 1739 med kniv
• 662 med händer eller fötter
• 455 med gevär av någon typ

Redan här kan vi snabbt konstatera att det handlar om enhandsvapen som är lätta att dölja vilket speglar gangstrarna i våra förorters vapen också, samt att geväret AR-15 som vapen knappast är problemet om man ska sikta in sig på något specifikt vapen. Svensk lag behandlar enhandsvapen i samma kategori som helautomatiska vapen för att de är så lätta att dölja. Det är en hög tröskel för att äga ett enhandsvapen för sportskytte i Sverige.

Ett legalt ägt enhandsvapen har heller aldrig använts i ett brott vad jag känner till, någonsin. Närmast kommer Peter Mangs, men han smugglade in en pipa illegalt till Sverige som han använde i sina brott.

Vem är det som utför brotten i USA och vem är deras offer? I USA är det helt ok att föra statistik över etnicitet, så låt oss ta en titt vad FBI har att säga om detta:

• 8166 av mördarna var svarta
• 5866 av dem var vita
• 6612 var av okänd etnicitet

Av offren var:

• 9941 svarta
• 7043 vita
• 320 okända

USA hade 322 miljoner invånare 2015, 2019 var det 46,8 miljoner som identifierade sig som svarta. Således är svarta överrepresenterade i den här statistiken, både som offer och förövare. Samma situation kan man finna i Sveriges statistik vad gäller invandrare och dödligt våld, andra invandrare är oftast offren för dödligt vapenvåld.

Här infinner sig frågan varför media i USA och Sverige reagerar så starkt när en vit kille skjuter andra vita men låter den mycket mer omfattande kriminaliteten i övrigt helt passera.

I Sverige har vi lyckligtvis inga skolskjutningar, men vi har många andra. Dessa försvinner i bruset som notiser numera. Händelser som skulle skapat krigsrubriker för 10–20 år sedan passerar obemärkt förbi idag.

Det finns några tänkbara förklaringar till det här.

Den största enligt mig är rasismen av låga förväntningar, vissa människor förväntas inte kunna bete sig. De ses som den noble vilden som fungerar som något slags zoo-djur för intelligentian hos den politiska adeln till vänster av det politiska spektrumet. Inget ansvar skall utkrävas för de är omyndigförklarade av staten och den hjälp som erbjuds i form av bidrag låser in hela samhällen i en beroendeställning till staten. Så skapas valboskap och misär i generationer.

Sen har vi tillvänjning av sakernas tillstånd. Vi ser det i Sverige också hur trygghetsundersökningar visar att folk känner sig tryggare trots att den grova våldsbrottsligheten ökar. Detta förklarar även att vansinniga nyheter bara blir notiser i svensk media. Samma fenomen sker även i USA. Här sticker fortfarande ovanligheterna ut och bildar avsky: “En VIT kille mördade!” blir stora rubriker eftersom det förväntas bara ske av svarta eller invandrare.

När man har en clownkarta över sakernas tillstånd kommer den inte stämma mot verkligheten, naturligtvis. Lagförslag och åtgärder är alla färgade av ideologisk puritanism som är helt verklighetsfrämmande. Helt plötsligt är inte vetenskap och statistik intressant längre när den säger emot den ideologiskt färgade kartan.

Snarare tar politiker tillfället i akt att straffa sina ideologiska motståndare med mer restriktiva lagar som är lika verkningslösa som de som kommit tidigare. Att deras senaste lagar inte gett effekt tas som intäkt till att skärpa restriktionerna ändå mer. Det blir en nedåtgående spiral av värdesignalering och polarisering.

Detta är varför vi kan se Morgan Johansson anklaga jägare och sportskyttar i Sverige för att vara potentiella terrorister medan han i nästa sekund låter riktiga IS-terrorister återvända till Sverige och verka ostört efter saft och bulle med en socialtant.

Alla talar om att Morgan Johansson har en ny flickvän. Emelie Karlsson. Anställd på Säpo. Elaka tungor hävdar att det beror på att Säpo vill ha koll på Morgan, så att justitieministern inte ställer till med något. Inte så att han skulle få för sig att göra något aktivt, mer att han i sin handlingsförlamning skulle låta bli att göra något som är beslutat när det gäller rikets säkerhet. Då är Säpo-ledningens tanke att Emelie vid frukostfrallan ska säga: ”Morgan, du har väl inte glömt bort att …”.

Jag tror att Säpo underskattar Morgan. Han är dålig på att skapa ordning i riket – men han är en väldigt skicklig maktspelare när det gäller att säkra sin egen ställning. Troligare är att han skaffat sig en flickvän i Säpo för att hon ska hålla koll på sina kollegor för hans räkning, och dessutom fixa skvaller om konkurrenterna i partiet.

Eller så är det bara en intern prestigekamp i Socialdemokraternas ledning. Morgan har noterat att Ardalan Shekarabi har en kvinna som är tre tvärhänder högre än Ardalan – då vill Morgan visa att han också kan få ihop det med en längre kvinna. Dessutom har Morgan noterat att Ardalans fru är polis, och då tänkte Morgan: Ha, en kommunpolis! Jag ska minsann fixa en brud som jobbar på Säpo.

En som kommer att göra kometkarriär i partiet är förstås Lisa Nåbo. Hon är SSU:s nya ordförande – och polis. Perfekt byte för en socialdemokratisk småvuxen man i karriären; rätt kön, yrke och partibok ovanpå det.

Will Smith sägs på riktigt ha klappat till Chris Rock på Oscarsgalan för att denne skämtat om Wills fru Jadas frisyr. DN förfasar sig och talar om ”toxisk maskulinitet”, Expressen ojar sig om ”oönskad manlighet” – men all form av manlighet är ju oönskad av kulturvåpen.

Tänk på allt liv det blev om hur det hade varit i Svenska Akademien när Jean-Claude Arnault i åratal tafsade på ledamöternas fruar och döttrar, och allt annat i kvinnoväg som kom i hans väg i Vasastan och på Östermalm. Tänk om Akademiledamöterna Peter Englund eller Klas Östergren första gången de såg något sådant hända omgående hade vevat till Arnault?

Problemet löst.

Istället pågick tafsandet i 20 år.

I Expressen talar Jens Liljestrand om att Jada Smith inte behöver någon som försvarar henne. Det är icke-mannens försvar för att han är en mes, eller är Liljestrand själv rädd för att åka på en propp om män börjar klippa till tafsare?

Irena Pozar skriver i samma tidning: ”Mäns tvångsmässiga uppvisning av våldskapital är en stark tradition, både i och utanför Hollywood. Det verkar som att vi är långt ifrån att kunna göra upp med det”. Ja, män ger sig på kvinnor. Det är omanligt. Lika omanligt är det när män inte utnyttjar sitt våldskapital och ger sig på män som på olika sätt angriper kvinnor.

Men kan man jämställa ett skämt med ett sexuellt ofredande?

Nej, men ni vet ju lika väl som jag att de som talar om ”toxisk maskulinitet” faktiskt egentligen gör det – de ser all form av manlighet som skadlig.

Men ska jag var helt ärlig är det också möjligen min motvilja mot ståuppkomiker som får mig att se så försonligt på Will Smith i det här fallet. Eller att jag som vanligt blev så uttråkad av Oscarsgalan att det kändes som ett uppiggande avbrott.

En av de mer märkliga nyheterna från kriget i Ukraina är att det ukrainska försvarsdepartementet anklagar ryska soldater för att plundra ukrainska militärförråd. I uttalandet nämns två saker – ryssarna snor kängor och kalsonger. Kängor kan jag fatta, jag har sett dem på bild. Verkar vara gedigna doningar. Men kalsonger? Är det Spetsnazförbanden som inte vill köra commando längre?

Ni vet väl vad en goodiebag är? Och ni utgår förstås från att sådana delas ut i samband med Oscarsgalan. Ni har rätt. Alla som är nominerade får en. Innehåll? Ni gissar säkert på dyra parfymer, en middag för två på restaurang som har tre stjärnor i Michelinguiden – sådana saker.

Ni tänker för smått. Innehållet i år var värt 1,4 miljoner kronor, och innehöll sådant som:

• fyra nätter för två personer på ett lyxhotell, värde 156 000 kronor
• en armskulpteringsbehandling för 120 000 kronor
• hudbehandling för 100 000 kronor
• tre dagar på exklusivt hälsohem för 150 000 kronor

Och så vidare …

Morgan Johansson kallar i Aftonbladet alla jägare, sportskyttar och vapensamlare för potentiella terrorister. Detta är bara det senaste kapitlet i ett sedan länge pågående misstänkliggörande och motarbetande av ägare till legala vapen.

Det började med en debatt i riksdagen mellan Morgan Johansson (S) och Tobias Andersson (SD) där Morgan Johansson anklagade legala vapenägare för att förse gängkriminella med vapen.

Det är långt ifrån sanningen och forskning finns på området. Denna säger att endast undantagsvis kommer vapen som någonsin varit legala i Sverige till brottslig användning. Det rör sig om cirka två fall per år, vilket även inkluderar stulna legala vapen. Då ska man betänka att det finns hundratusentals vapenägare i Sverige. Välj nästan vilket vardagsobjekt som helst som används av lika många och det kommer att användas vid brott oftare.

I Aftonbladet går Morgan Johansson ännu längre. Rubriken lyder: ”SD vill förenkla att ha terrorvapen – varför?”.

Till att börja med har inte SD egen majoritet i riksdagen. Beslutet fattades av C, M, SD och KD. Den uppenbara vinklingen att SD stödjer terrorism är absurd nog, men i praktiken anklagas hela majoriteten i riksdagen för att stödja terrorism.

Vad är det då för terrorism Morgan Johansson talar om?

Förutom irrelevanta terrordåd i andra länder uppmärksammas Peter Mangs. Han hade en Glockpistol. Pipan han använde för sina dåd var insmugglad i landet, liksom den överväldigande majoriteten av vapen som används vid brott i Sverige. Till saken hör också att skytteklubben han var med i varnade Polismyndigheten för honom, men trots det valde Polismyndigheten att utfärda licens för en Glockpistol. Det är ett i en lång rad av misstag av den inkompetenta Polismyndigheten.

Man kan undra vad sakfrågan egentligen gäller.

I dag behöver man förnya sin licens för enhandsvapen vart femte år. Det som händer är att man behöver uppfylla vissa aktivitetskrav så att man kan påvisa att man fortfarande har giltiga behov för sportskyttevapnet. Detta leder till en byråkratisk härva. Polismyndigheten höjer hela tiden ribban för kraven man behöver uppfylla och det har hänt att landslagsskyttar inte ansetts ha behov för sitt vapen.

Straffskala

Till det tillkommer att även om man ansökt om förnyelse före utgångsdatumet av licensen kan tiden gå över på grund av Polismyndighetens långa handläggningstid (mer än sex månader i Stockholm just nu). Det innebär att man i värsta fall kan åka dit för olaga vapeninnehav. Straffskalan är då samma som för en gangster med ett insmugglat automatvapen. Detta har hänt i min skytteklubb. Personen fick sälja sitt väldigt dyra sportredskap med stor förlust eller riskera åtal med lång fängelsevistelse i straffskalan. Våldtäktsmän löper inte samma risk för straff i Sverige.

Morgan Johansson argumenterar för att detta uppenbart galna system ska behållas för att det krävs för tillsyn av vapen så att de inte kommer i orätta händer. Den saken tillgodoses ändå, dagligen – inte vart femte år. Varje dag slås alla vapenägare mot belastningsregistret. Saker som flaggas är exempelvis flera fortkörningsböter under kort period, umgänge med kriminella kretsar etc. Det handlar om skäl för att samtliga licenser kan omhändertas.

Detta är inget som riksdagsmajoriteten vill ändra på, gott så. Det är bevisligen en väl fungerande ordning, eftersom så extremt få fall av missbruk sker. Femårslicenserna har dock ingenting med denna tillsyn att göra.

Vad Polismyndigheten anför i detta ärende kan man lägga därhän. De senaste decennierna har det inte funnits ett enda förslag om försämring för legala vapenägare som den inte har varit för.

Förbjuda vapen

Myndigheten vill förbjuda vapen som är för lätta, för tunga, har kikarsikte, har plastkolv, har magasin, har för grov kaliber, har för klen kaliber, ser läskiga ut – listan tar aldrig slut. Skulle den ha fått sin vilja igenom skulle de flesta skyttesporterna i Sverige ha upphört. Det har flera gånger varit nära att bli så.

Denna situation kan som bäst beskrivas med att vi har en inkompetent justitieminister som vill väl. Som värst handlar det om cynisk taktik mot politiska motståndare där sanning, äganderätten till egendom, drakoniska straff för byråkratiska fel etc. inte spelar någon roll i kampen om makten.

Jag har varit med i den här leken under för lång tid för att längre kunna tro något gott om Morgan Johansson. Tyvärr.