Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att slopa, eller kraftigt sänka, plastpåseskatten från och med 1 januari 2024. Både Moderaterna och Sverigedemokraterna har varit stora motståndare till skatten sedan den infördes i maj 2020. Skatten fanns dock kvar i höstbudgeten, skriver TT. Men i vårändringsbudgeten som kommer presenteras på måndag remitteras förslaget att avskaffa eller kraftigt sänka skatten.

Effekten av skatten var att priset på plastkassar i mataffärerna ofta steg från tre till sju kronor. Det var Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet som drev igenom skatten, med stöd av Liberalerna i januariavtalet. Kristdemokraterna röstade också för, men är nu med i en regering som avskaffar den. Liberalerna backade efter ett år och kallade den ett misslyckande, i stället borde man rikta skatten mot fossila råvaror, skriver Expressen.

”Med mindre att inte någon bryter mot överenskommelsen, så kommer den, som det är skrivet, avskaffas eller kraftigt sänkas till januari 2024, säger Oscar Sjöstedt, Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson till TT.

Till Ekot säger Sjöstedt: ”Det här är ju en oangelägenhet för människor, en väldigt dysfunktionell skatt på många sätt och vis. Ett konstigt inslag i skattesystemet”

Enligt Sjöstedt är det större risk att nya vindkraftverk sprider mikroplaster i naturen, än plastpåsar.

Beslutet får kritik från Miljöpartiet, som sitter i opposition till regeringen. Man hänvisar till EU-direktiv om minskad engångsplast och vill att regeringen presenterar nya förslag för att få till en minskning. Man säger också att det är Sverigedemokraterna som styr regeringens miljöpolitik, och inte Liberalerna. Regeringens klimatminister är liberalernas Romina Pourmokhtari.

En utvärdering av SMED på uppdrag av Naturvårdsverket visar att skatten hade en tydlig effekt i minskad försäljning av plastpåsar och ökade försäljningen av papperskassar kraftigt. Konsumenterna fick också en större preferens för att köpa papperskassar. Undersökningen gjordes på 43 butiker.

Naturvårdsverket skriver på sin hemsida att 87 procent av Sveriges plastavfall går till energiåtervinning eller bränsle inom industrin. 10 procent återvinns och blir ny plast.

Tittar man på statistik från 2019 från Our World in Data ser man att Sverige släpper ut 0,01 kilo plast i haven per person. Det kan jämföras med Kinas 0,05 och Filippinernas 3,3 kilo per person. De flesta länder i Asien, där majoriteten av världens befolkning bor, släpper ut betydligt mer plast än länder generellt i Europa.

Genom att ta bort den begränsning som säger att Sverige kan ha högst tio reaktorer i drift ska det nya förslaget möjliggöra att nya kärnkraftsreaktorer byggs. Även begränsningen som säger att reaktorer bara får finnas på tre platser ska slopas – i dag finns kärnreaktorer i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals.

”Man ska kunna bygga fler reaktorer på fler ställen än vad man kunnat göra hittills”, säger Kristersson. Statsministern menar att denna åtgärd är ett avgörande steg i den utbyggnad av svensk kärnkraft man utlovat, och hänvisar till Tidöavtalet.

Enligt klimat- och miljöministern ska nya reaktorer kunna byggas där de gör som mest nytta. ”Vi ser också att andra länder bygger små reaktorer, i stället för några få stora”, säger Pourmokhtari. ”Vi vill också ha en lagstiftning som gör det möjligt att bygga olika typer av reaktorer.” Efter en remissrunda kan lagändringen träda i kraft 2024.