Minst 78 människor omkom när ett skepp med migranter förliste i Joniska havet utanför Grekland i onsdags. Olyckan är den största i sitt slag i Grekland, som utlyst tre dagars landssorg. Men frågan väcker också uppmärksamhet politiskt, både inhemskt och i hela EU och Nordafrika.

Kustbevakningen har hittills räddat 104 människor ur vattnet. Skeppet som kapsejsade var helt överlastat, skriver AFP. Båten var på väg från Libyen till Italien, migranterna som överlevde var främst syrier, egyptier och pakistanier.

Kusträddningen har ännu inte slutat leta efter eventuella överlevande. Skeppet hade hundratals migranter ombord. Alla kroppar som hittas har ännu inte med säkerhet kunnat knytas till skeppet. Antalet som färdades med skeppet är oklart, men det kan ha varit upp till 700. Hundratals beräknas kommit från Pakistan och området Kashmir.

141 syrier beräknas ha varit ombord, hittills har 34 räddats ur vattnet. Nio egyptier har gripits misstänkta för människosmuggling, de kommer ställas inför domstol under tisdagen.

Grekland har utlyst tre dagars landssorg, då förlisningen kan vara den värsta i landets historia. Ett mottagningscenter för anhöriga har satts upp i en förort till Aten.

https://twitter.com/ABoatReport/status/1669056607890579461

Debatten efteråt

Vissa politiker har under de senaste dagarna skjutit upp sitt kampanjande inför parlamentsvalet på söndag. Premiärminister Kyriakos Mitsotakis har plockat bort en person från polisfacket från valbar plats efter att han uttryckt sig rasistiskt om migranterna.

Spilios Kriketos är parlamentariker för Ny Demokrati. Han sade att händelsen är tragisk, speciellt då barn omkom. Han sade också att Grekland inte kan tolerera att fler migranter kommer. Han påstod också att migranterna stjäl. Nu har han uteslutits ur partiet.

Enligt BBC hade skeppet varit ur funktion i sju timmar innan förlisningen. Vilket sätter ett frågetecken för varför kustbevakningen inte ingrep tidigare. Officiella uppgifter gör gällande att skeppet färdades 30 nautiska mil från det att det upptäcktes till att det sjönk. FN har begärt att en utredning tillsätts för att förhindra framtida liknande katastrofer.

Frankrike meddelade igår att man lägger 260 miljoner kronor i stöd till Tunisien. Syftet är att öka landets möjlighet att patrullera sina vatten och minska antalet illegala migranter som tar sig till Europa via medelhavet. Det handlar främst om träning av polis och kustbevakning.

President Kais Saied menar att man inte kommer bevaka någon kust annan än den tunisiska. Inte heller kommer man acceptera att Tunisien blir ett land migranter skickas tillbaka till. Han har tidigare sagt att migranter utgör ett demografiskt hot mot Tunisien.

Frankrikes inrikesminister Gerald Darmanin säger att det är viktigt att ”få stopp på dessa förskräckliga dödsfall på havet.” Enligt statistik från International Organization for Migration dog eller försvann 2 406 migrander på medelhavet 2022. Hittills i år är siffran 1 166.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har nyligen gett en miljard kronor till Tunisen i samma syfte, gränsbevakning och bekämpning av människosmuggling. Det är del av ett större ekonomiskt bidragspaket till Tunisien, runt 20 miljarder väntas man få av IMF när allt är förhandlat och klart.

Samtidigt som regeringen förklarar att vi måste gå in i Nato för att bevara säkerheten i Europa, sitter de i Turkiet och förhandlar med en man som hotar samma säkerhet. President Recep Tayyip Erdoğan har den senaste tiden inte bara vägrat släppa in Sverige i Nato, han har också blivit allt mer aggressiv mot grannlandet Grekland.

Efter andra världskriget övertog Grekland ögruppen Dodekaneserna från Italien. Ögruppen består av 160 öar, och har tolv huvudöar, däribland de kända turistmålen Rhodos, Kos, och Patmos.

Förra sommaren inledde Turkiet en kampanj av det slag länder brukar göra när de förbereder en militär attack på ett annat land. Eller snarare intensifierades de hotfulla utfall mot Grekland som Turkiet länge ägnat sig åt.

I ett brev 13 juli 2021 till FN:s säkerhetsråd skrev Turkiets FN-ambassadör Feridun Sinirlioğlu att Greklands militära aktiviteter på de grekiska öarna ”utgjorde ett allvarligt hot mot Turkiets säkerhet”.

I ytterligare en skrivelse 30 september 2021 hävdade Turkiet att Greklands militära aktiviteter gör att landet inte längre kan hävda de rättigheter som tidigare internationella avtal ger Grekland när det gäller öarna.

Alltså: Turkiets syn på saken är att Grekland förlorat rätten till öar som vi i Europa med självklarhet sedan länge ser som grekiska. Turkiet känner sig nämligen hotat.

Men Turkiet ligger på 13:e plats i världen när det gäller storlek och slagstyrka, Grekland på 27:e.

Turkiet har 425 000 man i vapen. Grekland 100 000.

Turkiet har i sina brev framfört idéen om att de internationella fördrag och avtal som finns inte ger Grekland någon rätt överhuvudtaget att stärka försvaret av öarna. Vilka hot som än uppenbarar sig i regionen får inte Grekland flytta militära enheter till öarna – då förlorar de rätten till dessa öar, anser Turkiet.

Turkiet fortsätter samtidigt helt ogenerat den militära uppbyggnad som behövs för att erövra öarna.

I januari i år publicerade den turkiska sjökrigsskolan en video på Twitter där man visade hur de som utbildas ska kunna simma från det turkiska fastlandet till den grekiska ön Kastellorizo (som ligger närmast Turkiet).

https://twitter.com/tcsavunma/status/1477266271859355650

Den som kontrollerar öarna får inte bara en militärt stark ställning i Medelhavet – här finns också stora naturgastillgångar. Sedan länge finns motsättningar mellan Grekland och Turkiet om hur de ekonomiska zonernas gränser ska dras i denna del av Medelhavet. Den som kontrollerar öarna får givetvis en större ekonomisk zon, där man kan borra efter både naturgas och olja.

Finns det då någon verklig fara för en grekisk attack? Kan vi vänta oss att omvärlden sluter upp bakom Grekland om Erdogan ger anfallsorder?

Ett rimligt antagande är att Erdogan tittar på Turkiets historia och kommer fram till att det är ganska riskfritt att ge anfallsordern. Turkiet brukar få göra som de vill.

I augusti 1974 landstiger en turkisk invasionsstyrka på Cypern. En tredjedel av ön ockuperas, och 150 000 greker fördrivs därifrån. De har tidigare utgjort 80 procent av befolkningen i området. Denna norra del av ön befinner sig fortfarande under turkiskt styre, trots att EU, FN och det så kallade ”världssamfundet” anser att ockupationen är olaglig.

Vad bryr sig väl Turkiet om det?

Medan västvärlden nu är fullt upptagen med kriget i Ukraina har Erdogan ökat trycket på Grekland. 26 till 28 april i år kränkte turkiskt flyg flera gånger grekiskt luftrum.

Då ska man komma ihåg att EU i ett uttalande 16 oktober 2020 fördömde Turkiets handlande i östra Medelhavet. Angela Merkel förklarade:

“Turkiets beteende, som är provokativt, ökar åter spänningarna, istället för att minska dem.”

Men – sedan dess har provokationerna fortsatt och tilltagit. Under hösten och vintern 2021 skeppades flyktingar från Turkiet till Grekland för att öka belastningen på Grekland, och skapa oro och kaos.

Den 10 februari i år förklarade den turkiske utrikesministern Mevlüt Çavuşoğlu i ett tal att om inte Grekland upphörde med de ”militära aktiviteterna” på öarna skulle Turkiet ”utfärda en slutlig varning”.

11 april inledde den turkiska flottan en stor marinmanöver där 122 örlogsfartyg ingick, området för manövern var Egeiska havet, Svarta havet och Medelhavet. I övningen ingick att erövra öar.

Samtidigt presenterade den turkiska vapentillverkaren Roketsan en ny kryssningsrobot. Det väckte viss uppmärksamhet att den presenterades och marknadesfördes med en video där det såg ut som om den avlossades mot en grekisk ö.

Och alltmedan Turkiet mer och mer öppet hotar Greklands öar, förhandlar Sveriges regering med Erdogan om att denne ska släppa in Sverige i Nato. Men Erdogan känner sig ju hotad av att Sverige tillåter PKK:s sympatisörer att ha en åsikt när de vistas i Sverige.

Vad säger då Nato om konflikten mellan Turkiet och Grekland, två länder som båda är Natomedlemmar?

Natos ståndpunkt är att man inte lägger sig i, man anser att det asiatiska, öppet aggressiva Turkiet, som har världens 13:e största krigsmakt ska komma överens med det fredliga, europeiska Grekland som har världens 27:e största krigsmakt. Det är lite oklart hur den ståndpunkten kan härledas ur Natos stadgar.

Välgörenhetsorganisationerna anklagas i den omfattande rapporten för att samordna sina handlingar med smugglare strax utanför Libyen, lämna tillbaka uppblåsbara jollar och båtar till dem för att återanvändas, samt att plocka upp människor vars liv inte varit i fara.

De som kan komma att ställas inför domstol är 21 misstänkta, bland annat personal från fartyg tillhörande Läkare utan gränser, Rädda Barnen och den tyska hjälporganisationen Jugend Rettet.

Kritiker säger att allt är ett politiskt motiverat försök att stoppa sjöräddningarna.

Den preliminära utfrågningsprocessen kan pågå i flera månader, och hålls bakom lyckta dörrar. Representanter från Europakonventionen (ECHR) och Amnesty International har begärt att domaren ska tillåta dem att sitta med för insyn.