Inflationen har drivit på ökande priser på livsmedel i Sverige. Politiker från alla håll har gjort utspel, krävt pristak. De stora kedjorna har anklagats för "greedflation", att sko sig på kunderna i en svår tid. Nu går alla stora kedjor förutom Axfood ut och sänker priser. Lidl var först ut, den minsta av de stora kedjorna. Man har bara 5,7 procent av marknaden, men siktar högre. Inspirationen kommer ursprungligen från det extremt kommersialiserade USA.

Lidl var först ut och sänkte eller frös priserna på över 100 varor. På sin hemsida hänvisar man till inflationstakten för livsmedel som i februari var på 22 procent. Man valde därför att stötta hushållen och prisförändringarna trädde i kraft måndagen den 27:e. Man skriver också att man kommer utöka listan på varor under veckorna som kommer.

Varorna som får sänkt pris kommer från runt 50 leverantörer. Det handlar om bland annat kaffe, mjölk och köttartiklar. Priserna ligger i snitt elva procent lägre än tidigare och maximalt 32 procent billigare.

Sydsvenskan rapporterade om att Coop varit drivande i prishöjningarna. 1 januari höjde man priserna, vilket var innan leverantörerna aviserat nya prisnivåer. Det tog fem veckor innan Aca och Axfood följde efter.

Ica var näst ut och sänker priserna på 300 varor mellan 5 och 25 procent. Det gäller både egna märkesvaror och andra leverantörers, inom bröd, fågel, ost chark och annat. Eftersom Ica-butikerna drivs självständigt kan priserna variera från butik till butik, skriver man på sin hemsida. Priserna gäller från 11 april och två månader framåt.

Men nu har Coop följt i Icas och Lidls fotspår och sänker även de priserna. Färsk frukt, grönsaker och bär kommer sänkas med 12 procent, skriver Expressen. Priserna gäller för medlemmar och gäller april ut. Coop fick kritik från LO:s ordförande Susanna Gideonsson som menade att man tappat bort sin identitet, att sälja billiga produkter till vanligt folk.

Coop svarade med att man inte kan jämföra så som Gideonsson, och att man inte skor sig på folk. Man har också haft det ekonomiskt tufft de senaste åren. Axfood kommer inte sänka priserna, eftersom deras lågpriskedja Willys redan har som affärsidé att vara billigast på marknaden.

Lidl, en udda fågel

I SvD beskrivs Lidl:s ägare Dieter Schwarz, född 1939, som en riktigt medieskygg profil. Han ger aldrig intervjuer och håller sig så anonym det går. Genom Schwarz Gruppe styr han Lidl och stormarknaden Kaufland (köpland). Kaufland har drygt 1 400 butiker i Tyskland och flera länder i Östeuropa. Han är nu världens 27e rikaste person, god för 430 miljarder kronor.

I Storbritannien har man gått starkt framåt under inflationens uppgång. I januari ökade man sin försäljning med 24 procent, jämfört med samma månad 2022. Det är inte konstigt, även i Sverige byter många till billigare alternativ för att minska sina utgifter.

Men Lidl har bara 5,7 procent av marknaden, vilket kan jämföras med Ica som har 53 procent. Annat är det globalt, där Lidl en av topp fyra inom detaljhandel, efter Walmart, Amazon och Costco. 550 000 anställda i 13 000 butiker i 32 länder.

Man gör också inbrytningar på nya områden. Till exempel egna containerfartyg, för att göra leverenskedjorna från Asien säkrare. Dessutom satsar man på sin egna molntjänst Stackit, en konkurrent till Amazon AWS.

Högkvarteret ligger i Neckarsulm, nära Schwarz hemstad Heilbronn. Schwarz fick mycket inspiration när han som tonåring bodde ett år i USA. Konsumtionen som präglade samhället där blev han mycket förtjust i. 23 år gammal gick han in i ledningen för familjeföretaget Lidl & Schwarz KG, som hans far startat.

Den första livsmedelsbutiken öppnade 1968 och den första lågprisaffären med namnet Lidl 1973. Expansionen utanför Tysklands gränser påbörjades 1989, först ut var Frankrike. Schwarz är 83 år men styr fortfarande bakom kulisserna. Nu är det nya tider och man satsar på återvinning och avfallshantering.

Men man har också avskaffat den kritiserade ”polisverksamheten” där anställda hållits under strikt uppsikt. Med den senaste vd Gerd Chrzanowski har man anlagt en ny företagskultur, för att förbättra bilden av sig själva.

Matpriserna ökade kraftigt under februari, 2,1 procent på dagligvaror är rekord enligt sajten Matpriskollens mätningar som startade 2015. Aldrig har man sett så höga tal, säger grundaren Ulf Mazur till TT. Tittar man på enbart mat så är ökningen ännu högre, 2,5 procent. Som jämförelse kan man titta på helåret 2021 då priserna på dagligvaror steg med 1,1 procent.

Tittar man totalt på 2023 är ökningen på dagligvaror 3,4 procent. På helårsbasis är ökningen för dagligvaror 15,2 och 17,8 för kategorin mat.

Matpriskollen sammanställer sin statistik genom att titta på 44 000 artiklar hos de stora kedjorna.

Enligt Mazur kommer ökningen bli ett problem för många, som ensamstående med barn. Han vill att politikerna gör något åt saken. Barnmat har exempelvis ökat med 10,8 procent, bara i februari. Välling har gått upp med 11,7 procent, vissa sorter runt 20 procent. Klämmisar, påsar med mellanmål, har ökat med 5,5 procent.

Paprika ligger i topp bland prishöjningarna med 26,5 procent, riskakor har ökat med 14,4 och tomater med lika mycket.

Även djurmat, grönsaker, snacks och godis har ökat. Från att främst ha varit jordbruksnära produkter som stigit i pris, är det nu på allt. I alla led stiger priserna, förpackningar, transporter och råvaror. Allt som importeras stiger i pris.

För varje procent som matpriserna stiger ökar kostnaderna med konsumenterna med tre miljarder. Dessutom är det inte slut än, priserna kommer stiga ytterligare.

När produktgrupper ökar i pris handlar det oftast om stora kliv. Mellan 10 och 50 procents ökning är inte ovanligt. Coop höjde priserna rejält i januari, övriga kedjor väntas följa efter. Citygross har höjt priserna med 3,2 procent i genomsnitt, Willys med 3 procent och Hemköp med 2,9. Ica har höjt runt 2 procent i snitt.

Under år 2022 steg priserna på mejeri, ost och olja mest med 30,3 procent. Minst steg varukategorin kroppsvård, med 8,2 procent.

Konkurrensverket har tidigare varnat för att det finns en hög marknadskoncentration i dagligvaruhandeln, med Ica i spetsen. De största aktörerna hade 86 procent marknadsandelar 2016, vilket sticker ut jämfört med Europa, skriver Affärsvärlden.

Orsaker till att Sverige sticker ut är också den svenska kronan. Enligt Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, kommer riksbanken behöva höja räntorna mer än vad som tidigare sagts.

Räntor och hyror stiger också

Just nu ligger styrräntan på 3 procent och kommer högst troligen höjas med 0,25 till 0,5 punkter 26 april. Samtidigt har räntehöjningen slagit mot just konsumtionen, svensk ekonomi som helhet krympte fjärde kvartalet i fjol, vilket har fortsatt under 2023. Även i juni väntas räntan höjas igen.

En ökning med 0,5 procentenheter skulle innebära en snittökning med 417 kronor per lånad miljon.

För hyresgäster stiger också kostnaderna. I Stockholm har bolagen höjt mellan 3 och 4,5 procent, vilket är betydligt mer än normalt. Det kommer sig av stigande priser för el, vatten värme och sophämtning, som stigit mellan 8 och 25 procent.

Månadsförändringen har främst påverkats av ökade elpriser, motsvarande knappt 29 procent. Livsmedelspriserna har ökat 13 månader i rad – i december uppgick prisökningen till 0,9 procent. Kläder hade en säsongsnormal prisökning på ungefär 2 procent.

Inflationstakten påverkades av en bred prisökning inom livsmedel, främst för mjölk, ost och ägg, kött samt bröd och övriga spannmålsprodukter. Elpriserna ökade med drygt 45 procent under det gångna året, vilket utgjorde ett stort bidrag till inflationstakten. Drivmedelspriserna sänktes, vilket bidrog till en minskad kostnad för transporterna.

”Räkna med en räntehöjning på 0,5 procentenheter i februari”, säger SVT Nyheters ekonomikommentator Alexander Norén. Riksbankens nästa räntebesked kommer den 9 februari, då med Erik Thedéen som ny riksbankschef, som tar över efter Stefan Ingves.

En grupp i samhället har ryktet om sig att leva i överflöd, med miljonvinster och Ferraribilar: Ica-handlarna. Den som gärna hänfaller åt skadeglädje kan få möjlighet nu, om Herr Icander måste sälja sportbilen.

– Marginalerna har sjunkit avsevärt, både för mig och mina kolleger. Men vi har precis öppnat vår nya butik, så det är lite svårt att ha full koll.

Det säger Dennis Svensson. 40-åringen som tillsammans med hustrun Diana driver en splitter ny Ica Supermarket-butik i Tygelsjö strax söder om Malmö. Fram till för en dryg vecka sedan drev de landets tolfte mest lönsamma livsmedelsbutik. En Ica Nära på samma ort, med en vinstmarginal på 11,2 procent 2020.

Nu ska de få snurr på omsättningen i den större Supermarket-butiken. Problemet? Deras stora investering öppnar samtidigt som många konsumenter måste snåla.

Köper folk mindre?

– Det som har hänt är att de handlar annorlunda. Folk handlar nog inte mindre men de tänker på plånboken. Man handlar mycket mer kampanjvaror. Det är en av anledningarna till att marginalerna sjunker och diffar lite. Folk tittar mycket mer efter varor som de får tre för två, och så vidare.

Sätter du så höga priser du kan göra, eller kan du tycka att det blir för högt? Känner du något ansvar för att hålla nere priserna?

– Jag sätter alltid priser enligt Icas prisprofiler. Vi har en inköpsorganisation som har bättre koll på priserna än vad jag har. Jag litar fullt ut på den, och har alltid gjort. Sedan försöker jag på min lokala marknad jobba med klipp. Då sätter jag så bra pris som jag bara kan.

Om priserna håller sig på en hög nivå eller stiger ytterligare, vad tror du händer då?

– Man kan ju bara se på elförbrukningen. Det finns ju butiker som har haft 3-4 gånger högre elräkningar, från kanske 200 000 till 700 000 i elräkning på en månad. Fortsätter det, och in-priserna stiger, så är man ju i en väldigt dålig situation. Det kan jag vara helt ärlig med. Vi har dessutom investerat i en helt ny butik i en helt ny lokal, med långa bindningstider på avtal.

– Nu säger jag inte att det kommer att gå dåligt för oss, men det är klart man är lite orolig. Absolut. Vi har valt en butik som vi vill ha, och inte bara tittat på prislapparna när vi har handlat in möbler och utrustning och sånt. Det är klart det gör att man är lite orolig för hur prisbilden kommer att vara i framtiden.

Dystra tider låter det som. Kan alltså till och med en Ica-handlare hamna i knipa i värsta fall? Den som vill fynda en flådig sportbil på begagnatmarknaden kan börja gnugga händerna. Eller?

Kundernas köpkraft verkar ju inte stiga heller ...

– Men dagligvaror kanske är en bransch som gynnas i detta. Jag tror att det finns branscher som har det mycket tuffare i en sådan här lågkonjunktur. Restaurangbesök kanske man inte prioriterar, och annan service man betalar för. Förhoppningsvis lever vår kraft i mat kvar. Alla måste handla men man tänker på ett annat sätt, bara, kontrar Dennis Svensson och lämnar dysterkvist-inställningen bakom sig så att gruset sprutar från lågprofildäcken.

Lyxlivet

Ica lämnade börsen i januari. Ett par månader senare slog polisen och Ekobrottsmyndigheten till mot Ica-handlarnas förbunds huvudkontor i Solna. Flera Ica-handlare med insyn misstänktes ha köpt på sig aktier inför utträdet från börsen, och gjort miljonvinster. Åklagaren Jonas Myrdal på Ekobrottsmyndigheten förbereder åtal och det senaste budet är att 18 personer misstänks för insiderbrott.

Bilden av Ica-handlare målas ofta upp som att de har stora inkomster och lever lyxliv. Ekonomen Claes Hemberg sa för ett par år sedan att Ica-handlare beter sig mer som lottovinnare än som seriösa affärsmän.

Känner man sig påpassad som Ica-handlare, av den bilden?

– Ja, men många har den bilden, och det är ju egentligen rätt härligt. Jag har jobbat 60-70 timmar i veckan i hela mitt liv. Om jag skulle tjäna en miljon, eller vad jag nu skulle tjäna, så hoppas jag att folk unnar mig den miljonen. Men bilden är ju tveklöst sån att är man Ica-handlare så tjänar man jätte-, jättemycket pengar. Jag tycker att bilden är både rätt och fel. Det finns så klart Ica-handlare som tjänar massor med pengar, och det finns företagare i alla andra branscher som tjänar massor med pengar ...

"Massor med pengar". Det var ju det alla redan visste ...

– ... och så finns det Ica-handlare som jobbar fantastiskt mycket och sliter otroligt hårt, fortsätter Svensson. Som jobbar många, många timmar, och håller nere på kostnader för att kunna ha det goda livet någon gång i framtiden. Men jag vet också många som sliter för att det ska gå runt över huvud taget.

– Det är en tuff bild att bli utmålad som, men alla strävar väl efter att tjäna någon krona? Inklusive vi, givetvis.

Möts du av de fördomarna?

– Oh, ja, absolut. I tid och otid. Man möts av det varje vecka, flera gånger i veckan.

Vad kan du få höra då?

– Vi har ett kundvagnsgarage, som är ett låst garage, och då var det byggarna som ställde frågan om det var där jag skulle parkera min Ferrari.

(...)

– Då ska man veta att vi har investerat 20 miljoner kronor och ska först betala av det. Jag har sju tuffa år framför mig, eller åtta eller tio, beroende på konjunkturen. Sedan kan jag förhoppningsvis tjäna någon krona, och det är jag tacksam och stolt över i så fall.

– Det är bilden. Man får ryktet, det spelar ingen roll vad man gör. Men de flesta tänker efter och säger ingenting, för de ser att man har investerat.

Men äger du en Ferrari, då?

– Nej, jag äger inte en Ferrari. Jag kör Hyundai, så det är verkligen ingen lyxlirare du har framför dig, avslutar den nyblivne Ica Supermarket-handlaren Dennis Svensson.

Bara förlorare?

Det finns ingen tydlig vinnare som rakar hem profiten när vi tömt våra plånböcker i kassan på Ica, eller på Coop eller Hemköp. Alla, på vägen från ax till limpa och till köksbordet, försöker hantera den nya ekonomiska verkligheten. Jordbruket, livsmedelsindustrin, handeln och konsumenten.

I tidningen Dagligvarunytt, i en artikel från den 30 september, kan man läsa intervjuer med diverse experter och representanter från de olika leden i kedjan. Ingen pekar direkt finger åt någon annan längre. De avtal som fanns i våras och som gynnade handeln har omförhandlats.

Om de försöker dölja en stor konspiration, som går ut på att ruinera vanligt folk, så får det visa sig i nästa årsredovisning.

Index för dagligvaror har gått ner 2,89 procent på Stockholmsbörsen i år, vilket är klart bättre än börsen som helhet. Indexet för de 30 mest omsatta aktierna, OMXS30, är ner 21,28 procent.

Det verkar dock som det finns skäl till oro för landets handlare. En aktie som Axfood, som äger Hemköp och Willys, gick starkt fram till alldeles nyligen. Men den har rasat 20,89 procent den senaste månaden. Sedan årsskiftet är den ner 1,59 procent.

Ica-butikerna med bäst marginaler 2020:

1. Ica Nära Furuviks, Solna – 18,9 % rörelsemarginal
2. Ica Nära Hallen Axelsberg, Stockholm – 17,1 %
3. Ica Nära Tornet, Lund – 13,0 %
4. Ica Nära Kragsta, Vallentuna – 12,9 %
5. Ica Nära Nyckelby, Ekerö – 12,7 %
6. Ica Supermarket Medborgarplatsen, Stockholm – 11,9 %
7. Ica Nära Träffen Tygelsjö, Malmö – 11,2 %
8. Ica Nära Arkelstorp, Kristianstad – 11,1 %
9. Ica Supermarket Olskroken, Göteborg – 11,0 %
10. Ica Nära Dalastan, Stockholm – 11,0 %

Ica-butikerna med störst vinst 2020:

1. Jönköping, Ica Maxi – 61 miljoner kronor (782 miljoner kronor i omsättning)
2. Göteborg, Ica Maxi Högsbo – 59 miljoner (741)
3. Göteborg, Ica Maxi Grafiska vägen – 50 miljoner (660)
4. Sollentuna, Ica Maxi – 49 miljoner (787)
5. Haninge, Ica Maxi – 46 miljoner (1 024)
6. Stockholm, Ica Kvantum – 45 miljoner (437)
7. Täby, Ica Kvantum Arninge – 41 miljoner (444)
8. Borlänge, Ica Maxi – 41 miljoner (481)
9. Nacka, Ica Maxi – 40 miljoner (708)
10. Nacka, Ica Kvantum – 40 miljoner (521)

Amerikanska giganten Costco öppnar i Sverige. Har ett extremt lågpriskoncept à la Ullared. Stockholmarna ska vallfärda för att köpa billig mat.

För ett par år sedan, lagom till den stundande lågkonjunkturen, drog sig matvarukedjan Netto ur Sverige. Nu kommer en annan lågprisaktör med en helt annan filosofi. Det ska vara stort – riktigt stort – och kunderna ska vallfärda för att köpa i bulk.

Den amerikanska kedjan Costco öppnar snart sitt första varuhus i Sverige, i Arninge i Täby kommun norr om Stockholm. Costco är den tredje största detaljhandelskedjan i världen, efter Walmart och Amazon. Schwarz Gruppe, som äger Lidl, kommer på fjärde plats.

Ett Costco-varuhus är dubbelt så stort som en Ica Maxi-butik och en tredjedel så stort som Gekås i Ullared.

– Varuhuset är cirka 13 500 kvadratmeter stort, och vi brukar kallas "a big box retailer". Något i stil med en våning på ett Ikea-varuhus, förklarar varuhuschefen i Arninge, Brett Vigelskas.

Det stämmer ganska bra. 13 500 kvadratmeter motsvarar nedervåningen på ett mindre Ikea-varuhus. Britten Brett Vigelskas har bott i Sverige sedan april och kom hit med uppdraget att starta upp det första varuhuset på den svenska marknaden. Hans farfar invandrade till Storbritannien från Litauen, därav efternamnet.

– Jag har arbetat för Costco i 23 år. Jag har arbetat i Storbritannien, och varit varuhuschef där också. Jag arbetade i Kanade i ett par år, och har varit på Island de senaste sex åren. Vi öppnade på Island 2017.

En ny grej för den svenska marknaden är att man måste teckna medlemskap för att få handla på Costco, och det kostar 500 kronor.

Nu är vi på väg in i en lågkonjuktur. Tror du att det är ett bra tillfälle att öppna ett varuhus med ert lågpriskoncept?

– Jag tror inte det var vad vi tittade på när vi planerade att öppna, så klart. Det var ingen lågkonjunktur då, så jag tror inte det var en faktor. Affärsverksamhetens uppdrag är att erbjuda varor av toppkvalitet till lägsta möjliga pris, och förhoppningsvis gynnas människor av det.

Jag läste också att ni inte har så många varumärken eftersom ni har färre produkter än ...

– Nej, du har nog missförstått det. Vi har många märken, men vi har ett begränsat utbud inom varje kategori. Om det finns tio smaker på en dryck så säljer vi bara de två eller tre mest populära. Det handlar om effektivitet, och att fokusera på volym så man kan köpa in till bra pris.

Kommer en svensk kund känna igen sig bland varumärkena?

– Absolut. Varumärkesurvalet är väldigt globalt, och vi kommer också att ha svenska varor.

Jag kommer ihåg för 20 år sedan när Lidl kom till Sverige. De var tvungna att anpassa sig för i början hade de nästan bara sina egna, tyska varor.

– Vi har många globala produkter, som Coca Cola och Nutella i matavdelningen, Levis och Nike bland kläderna. Samsung-tv och Gucciglasögon. En massa olika saker.

En del Costcos affärsidé är att ha stora upptagningsområden på åtminstone 250 000 människor för att kunna sälja stora volymer. Det har gått att läsa att man siktar på fem varuhus i hela Sverige. Förutom Arninge har man anskaffat mark i Burlöv utanför Malmö.

Vigelskas säger att han bara är en enkel varuhuschef, men han vill ändå avfärda att målsättningen är fem varuhus.

Så du vet inte exakt hur många varuhus ni kommer att öppna i Sverige?

– Nej. Vi börjar med denna i Arninge, och alla verkar veta att vi har en plats bestämd i Malmö. Men vi har bara marken och har inte börjat göra något. Fokus just nu är att få igång varuhuset i Arninge.

Och när öppnar ni?

– Förmodligen i slutet av oktober. Vi har inte satt ett exakt datum än, för det är fortfarande en del byggarbeten som pågår på insidan. Förhoppningsvis är vi redo den sista veckan i oktober. Jag kan knappt bärga mig. Det är en rolig del av arbetet. Jag verkligen älskar öppningsdagar när folk får se stället för första gången.

Hur stor del av ett Costco-varuhus utgör maten?

– Det kan verkligen variera, men det är över hälften av affärsverksamheten, helt klart. Vi har allt från konserver och torkad mat till en färskvaruavdelning som jag tror folk kommer att älska. Med frukt och grönt och nystyckat kött. Vi har ett bageri och en deli. Vi ska göra vår egen sushi.

Lågprismat

Det återstår att se vilken påverkan Costco får på de svenska matpiserna, om de nu får upp ett, två eller fem varuhus. Om kunderna är beredda att sätta sig i bilen för att åka till den stora matlådan så kanske konkurrenterna i Stockholmsområdet tvingas pressa sina kostnader och priser för att överleva.

Lidl och Willys är i dag de största aktörerna inom lågprissegmentet.

Lidls ägs av den tyska jätten Schwarz Gruppe, och dess marknadsandel av den svenska dagligvaruhandeln är fem procent. Kedjan slog upp portarna till sin första butik 2003 och har i dag drygt 200 butiker, från Trelleborg i söder till Boden i norr.

Willys är en del av Axfood. I Axfood ingår också Hemköp, men av marknadsandelen på 19 procent står Willys för cirka två tredjedelar. Willys har också 200 butiker runt om i landet.

Inflationen är 9,8 procent för augusti, menar SCB. Men matpriserna har stigit med nästan 22 procent.

Den som vandrar omkring bland hyllorna på ICA eller Willys märker att priset på mat knappast kan ha gått upp med bara 9–10 procent. Svaret på hur matpriserna har utvecklats hittar man på Twitter, där användaren Guld & gröna skogar har undersökt inflationen sedan tidigt 2021. Fredrik, som mannen bakom kontot heter, är försäljningschef för Europa på ett utländskt företag, och vill inte skylta med sitt fulla namn. Inflationsstatistiken sysslar han med på sin fritid.

– Min matkasse är "på riktigt" för många, den beskriver inget annat än om det blir dyrare eller billigare att köpa vanlig mat i affären. Ingenting invecklat i det och det gör den populär tror jag. Många experter pratar om olika inflationsmått hit och dit men till syvende och sist är det vad som händer i den egna plånboken som betyder något för folket.

När Statistiska Centralbyrån (SCB) sammanställer sitt konsumentprisindex (KPI) tar de med det mesta ett hushåll kan tänkas betala för, som till exempel sjukvårdkostnader, köp av nya möbler och mobiltelefonräkningar. I Fredriks matkasse finns nio livsmedel vars pris han noterar en gång i månaden i sin Willysbutik i Örebro: mjölk, bregott, apelsinjuice, vetemjöl, Granny Smith-äpplen, fläskfilé, nötfärs, ägg och bryggkaffe.

https://twitter.com/guld_o_grona/status/1569675032304943104

I augusti 2021 kostade hans matkasse 465:50 kronor och ett år senare kostade den 566:77. Det är en höjning med 21,74 procent på ett år. Den stora ökningen har skett sedan nyår, då priset gått upp med 20,88 procent. En liter mjölk kostade då 8:40 och nu får man betala 11:90. Kilopriset för Gevalias mellanrostade bryggkaffe har stigit från 86:22 till 114:44 kronor. Tropicana-juicen i Fredriks kasse är den vara som stigit minst i pris sedan årsskiftet – från 27:67 till 29:93 kronor.

– För augusti har vi en inflation på knappt 10 procent, och min prisjämförelse säger att mina nio baslivsmedel har stigit nästan 22 procent. Vi har en betydligt högre utveckling på priset på mat än vad som redovias som KPI varje månad från SCB.

https://twitter.com/guld_o_grona/status/1569675509893832705

På SCB:s hemsida kan man se prisökningar för olika undergrupper. Där är inflationen för augusti för "Livsmedel och alkoholfria drycker" 14 procent.

Fredrik höjer också ett varningens finger för att prisökningarna inte är över. Avtal tecknade innan inflationen rakade i höjden upphör allt eftersom, och behöver förnyas. Producenter som bundit sig till att sälja till ett visst pris under ett år väntar på att få ta igen det de sålt till "underpris" sedan i våras.

Mat, elpriser, räntor

KPI tar i någon mån hänsyn till högre elpriser och höjda räntor, men ändå landar augustisiffran för inflationen på endast 9,8 procent. Banken SEB flaggar för att hushållen står inför en mycket värre framtid än siffrorna i KPI antyder. Den släppte en rapport i förra veckan som fått namnet "Privatekonomiskt stresstest". I den kan man läsa att hushållsutgifterna för den genomsnittliga tvåbarnsfamiljen med villa kommer att öka med 48 procent, och för det genomsnittliga pensionärsparet med 36 procent.

Värst drabbas tvåbarnsfamiljen med villa i Skåne. Med dyrast el och hög belåningsgrad ökar deras utgifter med 92 000 kronor, eller 54 procent, 2022. Guld och gröna skogar-Fredrik ger sin syn på saken:

– Det är, för att sammanfatta det, ohållbart. Vi mår ganska bra generellt sett i Sverige De flesta människor har haft en överdriven konsumtion de senaste åren, på grund av att man haft mycket pengar att röra sig med. Den disponibla inkomsten har varit otroligt hög, med låga elkostnader och låga boräntor. Väldigt få har sparat i ladorna för en "rainy day", tror jag. Vi får se hur mycket regeringen är beredd att stötta när det kommer till amortering och sånt. Men många kommer att få det tufft.

Har du någon "quick fix" för att rädda hushållens ekonomi?

– Nej, jag har väl inte det. Om man följt mig på Twitter så har man nog förstått att jag är en sparsam herre. Det hade nog många behövt läsa om tidigare. Det är svårt att vara efterklok, och alla gör som de vill. Det finns väl ingen "quick fix", mer än att anpassa sig. Att vända och vrida på det man har.

Man får vara först med att sälja huset innan alla andra gör det?

– Ja, kanske det, kanske. Vi ska nog inte gå ut och säga till folk att de ska sälja husen hur som helst, men jag förstår vad du menar.

– Mitt Twitternamn är ju "Guld och gröna skogar", och jag tror att vi i alldeles för lång tid har haft det alldeles för bra. När vi kommer in i en kris har vi inte sparat några pengar för vi har inte behövt. Det finns alltid något som kan gripa in och rädda oss, vi kanske kan kalla det "välfärdsstaten".

Guld och gröna skogars matkasse just nu (prisökning sedan årsskiftet):

Garant mjölk grön 1 liter: 11:90 kr (+41 %)
Bregott 600 g: 62:90 kr (+34 %)
Tropicana apelsin 1,5 liter: 29:93 kr/l (+8 %)
Vetemjöl Kungsörnen 2 kg: 10:75 kr/kg (+30 %)
Granny Smith äpplen: 34:90 kr/kg (+30 %)
svensk fläskfilé: 199 kr/kg (+13 %)
Nötfärs 1 kg: 109 kr/kg (+16 %)
10p ägg Garant: 3,39 kr/st (+36 %)
Gevalia mellanrost: 114:44 kr/kg (+57 %)

(Pensionärsorganisationen PRO presenterar varje år en matkasse som redovisar priser från olika butiker runt om i landet. Vanligtvis gör de inköpen i november och presenterar sina siffror i januari.)

https://twitter.com/guld_o_grona/status/1568337928811675648