”Det är ett faktum: vi är mitt i en rymdkapplöpning”, sa han till nyhetsbyrån. ”Vi måste se till att Kina inte etablerar en bas på månen under sken av vetenskaplig forskning. Och det är inte bortom möjligheterna att de säger: ’Håll er undan, vi är här, det här är vårt territorium’.”

Nelson fortsatte med att visa på Kinas aggression i Sydkinesiska havet, där den kinesiska regeringen rutinmässigt gjort anspråk på suveränitet över områden som tillhör andra länder. Kinesiska investeringar i rymdflyg och annan raketteknik kommer mitt i en pågående kapprustning med USA och Ryssland.

Under 2022 etablerade Kinas spirande rymdprogram en ny rymdstation. Nasa arbetar med sin Artemis-serie för uppdrag till månen, och skickar flera robotar till Mars för att samla in data om planetens jord, atmosfär och potentiella landningszoner för ett bemannat uppdrag.

”Det här är en del av rymdbranschen”, sa Bill Nelson, chef för Nasa. ”Vi åker när det är klart, inte innan dess, särskilt på en testflygning som ska prova den här värmeskölden, och se till att den fungerar innan vi släpper ombord fyra människor högst upp.”

Bränsleläckan, som upptäcktes när man fyllde tanken med 2 760 000 liter flytande väte och syre, var ett nytt problem. I måndags hade man problem med att kyla motorn, antagligen för att en sensor var felaktig.

Med detta projekt återvinns motorerna från de pensionerade rymdfärjorna, vilket ger 15 procent mer dragkraft än Saturn V-raketerna från Apollo-eran. Bakslaget är en besvikelse för Nasa, som vill visa upp de framsteg som gjorts för att åter skjutsa upp människor till månen. Sist det begav sig var 1972, med Apollo 17. Tidtabellen säger en månlandning med Artemis III tidigast 2025.

Måndagen 29:e augusti var det tänkt att Artemis 1 skulle skjutas upp. Den är den första raketen i Artemisprogrammet i Kennedy Space Center i Florida. Men på grund av oljeläckage och misstänkt spricka fördröjdes uppskjutningen till tidigast fredag eftermiddag. Läckaget kom på samma plats på raketen som ett liknande, när man repeterade inför en uppskjutning i våras. Detta var den sextonde förseningen sedan den initialt planerade uppskjutningen 2016.

Tiotusentals människor hade samlats för att bevittna uppskjutningen, däribland vicepresident Kamala Harris.

Syftet med uppskjutningen var att sätta rymdkapseln Orion med tre testdockor i omlopp runt månen och sedan tillbaka. Det skulle vara den första i sitt slag på 50 år. Artemis 1 bärraket SLS är 98 meter hög och den kraftfullaste raket Nasa någonsin utvecklat. Alltså slår den Saturn V, den senaste raketen att ta människor till månen. Avfyrningsrampen Launch Complex 39B är också samma som Apollo 10 använde 1969.

https://www.youtube.com/watch?v=p9NSeDpZF2w

Nasas chef Bill Nelson förklarar varför uppskjutningen ställdes in

Den sista bemannade expeditionen till månen återvände för 50 år sedan, därefter avslutades Apolloprogrammet. Apollo 18, 19 och 20 ställdes in. Även drömmen om en bemannad resa till mars lades då, tillfälligt, på is.

Artemis 1 expedition beräknas pågå i sex veckor, då testas alla steg inför kommande mänskligt bemannade expeditioner. När den når omloppsbana runt månen kommer den gå ner mot månen och skicka ut tio kubsatelliter. Sedan ändrar den bana och återvänder till jorden, den planeras landa i Stilla havet.

Artemis 2 kommer genomföra en mänskligt bemannad expedition som flyger runt månen. Artemis 3 kommer landsätta människor på månen 2025, om allt går som planerat. Enligt ett avtal med Kanadas rymdmyndighet kommer en astronaut vara kanadensare. Minst en astronaut kommer också vara kvinna.

https://www.youtube.com/watch?v=CMLD0Lp0JBg

Den planerade uppskjutningen sänds live 2 september

Den stora tidsrymden mellan tidigt 1970-tal och nu beror delvis på Vietnamkriget som tog resurser och uppmärksamhet. Men också på ett svikande publikt intresse för rymdprogrammet. De senaste två decennierna har man från politiskt håll satsat mer på det nationella rymdprogrammet.

I USA har Nasa nuförtiden konkurrens om rymdvisionerna med privata Space X, som ägs av Elon Musk. Ett samarbete mellan Nasa och Space X kommer ske då man sjösätter den nya rymdstationen Lunar Gateway i bana runt månen. Den ska vara en semipermanent bas, mellanstation för expeditioner som ska till månen.

Men det finns även internationella aktörer som har egna rymdprogram. Och väldigt storslagna ambitioner.

Kina och Ryssland

Kinas rymdprogram sträcker sig tillbaka till 1950-talet. 2003 flög Yang Liwei med Shenzhou 5, den första bemannade kinesiska rymdexpeditionen. Planer finns för bemannade resor till månen och mars samt betydligt mer visionära idéer om interplanetära expeditioner.

Kinas rymdprogram Chang’e startade 2004 och är uppkallat efter den kinesiska mångudinnan. För närvarande används bara robotar, landningsfarkoster och liknande som är i omloppsbana runt månen, eller gör provtagningar på ytan. Målsättningen är att bygga en bas för vetenskapliga syften på månens sydpol innan 2029.

Chang’e 6 kommer resa till månen 2024 för att samla prover från sydpolen. Liknande expeditioner kommer ske fram till 2027, där man ska testa teknik. 2030-talet är tänkt för bemannade månexpeditioner.

Kina har också planer på en solenergistation i rymden. Den skulle ligga på 35 786 kilometers höjd ovan jordytan och kunna tillgodogöra sig av solen utan störande årstidsförändringar eller atmosfär. Projektet kommer starta i år 2022 med mindre tester och stå klart runt 2030.

International Lunar Research Station

Chang’e-expeditionerna är del av ett samarbete med ryska rymdorganet Roscosmos. Målsättningen är att bygga en gemensam rymdbas, eller i omloppsbana runt månen, för vetenskapliga syften. Det gemensamma projektet presenterades 2021. Basen ska stå klar 2036. Man har deklarerat att basen ska vara internationell och är öppna för andra intressenter.

Ryssland

Ryssland har meddelat att man lämnar det internationella ISS-programmet 2024. Man har för avsikt att bygga en ny, egen rymdstation med start 2026.

https://youtu.be/bmC-FwibsZg