Singh, kallad ”blinggurun” på grund av sin extravaganta livsstil och förkärlek för diamanter, har en stor skara följare i och utanför Indien. Trots de hårda straffen har han fått permission från fängelset i februari, juni och oktober 2022, rapporterar CNN. Den 21 januari fick han en ny permission som löper fram till i början av mars. Friheten använder han för att predika på sociala medier och producera patriotisk musik.

https://www.youtube.com/watch?v=lL3D-tpu94g

Det gör kvinnorättsförespråkare i landet upprörda. ”Se hur våldtäktsmannen ni släpper fri i samhället slår mot systemet”, sa Swati Maliwal, ordförande för Delhis kvinnokommission, på Twitter.

https://twitter.com/DeepIns30447163/status/1628206009775947776

Trots arten av hans brott har han kvar sina flera miljoner entusiastiska följare; Singh har stort inflytande och ses som en kulturell ikon och artist bland anhängarna. Han har medverkat i flera filmer, bland annat Guds budbärare, där han spelar en hjälte som räddar Indien.

En av bröderna har arbetat både på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) och på Säkerhetspolisen. Enligt uppgifter till media ska mannen ha arbetat på Kontoret för särskild inhämtning (KSI) på Must, något som beskrivs som ”Hemligheternas kammare”. Där arbetar underrättelseagenter som samlar in uppgifter för Sveriges eget utlandsspionage. Uppgifter från KSI ska helt enkelt inte hamna i fel händer.

”Om han haft inblick i svenskt kontraspionage, och även i svensk underrättelsetjänst, så kan han rimligtvis också ha haft tillgång till andra länders information som delats med Sverige”, sade Thom Thavenius, som tidigare arbetat på både Säkerhetspolisen och Must, till Svenska Yle då rättegången inleddes i november.

Efter att ha blivit utslängd från ett vandrarhem för skadegörelse, och hotat att döda chefens katt, bodde han hos sin farfar Ronald Dunlop, som motvilligt tog emot honom, rapporterar Leicestershire Live. Några dagar innan han dödade sin farfar berättade Benjamin för sin mamma att han ”mådde bättre när han dödade saker”.

Mordet skedde dagen efter att Ronald fyllde 75 år, där sonsonen slog och stampade ihjäl sin farfar, och sedan utan större framgång försökte såga av hans huvud. När det var dags för rättegång tog domaren upp Dunlops psykiska problem som en lindrande faktor, men att han själv valt att överdosera med receptbelagd medicin, och druckit stora mängder alkohol.

Flera tidigare domar gjorde inte saken bättre, och Dunlop fick ett livstidsstraff med minst 15 år bakom lås och bom innan han kan komma i fråga för villkorlig frigivning.

”Våldtäktsmannen och offret kommer från samma släkt”, säger Amjad Ali, Khans advokat, till AFP. ”Båda familjerna har lappat ihop situationen efter att en överenskommelse nåddes med hjälp av det lokala byrådets äldste.”

Beslutet upprör rättighetsaktivister, som säger att det legitimerar sexuellt våld mot kvinnor i ett land där de flesta av våldtäkterna aldrig rapporteras. Av de fall som trots allt går till domstol blir färre än tre procent av våldtäktsmännen dömda, enligt aktivistgruppen AGHS Legal Aid Cell.

Våldtäkter är notoriskt svåra att åtala i Pakistan, där kvinnor ofta behandlas som andra klassens medborgare. Få fall rapporteras på grund av det sociala stigmat, samt bristande utredningar. Luddig åklagarpraxis och förlikningar utanför domstol bidrar till situationen.

Det hjälpte inte att Brooks försökte stirra hål i domaren, bad om ursäkt till offren, avbröt rättegången flera gånger, sa att han var psykiskt sjuk vid tillfället, anklagade domaren för att ljuga och säga att han inte samtyckte till rättegångsprocessen.

Domare Jennifer Dorow, som haft problem med den självrepresenterande Brooks under hela rättegången, började gråta när hon läste vad som hänt de många offren. Den 40-årige Brooks befanns skyldig till 76 brottsanklagelser.

Han dömdes till sex livstidsstraff efter att han befunnits skyldig för samma antal fall av uppsåtligt mord. Domaren lade symboliskt till ytterligare 1 067 år till livstidsstraffen för att understryka allvaret i brotten, för vilka hon sa att Brooks inte visade vare sig ånger eller empati.

I dag dömdes 41-årige Mohamad Taher Amini till livstids fängelse, med förbud att återvända till Sverige på livstid, samt att han ska betala skadestånd på 545 000 kronor.

För att undvika utvisning ville den afghanske mannen gifta sig med kvinnan, som nyligen fått uppehållstillstånd. När hon sa nej lurades hon till ett gruvområde utanför Norberg. Där kastades kvinnan ner i ett 24 meter djupt gruvhål, efter att mannen våldtagit henne. Efter en svår räddningsinsats kunde hon till slut räddas, och fördes till sjukhus.

I förhör med kvinnan uppgav hon att mannen, innan han våldtog henne och kastade ner henne i gruvhålet, dödat sin tidigare fru, som är försvunnen sedan 2010. Mannen nekade till brott i polisförhören, och uppgav att han blivit drogad av en okänd kvinna, som sedan utnyttjat honom sexuellt och raderat innehållet i hans mobiltelefon.

Latunski sa att han kunde hjälpa honom att ”försvinna”. Enligt polisrapporter knivhöggs Bacon i nacken, hängdes i fotlederna och fick halsen avskuren när Latunski insåg att Bacon fortfarande levde, för att han inte skulle lida.

Polisen upptäckte Bacons stympade kvarlevor i Latunskis källare några dagar efter mordet, som berättade för utredarna att han ofta äter Rocky Mountain-ostron (tjurtestiklar), och bestämde sig för att göra samma sak med Bacons kroppsdelar. Bacons dna hittades i en stekpanna på en spishäll inne i mördarens hus, och Latunskis dna fanns på handtaget och på en kniv. Han tog till och med ett foto av måltiden.

Under den följande rättegången ville Latunskis advokat hävda att psykisk sjukdom låg bakom brottet, och att vård skulle vara bättre än fängelse. Men Latunski erkände sig skyldig till mord och stympning av kroppen. Istället för vård väntar nu troligen livstids fängelse.

Den forne Beatles-medlemmen vacklade in i huset och kollapsade vid receptionen, och förlorade livet på väg till sjukhuset. Chapman satte sig på trottoaren utanför, och väntade lugnt in polisen. Han förklarade sig skyldig till mordet på Lennon i juni 1981, mot inrådan av sina advokater, som istället ville få igenom att han var sinnessjuk.

Domen blev livstids fängelse, men Chapman fick den första chansen till villkorlig frigivning 2000. Enligt amerikansk lag kan mordoffrets anhöriga (i detta fall Yoko Ono) neka benådning, vilket hon hittills gjort i samtliga ansökningar från Chapmans sida, så även den senaste ansökan, skriver New York Post. Chapman säger att hans handlingar var föraktliga, och har upprepade gånger uttryckt ånger.

Den sista låt som Lennon och Ono arbetade med, mindre än en timme innan mordet, var Walking on Thin Ice. Rekommenderas.

https://www.youtube.com/watch?v=Ft7-xEiwvJw

En annan lärare som ser överfallet jagas genom korridoren, och också hon attackeras. Båda skadas så svårt att de avlider. 18-åringen anhålls senare samma natt, och har suttit häktad sedan den 23 mars.

”Det rör sig om två mycket brutala mord där offren orsakats svårt lidande, och känt svår dödsångest. Förloppet har inte varit kortvarigt, och gärningsmannens agerande kan inte betecknas som annat än synnerligen hänsynslöst”, säger rättens ordförande, lagmannen Johan Kvart i ett pressmeddelande.

Straffet blir livstids fängelse; tidigare har en åtalad varit tvungen att ha fyllt 21, men vid årsskiftet sänktes gränsen till 18 år. Skolmördaren är därmed först att som 18-åring dömas till lagens strängaste straff; det är inte tidsbestämt. Han ska också betala ett skadestånd på en miljon kronor till offrens efterlevande.

Utredare sa att paret berättade för dem att familjen bara åt råa frukter och grönsaker, även om det lilla barnet också matades med bröstmjölk. Den 18 månader gamla pojken vägde 7,7 kilo, och var lika liten som en sju månader gammal bebis när han dog i september 2019, enligt en polisrapport.

Paret åtalades 2019 efter att Ezras dödsorsak avslöjades. Inga fotografier har släppts som visar i vilket tillstånd sonen var när han dog, men åklagarna vid moderns rättegång beskrev ett utmärglat barn som ständigt grät. ”Hon valde att bortse från hans rop. Hon behövde ingen våg för att se hans ben. Hon behövde ingen våg för att höra hans skrik”, sa Sara Miller, biträdande statsåklagare.

Parets ”extremt försummade” döttrar, tre och fem år, var också svårt undernärda; deras hud var gul och tänderna svarta. Det är oklart om de någonsin träffat en läkare.

Dådet betraktades som särskilt hänsynslöst; han dömdes till livstids fängelse och utvisning. Trots detta har han listats som en av Socialdemokraternas ersättare i protokollet efter ett kommunfullmäktigesammanträde i april, skriver Norrländska Socialdemokraten (NSD).

Gruppledaren Mats Taaveniku i Socialdemokraterna i Kiruna säger att Ekhtiari inte är med i partiet. ”Det har vi lyft med kommunsekreteraren och de har justerat det vid senaste fullmäktige. Det har varit felaktigt skött helt enkelt, eftersom han inte är medlem i vårt parti”, säger han till NSD.

Taaveniku säger vidare att Ekhtiari kan inte påverka politiken i Kiruna, men det går inte att få honom avsatt. ”Det är stenhårt, det går tyvärr inte att komma runt det, trots att det är ett så allvarligt brott som han har dömts för och som vi fördömer helt.”

Kelvin Osagie mördade sin höggravida sambo Carine Ndah Ngwe med över 50 knivhugg. Han mördade också deras gemensamma barn, hon var gravid i åttonde månaden. Totalt hade hon över 70 skador på kroppen, när hon hittades i parets lägenhet i Vänersborg.

Osagie döms till livstids fängelse och utvisning, han fälldes på samtliga åtalspunkter. Eftersom Osagies två barn fanns närvarande i lägenheten fälldes han också för barnfridsbrott. Han har under rättsprocessen behövt tolk på engelska. Han döms också att betala skadestånd till sju personer på totalt 647 000 kronor.

Osagie och Ngwe träffades tidigt 2021 och hon blev gravid. Ngwe hade redan en dotter i hemlandet Kamerun.

Ganska snart i förhållandet började hon prata om att lämna honom, han talade henne ur det. Han hade själv fått ensam vårdnad om sina två tidigare barn, vilket han trodde skulle äventyras om Ngwe lämnade. Vid tidpunkten för mordet fanns en väska packad och färdig i lägenheten, med en del barnkläder till det kommande barnet.

Osagie hade en vana att spela in samtal på sin mobiltelefon. Därför finns det ett från minuterna innan mordet. Ngwe hade ett möte hos barnmorskan senare samma dag, han var orolig att hon skulle prata om att hon inte trivdes hemma. De sista 2,5 minuterna hörs hur hon skriker och ber för sitt liv.

Osagie förnekar mord och menar att han handlat i självförsvar och indirekt försvarat sina barn.

Kontrollbehov och orosanmälningar

Osagie träffade sin tidigare flickvän Maja i Norge 2015. Hon berättar i förhör att han stannade hos henne till augusti samma år, då han blev utvisad. Hon blev gravid med parets första barn och flyttade till Spanien där barnet föddes 2016. Sedan flyttade paret tillfälligt till Nigeria och gifte sig, för att återvända till Sverige i juli 2016. Maja hade ett barn sedan tidigare som skulle börja i skolan, paret bosatte sig i Årjäng.

Paret fick ett barn till, men förhållandet tog slut i augusti 2019. Enligt Maja blev hon utsatt för fysiskt och psykiskt våld i relationen.

Maja beskriver Osagie som en person med en sida privat och en sida offentligt. Privat var han kontrollerande. Han hade få vänner och umgicks mest med sin bror och sin far. Han ville heller inte umgås med grannarna. Han ville att barnen skulle städa jämt, och hade stränga regler hemma.

De två sista åren blev deras förhållande sämre. Han kunde bestämma att när barnen lagt sig skulle Maja städa alla rum. Han sov själv på dagarna eftersom han arbetade natt, ingen fick störa honom. Men själv kunde han ringa till Maja under natten och väcka henne.

Enligt Maja har Osagie slagit henne och hennes äldsta barn. Ibland har han fått vredesutbrott och förstört hennes datorer och mobiltelefoner. Han kollade också kvitton efter hon handlat, kollade igenom hennes mejl, Facebook och liknande.

Maja uppsökte sjukhus vid fyra tillfällen. Vid det första slog Osagie henne i pannan, hon föll och slog i huvudet. Andra gången slog han henne i ryggen, i nedre delen där hon hade ett diskbråck. Tredje gången åkte hon in för hon mådde dåligt psykiskt, fjärde gången var det när Osagie slog henne igen.

På sjukhuset gav hon bortförklaringar, som att hon skulle ramlat själv, och liknande. Maja har diagnosticerats med PTSD i Norge och under en tid tvångsvårdats på psyket.

Maja säger också att Osagie blivit utsatt för sexuellt våld under uppväxten i Nigeria, och att han främst bott med sina systrar som misshandlat honom. Osagie ska också ha försökt dejta en yngre kvinna två månader innan mordet, men den kvinnan fick reda på att han redan hade barn. Han ska också ha gått till biblioteket i Vänersborg för att flirta med tjejer.

Enligt Maja är det skamfyllt i Osegies kultur att bli lämnad av en kvinna. Han anser sig ha rätt att styra över kvinnor i sin närhet, vilket han gjorde även mot sin mor och sina systrar.

# More images available in the Full Article

Orosanmälningar till socialtjänsten

2018 kom den första orosanmälan mot Osagie. Dessa fortsatte komma in till och med 2021, han utreddes i Melleruds kommun, Lysekils kommun, Uddevalla kommun och Vänersborgs kommun. Han misstänktes då ha använt våld mot sin styvson, och mot sina egna två barn.

När den första anmälan kom i januari 2018 var det från rektorn på styvsonens skola. Styvsonen ombeds dock av sin moder att ta tillbaka anklagelserna, vilket gjorde att förundersökningen lades ned.

Senare 2018 kom det en ny anmälan mot Osagie, att han slagit sin styvson. Styvsonen fick då akut familjehemsplaceras enligt Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.

Familjen flyttar sedan till Lysekils kommun. Där berättar sonen för förskolepersonalen att Osagie slagit honom. Sonen berättade historien för olika personer och delar av berättelsen bekräftades av styvsonen. Inget ingripande från socialtjänsten sker.

I Uddevalla kommun upprättas en anmälan till Bup, då det finns uppgifter från styvsonen att båda Osagies barn blivit slagna. Osiage är dock inte villig att ta emot hjälp, inga åtgärder sätts in. Han och mamman har genomgående förnekat barnens berättelse. Osiage har dykt upp på möten men aldrig varit mottaglig för åtgärder, han anser sig själv varit jagad av socialtjänsten.

Enligt Maja har socialen i Lysekil och Uddevalla inte tagit henne på allvar när hon anmält problem. De ska ha sagt att det inte varit så allvarligt och att det inte förekom någon risk för livet.

Efter separationen flyttade hon först till Danmark, sedan till Norge där pandemin 2020 gjorde det svårt att resa ut. Osagie fick ett interimistiskt beslut om ensam vårdnad och barnen började på förskola i Vänersborg.

Maja har haft kontakt med två tidigare flickvänner till Osagie, som bekräftar hans dåliga beteende mot kvinnor.