Inflationen har drivit på ökande priser på livsmedel i Sverige. Politiker från alla håll har gjort utspel, krävt pristak. De stora kedjorna har anklagats för "greedflation", att sko sig på kunderna i en svår tid. Nu går alla stora kedjor förutom Axfood ut och sänker priser. Lidl var först ut, den minsta av de stora kedjorna. Man har bara 5,7 procent av marknaden, men siktar högre. Inspirationen kommer ursprungligen från det extremt kommersialiserade USA.

Lidl var först ut och sänkte eller frös priserna på över 100 varor. På sin hemsida hänvisar man till inflationstakten för livsmedel som i februari var på 22 procent. Man valde därför att stötta hushållen och prisförändringarna trädde i kraft måndagen den 27:e. Man skriver också att man kommer utöka listan på varor under veckorna som kommer.

Varorna som får sänkt pris kommer från runt 50 leverantörer. Det handlar om bland annat kaffe, mjölk och köttartiklar. Priserna ligger i snitt elva procent lägre än tidigare och maximalt 32 procent billigare.

Sydsvenskan rapporterade om att Coop varit drivande i prishöjningarna. 1 januari höjde man priserna, vilket var innan leverantörerna aviserat nya prisnivåer. Det tog fem veckor innan Aca och Axfood följde efter.

Ica var näst ut och sänker priserna på 300 varor mellan 5 och 25 procent. Det gäller både egna märkesvaror och andra leverantörers, inom bröd, fågel, ost chark och annat. Eftersom Ica-butikerna drivs självständigt kan priserna variera från butik till butik, skriver man på sin hemsida. Priserna gäller från 11 april och två månader framåt.

Men nu har Coop följt i Icas och Lidls fotspår och sänker även de priserna. Färsk frukt, grönsaker och bär kommer sänkas med 12 procent, skriver Expressen. Priserna gäller för medlemmar och gäller april ut. Coop fick kritik från LO:s ordförande Susanna Gideonsson som menade att man tappat bort sin identitet, att sälja billiga produkter till vanligt folk.

Coop svarade med att man inte kan jämföra så som Gideonsson, och att man inte skor sig på folk. Man har också haft det ekonomiskt tufft de senaste åren. Axfood kommer inte sänka priserna, eftersom deras lågpriskedja Willys redan har som affärsidé att vara billigast på marknaden.

Lidl, en udda fågel

I SvD beskrivs Lidl:s ägare Dieter Schwarz, född 1939, som en riktigt medieskygg profil. Han ger aldrig intervjuer och håller sig så anonym det går. Genom Schwarz Gruppe styr han Lidl och stormarknaden Kaufland (köpland). Kaufland har drygt 1 400 butiker i Tyskland och flera länder i Östeuropa. Han är nu världens 27e rikaste person, god för 430 miljarder kronor.

I Storbritannien har man gått starkt framåt under inflationens uppgång. I januari ökade man sin försäljning med 24 procent, jämfört med samma månad 2022. Det är inte konstigt, även i Sverige byter många till billigare alternativ för att minska sina utgifter.

Men Lidl har bara 5,7 procent av marknaden, vilket kan jämföras med Ica som har 53 procent. Annat är det globalt, där Lidl en av topp fyra inom detaljhandel, efter Walmart, Amazon och Costco. 550 000 anställda i 13 000 butiker i 32 länder.

Man gör också inbrytningar på nya områden. Till exempel egna containerfartyg, för att göra leverenskedjorna från Asien säkrare. Dessutom satsar man på sin egna molntjänst Stackit, en konkurrent till Amazon AWS.

Högkvarteret ligger i Neckarsulm, nära Schwarz hemstad Heilbronn. Schwarz fick mycket inspiration när han som tonåring bodde ett år i USA. Konsumtionen som präglade samhället där blev han mycket förtjust i. 23 år gammal gick han in i ledningen för familjeföretaget Lidl & Schwarz KG, som hans far startat.

Den första livsmedelsbutiken öppnade 1968 och den första lågprisaffären med namnet Lidl 1973. Expansionen utanför Tysklands gränser påbörjades 1989, först ut var Frankrike. Schwarz är 83 år men styr fortfarande bakom kulisserna. Nu är det nya tider och man satsar på återvinning och avfallshantering.

Men man har också avskaffat den kritiserade ”polisverksamheten” där anställda hållits under strikt uppsikt. Med den senaste vd Gerd Chrzanowski har man anlagt en ny företagskultur, för att förbättra bilden av sig själva.

”Det innebär att kunderna får fråga personalen, så kommer vi ut med de sorter de önskar. Det rör sig om nötkött och lamm, och vi har även valt att plocka bort laxen, det gäller helsidan av lax”, säger Moa Öst, tillförordnad butikschef, till Tranås Tidning. Hon konstaterar att det är tråkigt att de tvingats göra så här. ”Men vi är så illa tvungna. Det försvinner ju nästan mer än vad vi har sålt.”

Det var stora mängder kött som brukade försvinna. Varje brott polisanmäls, och det rörde sig tidigare om varor för 10 000 kronor som försvann varje dag. Många kunder är upprörda över stölderna, och det innebär även extraarbete för personalen.

”Vi har ju sett mönstret att boxarna med kött varit tömda på morgonen, utan att några av varorna slagits in i kassan. Jag har ingen aning om hur de har burit sig åt för att få med sig varorna”, säger Moa Öst, tillförordnad butikschef, till Tranås Tidning.

Amerikanska giganten Costco öppnar i Sverige. Har ett extremt lågpriskoncept à la Ullared. Stockholmarna ska vallfärda för att köpa billig mat.

För ett par år sedan, lagom till den stundande lågkonjunkturen, drog sig matvarukedjan Netto ur Sverige. Nu kommer en annan lågprisaktör med en helt annan filosofi. Det ska vara stort – riktigt stort – och kunderna ska vallfärda för att köpa i bulk.

Den amerikanska kedjan Costco öppnar snart sitt första varuhus i Sverige, i Arninge i Täby kommun norr om Stockholm. Costco är den tredje största detaljhandelskedjan i världen, efter Walmart och Amazon. Schwarz Gruppe, som äger Lidl, kommer på fjärde plats.

Ett Costco-varuhus är dubbelt så stort som en Ica Maxi-butik och en tredjedel så stort som Gekås i Ullared.

– Varuhuset är cirka 13 500 kvadratmeter stort, och vi brukar kallas "a big box retailer". Något i stil med en våning på ett Ikea-varuhus, förklarar varuhuschefen i Arninge, Brett Vigelskas.

Det stämmer ganska bra. 13 500 kvadratmeter motsvarar nedervåningen på ett mindre Ikea-varuhus. Britten Brett Vigelskas har bott i Sverige sedan april och kom hit med uppdraget att starta upp det första varuhuset på den svenska marknaden. Hans farfar invandrade till Storbritannien från Litauen, därav efternamnet.

– Jag har arbetat för Costco i 23 år. Jag har arbetat i Storbritannien, och varit varuhuschef där också. Jag arbetade i Kanade i ett par år, och har varit på Island de senaste sex åren. Vi öppnade på Island 2017.

En ny grej för den svenska marknaden är att man måste teckna medlemskap för att få handla på Costco, och det kostar 500 kronor.

Nu är vi på väg in i en lågkonjuktur. Tror du att det är ett bra tillfälle att öppna ett varuhus med ert lågpriskoncept?

– Jag tror inte det var vad vi tittade på när vi planerade att öppna, så klart. Det var ingen lågkonjunktur då, så jag tror inte det var en faktor. Affärsverksamhetens uppdrag är att erbjuda varor av toppkvalitet till lägsta möjliga pris, och förhoppningsvis gynnas människor av det.

Jag läste också att ni inte har så många varumärken eftersom ni har färre produkter än ...

– Nej, du har nog missförstått det. Vi har många märken, men vi har ett begränsat utbud inom varje kategori. Om det finns tio smaker på en dryck så säljer vi bara de två eller tre mest populära. Det handlar om effektivitet, och att fokusera på volym så man kan köpa in till bra pris.

Kommer en svensk kund känna igen sig bland varumärkena?

– Absolut. Varumärkesurvalet är väldigt globalt, och vi kommer också att ha svenska varor.

Jag kommer ihåg för 20 år sedan när Lidl kom till Sverige. De var tvungna att anpassa sig för i början hade de nästan bara sina egna, tyska varor.

– Vi har många globala produkter, som Coca Cola och Nutella i matavdelningen, Levis och Nike bland kläderna. Samsung-tv och Gucciglasögon. En massa olika saker.

En del Costcos affärsidé är att ha stora upptagningsområden på åtminstone 250 000 människor för att kunna sälja stora volymer. Det har gått att läsa att man siktar på fem varuhus i hela Sverige. Förutom Arninge har man anskaffat mark i Burlöv utanför Malmö.

Vigelskas säger att han bara är en enkel varuhuschef, men han vill ändå avfärda att målsättningen är fem varuhus.

Så du vet inte exakt hur många varuhus ni kommer att öppna i Sverige?

– Nej. Vi börjar med denna i Arninge, och alla verkar veta att vi har en plats bestämd i Malmö. Men vi har bara marken och har inte börjat göra något. Fokus just nu är att få igång varuhuset i Arninge.

Och när öppnar ni?

– Förmodligen i slutet av oktober. Vi har inte satt ett exakt datum än, för det är fortfarande en del byggarbeten som pågår på insidan. Förhoppningsvis är vi redo den sista veckan i oktober. Jag kan knappt bärga mig. Det är en rolig del av arbetet. Jag verkligen älskar öppningsdagar när folk får se stället för första gången.

Hur stor del av ett Costco-varuhus utgör maten?

– Det kan verkligen variera, men det är över hälften av affärsverksamheten, helt klart. Vi har allt från konserver och torkad mat till en färskvaruavdelning som jag tror folk kommer att älska. Med frukt och grönt och nystyckat kött. Vi har ett bageri och en deli. Vi ska göra vår egen sushi.

Lågprismat

Det återstår att se vilken påverkan Costco får på de svenska matpiserna, om de nu får upp ett, två eller fem varuhus. Om kunderna är beredda att sätta sig i bilen för att åka till den stora matlådan så kanske konkurrenterna i Stockholmsområdet tvingas pressa sina kostnader och priser för att överleva.

Lidl och Willys är i dag de största aktörerna inom lågprissegmentet.

Lidls ägs av den tyska jätten Schwarz Gruppe, och dess marknadsandel av den svenska dagligvaruhandeln är fem procent. Kedjan slog upp portarna till sin första butik 2003 och har i dag drygt 200 butiker, från Trelleborg i söder till Boden i norr.

Willys är en del av Axfood. I Axfood ingår också Hemköp, men av marknadsandelen på 19 procent står Willys för cirka två tredjedelar. Willys har också 200 butiker runt om i landet.