Minst 78 människor omkom när ett skepp med migranter förliste i Joniska havet utanför Grekland i onsdags. Olyckan är den största i sitt slag i Grekland, som utlyst tre dagars landssorg. Men frågan väcker också uppmärksamhet politiskt, både inhemskt och i hela EU och Nordafrika.

Kustbevakningen har hittills räddat 104 människor ur vattnet. Skeppet som kapsejsade var helt överlastat, skriver AFP. Båten var på väg från Libyen till Italien, migranterna som överlevde var främst syrier, egyptier och pakistanier.

Kusträddningen har ännu inte slutat leta efter eventuella överlevande. Skeppet hade hundratals migranter ombord. Alla kroppar som hittas har ännu inte med säkerhet kunnat knytas till skeppet. Antalet som färdades med skeppet är oklart, men det kan ha varit upp till 700. Hundratals beräknas kommit från Pakistan och området Kashmir.

141 syrier beräknas ha varit ombord, hittills har 34 räddats ur vattnet. Nio egyptier har gripits misstänkta för människosmuggling, de kommer ställas inför domstol under tisdagen.

Grekland har utlyst tre dagars landssorg, då förlisningen kan vara den värsta i landets historia. Ett mottagningscenter för anhöriga har satts upp i en förort till Aten.

https://twitter.com/ABoatReport/status/1669056607890579461

Debatten efteråt

Vissa politiker har under de senaste dagarna skjutit upp sitt kampanjande inför parlamentsvalet på söndag. Premiärminister Kyriakos Mitsotakis har plockat bort en person från polisfacket från valbar plats efter att han uttryckt sig rasistiskt om migranterna.

Spilios Kriketos är parlamentariker för Ny Demokrati. Han sade att händelsen är tragisk, speciellt då barn omkom. Han sade också att Grekland inte kan tolerera att fler migranter kommer. Han påstod också att migranterna stjäl. Nu har han uteslutits ur partiet.

Enligt BBC hade skeppet varit ur funktion i sju timmar innan förlisningen. Vilket sätter ett frågetecken för varför kustbevakningen inte ingrep tidigare. Officiella uppgifter gör gällande att skeppet färdades 30 nautiska mil från det att det upptäcktes till att det sjönk. FN har begärt att en utredning tillsätts för att förhindra framtida liknande katastrofer.

Frankrike meddelade igår att man lägger 260 miljoner kronor i stöd till Tunisien. Syftet är att öka landets möjlighet att patrullera sina vatten och minska antalet illegala migranter som tar sig till Europa via medelhavet. Det handlar främst om träning av polis och kustbevakning.

President Kais Saied menar att man inte kommer bevaka någon kust annan än den tunisiska. Inte heller kommer man acceptera att Tunisien blir ett land migranter skickas tillbaka till. Han har tidigare sagt att migranter utgör ett demografiskt hot mot Tunisien.

Frankrikes inrikesminister Gerald Darmanin säger att det är viktigt att ”få stopp på dessa förskräckliga dödsfall på havet.” Enligt statistik från International Organization for Migration dog eller försvann 2 406 migrander på medelhavet 2022. Hittills i år är siffran 1 166.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har nyligen gett en miljard kronor till Tunisen i samma syfte, gränsbevakning och bekämpning av människosmuggling. Det är del av ett större ekonomiskt bidragspaket till Tunisien, runt 20 miljarder väntas man få av IMF när allt är förhandlat och klart.

Det handlar om artikel 207 i Libyens strafflag, som bestraffar alla försök att sprida åsikter som syftar till att ”förändra grundläggande konstitutionella principer eller den sociala ordningens grundläggande strukturer.” Libyens inre säkerhetsbyrå, ISA, sa i ett uttalande att arresteringarna skedde för att ”stoppa en organiserad gängaktion som syftar till att få människor att lämna islam.”

Enligt människorättsorganisationen Humanists International är Libyens lagstiftning till stor del baserad på religion. Det finns sedan tidigare en interimistisk konstitution som garanterar icke-muslimer friheten att utöva sin tro. Den har upphört att fungera efter politiska strider mellan den internationellt stödda islamistiska regeringen i Tripoli och den sekulära regeringen i Tobruk.

2022 greps sju aktivister av ISA för påstådd ateism. Två av dem släpptes, men resten av gruppen är fortfarande fängslade.

”Förlusten av kunskap om den nuvarande platsen för kärnmaterialet kan utgöra en radiologisk risk, såväl som ett säkerhetsproblem”, berättade Rafael Grossi, generaldirektör för Internationella atomenergiorganet, IAEA, för organisationens medlemsländer. Grossi sa vidare att för att nå platsen krävdes ”komplex logistik”.

Libyens dåvarande ledare Muammar al-Gaddafi avslutade landets kärnvapenprogram 2003. Han hade då erhållit centrifuger som kunde anrika uran, och information om hur en atombomb kunde designas. Någon bomb blev det dock aldrig.

Efter al-Gaddafis död 2011 har Libyen präglats av splittring och politiska kriser, med otaliga miliser som bildar motsatta allianser med stöd av främmande makter. Faten med den koncentrerade uranmalmen kan enligt experter anrikas till 14 kilo förädlat uran, som går att använda i vapen.

Upptrappningen hotar att krossa det relativa lugn som Libyen haft under större delen av de senaste två åren. Bland de dödade fanns Mustafa Baraka, en komiker känd för sina videor på sociala medier som hånar milis och korruption. Han sköts i bröstet när han filmade striderna, enligt Malek Merset, talesperson för räddningstjänsten.

https://twitter.com/301military/status/1563509388442488833

Tripolis kommunfullmäktige anklagade den härskande politiska klassen för den försämrade situationen i huvudstaden, och uppmanade det internationella samfundet att ”skydda civila i Libyen”. Filmer som cirkulerade online visade hus, statliga anläggningar och fordon som uppenbarligen skadats av striderna.

https://twitter.com/WaliKhan_TK/status/1563633476305387520

Striderna ses som en del av den pågående maktkampen mellan premiärminister Dbeibeh (Tripoli) och den rivaliserande premiärministern Bashagha (kuststaden Sirte). Båda premiärministrarna stöds av varsin milis; Bashaghas trupper försöker ta sig in i Tripoli för att få bort sin rival.

Interimsregeringen som tillsattes i mars är också ifrågasatt av landets östra styre som drog tillbaka sitt stöd för den i september. Olika grupperingar och utländska aktörer har förhandlat bakom lyckta dörrar om huruvida uppskjutandet av valet bara är en kortsiktig åtgärd eller om det riskerar bli en långdragen väntan.

Parlamentets valkommitté meddelade att regeringens mandat går ut på fredag.

Libyen har varit ett land med pågående kaos sedan arabiska våren 2011 och avsättandet av förre presidenten Muammar al-Gaddafi. Ett permanent eldupphör signerades 23 oktober 2020. En av al-Gaddafis söner, Saif, är kandidat i det uppskjutna presidentvalet. Även mångåriga veteranen och fältmarskalken Khalifa Haftar ställer upp, han är överbefälhavare för armén och kopplad till parlamentet i Tripoli.

Utländska intressen har stort inflytande på fraktionerna i landet. Främst USA, Frankrike, Saudiarabien och Turkiet.