Men nu finns det förslag på att Marabouparken ska byta namn.

Varför?

Det är inte en följd av klara, logiska tankar utan en följd av just det där hysteriska babblet.

Förslaget kommer från Johan Storåkers (L), som vill att kommunen ska markera sitt stöd för Ukraina i det pågående kriget. Och eftersom Marabou numera ägs av ett företag som har produktion i Ryssland så ska inte längre Marabouparken få heta just Marabouparken.

Personligen tror jag att Storåkers förslag mest utgår från att han och andra liberaler egentligen avskyr Marabouparken i sig, och att de gör det av samma orsaker som jag ser den som en plats där man kan hämta styrka och vederkvickelse.

Parken började byggas i direkt anslutning Maraboufabrikens anläggningar under 1930-talet. Direktören Henning Throne-Holst ville se en park där chokladfabrikens arbetare och tjänstemän kunde vila sig, samla kraft och inspireras. Vackra promenadvägar mellan välskötta gräsmattor, träd och buskar. Givetvis en bassäng. Pelare, portaler och stenlagda terasser. Vi förflyttas tillbaka till en trädgård från romartiden. Throne-Hols kunde uppenbarligen sin Cato den äldre.

I Marabouparken finns – precis som i en forntida romersk aristokrats trädgård – statyer och konstverk som ska påminna betraktaren om den styrka och skönhet människan är förmögen till som individ. Om viljan finns. Statyerna började resas redan när parken anlades och har med tiden växt i antal.

Här finns bland annat Nils Möllerbergs Boxaren, Bror Hjorts Margit, Ivar Johnsons Kvinna vid havet samt hans verk Kungen rider Eriksgatan, här finns Vigelands och  Knöppels djurstatyer (vem blir inte lite lycklig av att betrakta Vigelands lekande björnar?).

Bland statyerna finns också verk som ger styrka för den som ska bearbeta sorg och saknad.

Marabouparken skapades av en kapitalist och företagsledare som månade om alla sina anställda, som ville göra dem till starka och kultiverade individer, förena dem med arvet från antiken.

Jo, jag vet att det är svårt att föreställa sig sådana företagsledare om man ser sig om i dagens Sverige. I bästa – eller värsta fall kanske man ska säga – erbjuds istället för en romersk park kuddrum och fruktkorgar.

Men den där andra sortens företagsledare fanns en gång i tiden.

Just därför ska vi bevara namnet Marabouparken. Det minner oss om den där andra tiden, om ett annat Sverige, och ett annat kulturarv.

Att liberalen Storåkers vill klippa det bandet beror paradoxalt nog på att han inte ser det bandet. Visst, han ser träden, dammen, portalerna, pelarna, statyerna. Men han förstår dem inte.

Jag är rätt säker på att han när han betraktar parken tänker: varför finns det inte en hoppborg?. Och skulle man inte kunna ha några tombolastånd därborta (fast Marabouchoklad får förstås inte finnas bland de möjliga vinsterna), och skulle man inte kunna hyra små golfbilar så man slipper gå runt i parken?

Parken ritades av Sven Hermelin

Throne-Holst och Sven Hermelin förenades av sin vilja att med  med naturens, arkitekturens och konstens hjälp bekämpa alla de negativa följderna av urbanisering och industrialisering.

Vid sin sida hade Hermelin den begåvade landskapsarkitekten Inger Wedborn, vars förmåga under årtionden skapade många vackra platser runt om i Sverige.

Under en period på 1930-talet arbetade Wedborn som landskapsarkitekt i Tyskland. Hennes uppdrag var att se till forma naturen kring det gigantiska projektet Reichsautobahn på ett sådant sätt att motorvägarna smälte in i en naturskön omgivning.

Låt oss hoppas att Johan Storåkers inte får reda på detta. Tänk själv vad liberalerna skulle kunna göra av att en av de två arkitekter som skapade Marabouparken var verksam i Tyskland på 1930-talet.

Antagligen skulle liberalerna kräva att Marabouparken stängdes.

Det är i en debattartikel i Aftonbladet som partiledaren Jimmie Åkesson lägger ut texten om vad han anser är problemen med ett svenskt EU-medlemskap. Där skriver han att det finns ”stora anledningar” till att utvärdera Sveriges medlemskap i EU. Han skriver att man är skeptiska till EU men att man valt en konstruktiv hållning till EU-samarbetet. Främst bör EU främja handel mellan medlemsländerna.

https://twitter.com/sdriks/status/1653335017659965440

Nu anser han att den långsiktiga utvecklingen går åt fel håll, ur hans perspektiv. Mer symbolpolitik gör medlemskapet farligt likt en tvångströja. Sverige har ”skänkt bort betydande delar av vår rätt att bestämma över oss själva” enligt Åkesson. Bensinpris eller vilka träd som får huggas ned på privat mark är exempel han ger på sådants om EU-politiker har makt över.

60 procent av alla beslut i svenska kommuner och regioner påverkas av EU. Ett större inflytande från EU än inhemska demokratiskt valda politiker har. Snart kommer allmänna val i Sverige inte ha någon betydelse för landets utveckling, varnar Åkesson.

Han ger som exempel migrationspolitiken, där en majoritet av svenskarna är för en stram politik. Men som EU kan kräva andra regler för.

Han vill att svenska politiker sätter Sverige främst och verkar för undantag från EU-lagstiftningen. Han påstår att andra medlemsländer använder unionen för egen vinning, vilket Sverige nu måste göra också.

Debattartikeln togs inte emot väl av Liberalernas partiledare Johan Pehrson. Han skriver i ett inlägg på Twitter att ”det är helt uteslutet att vi skulle ompröva vårt EU-medlemskap.”

Han skriver också att det är svårbegripligt efter det han kallar Brexit-haveriet, då Storbritannien lämnade unionen. Dessutom vill han att Sverige byter till EU-valutan Euron, eftersom han anser att Sveriges valuta är ”för liten i en stor värld.”

https://twitter.com/JohanPehrson/status/1653320513287081993

Till Expressen säger Pehrson också: ”Vi har ett krig i Europa just nu, det ryska vidriga kriget mot Ukraina, och den som absolut mest vill att vi ska utvärdera och lämna EU-samarbetet är Putin.”

Även Gunnar Hökmark, tidigare moderat EU-parlamentariker, är kritik. Han skriver att enskilda länder inte kan stå upp mot Kina eller Ryssland. Och att vi har en suveränitet inom den europeiska gemenskapen.

https://twitter.com/ghokmark/status/1653323722105802752

Patrik Oksanen, senior fellow på tankesmedjan Frivärld, gick ännu längre och hånade Åkessons åsikt om att EU är en tvångströja på Sverige.

”Det är dags för Västerbotten och Norrbotten att ta tillbaka kontrollen. Sverige är på väg att bli en tvångströja för norra Sverige…”

https://twitter.com/patrikoksanen/status/1653312500325130240

Även på liberala tankesmedjan Fores är man kritiska. VD Ulrica Schenström skriver ”håll emot” på Twitter, vilket även tankesmedjans samhällspolitiska expert Tove Hovemyr gör. Hovemyr anser att det skulle få förödande konsekvenser för svensk tillväxt, demokrati och säkerhet. Ensam är inte stark, skriver hon.

https://twitter.com/USchenstrom/status/1653303786742349825

https://twitter.com/tovehovemyr/status/1653301641762709507

Nu anser sig regeringen ha funnit lösningen på svårigheterna kring frågan om invandrares integration i Sverige.

I söndags meddelades det att en ”Sverigekurs” i samhällskunskap ska hantera problemen med våldsamma klaner och gäng, liksom mindre våldsamma, men ändå kostsamma problem, som arbetslöshet och bidragsberoende.

Liberalerna och Johan Pehrson klev fram som de som varit det pådrivande partiet i frågan.

Beskeden på presskonferenser och i uttalanden har varit kortfattade och kryptiska när det gäller vad Sverigekursen ska innehålla och vad den förväntas leda till.

Johan Pehrson säger att kursen ska vara ”obligatorisk för nyanlända”. Vi får av honom också veta att:

Det är jätteviktigt, det är en signal om att välkommen till Sverige, här är reglerna, nu kör vi.

Budskapet varieras lite beroende på var Pehrson uttalar sig:

Vi tror att det är helt avgörande för integrationen. Ska människor ha en chans i Sverige, och det vill vi, då måste man förstå hur Sverige fungerar.

Kursen ska avslutas med en tenta. Klarar man den inte får man göra tentan en gång till.

Vi får också veta att det ska utredas vad Sverigekursen ska innehålla, och hur den ska läggas upp. Inget är klart än.

Uttalandena är allmänna och svepande och ger upphov till många frågor, och ingen verkar ha ställt dem till Pehrson eller någon annan i Liberalerna.

Vid en förfrågan om en intervju med någon kunnig person är beskedet att det ska utredas och det som kan sägas i nuläget är sagt. Möjligen ansågs frågornas innehåll vara för besvärligt att hantera.

Frågorna är många, och eftersom uttalandena som gjorts är kryptiska intill obegriplighet publicerar vi våra frågor här.

I väntan på svar kommer vi att anta att det bara är ett symboliskt utspel för att visa för väljarna att man minsann tar tag i de här frågorna. Ord som inte betyder något.

Frågor

1.Kursen ska rikta sig till ”nyanlända”. Men vad räknas som ”nyanländ”? Stora grupper som kom för fem, tio eller 15 år sedan uppvisar också problem med bidragsberoende liksom andra problem. Kommer de också att få gå kursen, eller gäller det bara dem som kommer till Sverige efter det att kursen är klar och lanserats? Om det senare är fallet – hur ska problemen med de redan anlända men missanpassade redas ut?

2. Kursen ska leda till att deltagarna ”förstår hur Sverige fungerar”. Men ingen invandrare eller flykting har väl ännu dött i Sverige av svält eller sjukdomar? Det visar väl rimligen att de vet hur man får bidrag till bostad, mat, och andra omkostnader – liksom hur man uppsöker sjukvården och annan omsorg. Detta faktum visar väl att de mycket väl vet hur Sverige fungerar – det är bara så att de väljer att uppsöka socialkontor i stället för arbetsförmedling. Innebär inte detta att det är en fråga om inställning, kultur och moral – och inte en fråga om kunskap om hur Sverige fungerar?

3. Är inte de flesta invandrare mycket väl medvetna om ”hur Sverige fungerar”, och att de problem som uppstår beror på att de väljer att inte acceptera hur Sverige fungerar. Många  av dem har en annan syn än svenskar på kvinnans roll och ställning – det tar sig uttryck i kvinnlig omskärelse och hedersmord, men även i mer vardagliga former av förtryck. De vet att till exempel kvinnlig omskärelse inte är tillåtet – de vet hur Sverige fungerar på den punkten. Gör det ändå. Hur ska Sverigekursen hantera detta?

4. Beror invandrares överrepresentation bland dömda brottslingar på att de inte vet ”hur Sverige fungerar”? Om så är fallet och de måste upplysas och utbildas – vilka kulturer kommer de ifrån? I vilka kulturer är det tillåtet med mord, våldtäkt, rån och försäljning av droger?

5. Om man inte klarar tentan får man göra om den sägs det. Men hur många gånger? Tre gånger, fem gånger, tio gånger? Finns det någon bortre gräns? Om det finns en bortre gräns – vad händer efter den?

6. Kommer kursmaterialet att vara på svenska? Om så är fallet - vilket verkar logiskt – måste deltagarna först förstås ha inhämtat språkkunskaper genom SFI. Hur förfar man med dem som inte klarar av SFI-kursen, eller som måste gå på SFI-kurser i flera år för att bli godkända?

Riksdagen sammanträder på måndagen för att rösta om Ulf Kristersson ska bli Sveriges statsminister. Han samlar 176 mandat och har marginalen på sin sida, om alla håller vad de lovat. Han blir i så fall den 35:e statsministern i Sveriges historia.

Talmannen förbereder för omröstningen. Omröstningen slutar med 176 för och 173 emot. Ulf Kristersson är vald till Sveriges statsminister och regeringen kan tillträda. Regeringen kommer samlas på tisdag eftermiddag.

Liberala riksdagsledamoten Joar Forssell menar i ett inlägg på Facebook att man kan rösta nej till saker i Tidöavtalet. Farhågorna om Liberalernas stöd till regeringen är alltså inte borta.

Representanter för partierna håller tal i Riksdagen inför omröstningen.

Tobias Billström (M) först upp i talarstolen. Han radar upp alla problem Sverige står inför. Förändring är möjlig, säger han, och känner stor ödmjukhet inför detta. Medborgare känner oro inför den politiska splittringen, kriminaliteten och kriget i Ukraina.

Lena Hallengren (S) nästa talare. Sverige står inför en prövande tid, stigande inflation och matpriser, många oroar sig inför vintern. Sverige behöver en handlingskraftig regering i sådana tider. Den nya högerpolitiken kommer leda till klyftor och försämringar för vanligt folk. En politik som kommer underlätta kriminellas nyrekrytering. Klimatet och jobbinvesteringar riskeras. Internationell solidaritet sviks. Regeringen har svagt mandat, bara två mandat från regeringskris. Som ledande oppositionsparti kommer S granska regeringen och stödpartiet. Dörren står öppen för breda överenskommelser.

Mats Persson (L) näst på tur. Sverige är ett fantastiskt land, värt att försvara. Han säger att 16 000 lämnar skolan varje år utan gymnasiebehörighet. Elpriser och utsläpp oroar. Finns en berättigad tro på att politikerna ska ta itu med problemen. Att man ska ta itu med klimatfrågan och inte skjuta över det till barnbarnen. Alla vinner på en bra skola, mer fokus på kunskap, speciallärare, undervisningsgrupper. Mer läsning, mer satsning på skolan. De senaste årens energipolitik är ett haveri, med nedlagd kärnkraft. Blir satsningar, på kärnkraft, vindkraft, solkraft och fokus på fossilfri el. En ny rättvis kriminalpolitik kommer. Satsningar på vård och välfärd. Sverige får nu en liberal borgerlig regering, Liberalerna röstar ja till Kristersson.

Per Bolund (MP) intar talarstolen. Sverige har i omvärldens ögon som stått för jämlikhet och tolerans. Som lämnat beroendet av fossila bränslen. En föregångare för jämställdhet, klimatomställning, barnens trygghet oavsett bakgrund. Vill skapa det nya, gröna folkhemmet, tillsammans. Nu går vi åt ett annat håll, den nya regeringen skapar misstro och bygger murar mot människor. En auktoritär, konservativ regeringspolitik. Förlorarna är de mest utsatta för kortsiktiga populistiska intressen. De som gynnas är de som redan har tillgångar och makt. En grogrund för social oro och kriminalitet skapas. Som gör skillnad på barn beroende på deras föräldrar. Tidöavtalet är skräddarsytt för att skapa otrygghet. Vi får en svag regering som sitter i knät på SD. Kommer leda till att vi överger Parisavtalet, kommer göda oljediktaturers krigskassor. Sverige går i samma riktning som Bolsonaros Brasilien och Trumps USA. Vi vill ha ett samhälle som bygger broar och inte murar. Miljöpartiet tror på framtiden och röstar rött för Kristersson som statsminister.

Centerns Annie Lööfs tur. Aldrig tidigare har ett främlingsfientligt, nationalistiskt parti fått nycklarna till regeringskansliet. Det blev en liberal kraschlandning med enorma eftergifter till ett antiliberalt parti. Blir ett tungt ok för borgerliga liberala partiet. Regeringen blir helt beroende av SD. Centerpartiet kommer inte släppa fram en regering där SD ingår eller får avgörande inflytande. Öppenhet mot omvärlden är avgörande för Sveriges framtid. Extra vanskligt i det osäkra omvärldsläge vi befinner oss i. Kommer trycka rött till den politik som Ulf Kristersson presenterat. Kommer vara ett oberoende liberalt oppositionsparti. Kommer inte tumma på humanism och öppenhet.

Jimmie Åkesson (SD) tar plats i talarstolen. Väljarna ger politikerna inflytande. Väljarna har sagt sitt. Valresultatet gör att partier får genomslag för sin politik. Sverige har allvarliga problem, en osäker omvärld, energikris, gängvåld och kriminalitet, segregation, splittring och polarisering. Integration och demografi. Från vänster till höger har regeringarna misskött landet. Medborgarna har fått lida svårt för detta. Viktigt att få en stabil regering på plats med stabil parlamentarisk förankring. Sakpolitiken måste stå i centrum, inte hur regeringen ser ut. SD är parlamentarisk garant för regeringen. Kommer hedra uppgörelsen som slutits. I elfte timmen har Sverige fått en ny chans och röstar ja till Kristersson.

Ebba Busch (KD) näst sist i talarstolen. Svåra problem löser man bäst tillsammans. Orättvisa pålagor på landsbygden, el- och energikris, den epoken är slut. Det nya samarbetet annorlunda än det som präglade januariavtalet. Nu har man Sveriges bästa för ögonen i Tidöavtalet. Fullt ös i reformagendan kommande åren. Inte demokratiskt att hålla ett parti utanför, då det skulle kunna göra skillnad för de mest utsatta. Den mest gedigna reformagendan på decennier. KD tror inte att det är politikens roll att lösa alla människors problem. KD vill bygga och stärka statens grundläggande funktioner. Sorgligt att 200 000 står i vårdköer. Upprätthålla våldsmonopolet och stoppa kriminaliteten. Ska införa "Adrianalagarna". Får en regering som är redo att leda och ta svåra beslut. Kommer ha det gemensamma bästa för ögonen. Vill söka breda uppgörelser där det är möjligt. KD röstar ja till Kristersson.

Sist upp är Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar. Sverige kan vara på väg in i en ekonomisk kris. Tidöavtalet ignorerar verkligheten, folk lever inte i ett magiskt slott. Omfattande medel måste tillföras välfärden. Ett stålbad väntar runt hörnet. Elpriserna är här och nu. Anmärker på Pehrson som sagt att man säger en sak innan och en sak efter valet, får spontan applåd. Hundratusentals ungdomar vill flytta hemifrån, men inga resurser läggs där. Fängelseceller som svenska folket ska bo i, inte hyresrätter. Förändringar i marknadsskolan bara kosmetiska förändringar. Beställningsjobb från skolföretag. Skololigarkerna har blivit nöjda, Ulf har varit duktig. Klimatomställningen har övergetts. Får nu moralpolis, då bristande vandel återinförs. Nu ska vi till trettiotalet, högernationalismens slottsbygge är motsatsen till välfärdssamhället. Öppnar för livsfarlig rättssäkerhet. Det som händer i Sverige är skrämmande, har slagit in på den auktoritära vägen. SD skyller ifrån sig, allting är invandrarnas fel. Åkesson är medlem i den mest kriminellt belastade minoriteten i Sverige: SD. Vänstern finns för folk som drabbats av nedskärningar och som pekas ut som ett problem. Vilken sida av historia vi vill stå på avgörs i kammaren, även för Liberalerna. Vänsterpartiet röstar rött till Kristersson.

Kommentarer från partiledare till SVT inför omröstningen

Annie Lööf: Vi är ett aktivt självständigt oppositionsparti. Röstar nej, då SD ges ett så dominerande inflytande. Till form och sakpolitik är Tidöavtalet en konservativ inriktning. SD kommer få tillträde till Regeringskansliet i en säkerhetspolitisk orolig tid. Dessutom rättsosäkerhet i förslagen. Lööf är bedrövad över att tre allianskollegor genomför SD:s politik.

Nooshi Dadgostar: Sveriges familjer tänker nu på räkningar och matpriser. Vi behöver en krispolitik för Sveriges familjer, inte skattesänkningar för mycket välbeställda. Den nya regeringen hotar välfärden, som är tryggheten i vårt land.

Per Bolund: Många punkter i avtalet leder Sverige i fel riktning. Men man monterar ned klimatpolitiken och ökar utsläppen. Kommer inte nå Parisavtalet. Önskar vi skulle kunna bygga ett solidariskt Sverige i stället för Kristersson regering.

Jimmie Åkesson: Högtidligt att rösta om statsminister. Är inte helt säker men finns inga indikationer på något annat. Upp till bevis om L vill vara med att stoppa maktskiftet eller inte. Får utgå ifrån att alla partier hedrar avtalet. Det är en viktig dag för Sverige, som tar en ny riktning.

Skakigt i Liberalerna inför omröstningen

Samtidigt har Liberalerna skakats av missnöje sedan Tidöavtalet presenterades i fredags. Då stod det klart att man kommer ingå i en regering som stöds av och samarbetar med Sverigedemokraterna.

Partiledare Johan Pehrson säger sig fått garantier från sin riksdagsgrupp att alla kommer rösta för Kristersson. Samtidigt har många profiler inom partiet beklagat sig högljutt.

Maria Leissner var partiledare för Liberalerna, som då hette Folkpartiet, från 1995 till 1997. Hon kan nu tänka sig att lämna partiet, säger hon till P4 Göteborg.

"Det brast för mig och tårarna strömmade nerför kinderna" säger hon om sin reaktion till den nya regeringsavtalet. Hon nämner speciellt sänkningen av biståndet och "brutaliseringen av migrationspolitiken", minskningen av kvotflyktingar.

Även partiveteranen Barbro Westerholm har reagerat starkt negativt. Hon var riksdagsledamot för partiet i sammanlagt 26 år, fram till valet i september.

"Jag var naiv nog att tro att SD inte skulle få så mycket inflytande. Nu måste jag tänka igenom vad jag som liberal ska göra nu" säger hon till Aftonbladet.

Liberala ungdomsförbundet, Luf, har i en debattartikel uppmanat partiet att rösta nej till Kristersson. Alla i förbundsstyrelsen har undertecknat, förutom avgående ordföranden Romina Pourmokhtari. Hon är nu riksdagsledamot.

Även Liberalerna i Stockholms län är starkt kritiska, och vill ha ett extra partiråd, enligt uppgifter till SVD. Man är bland annat kritisk till förankringsprocessen, och det sakpolitiska innehållet i Tidöavtalet. Man säger att avtalet innehåller avsteg från avgörande punkter från landsmötet.