”Jag hoppas det ska bli ett Nobelpris i yttrandefrihet, säger Anneli Sjöborg, kulturchef i Höganäs kommun och ledamot i styrelsen för Lars Vilks minnesfond, till SVT Nyheter.

Stiftelsen som förvaltar konstnärens gärning, skapad av livskamraten, vänner och kollegor, ska den 1 oktober presentera den första stipendiaten som likt Vilks arbetar med yttrandefrihet och/eller konstnärlig frihet, säger Sjöborg. Stipendiaten får 25 000 kronor.

”Jag tror att kandidaten är precis som Lars: orädd och modig. Utan att föregripa så har personen publicerat en hel del på ett mycket rättframt, modigt och demokratiskt sätt.”

Vilks teckning av Muhammed som rondellhund 2010 resulterade i en fatwa, då radikala muslimer kände sig kränkta. Han omkom förra året i en trafikolycka tillsammans med sina livvakter. Den 4,4 ton tunga Range Rover Sentinel-bilen var uppe i 180 km/tim, när däcken, som tros ha varit felaktiga, exploderade.

Undersökningen om händelsen då Lars Vilks och två livvakter avled i en trafikolycka är nedlagd. Fordonen kom över i motsatt körfält och frontalkolliderade med en lastbil. Efter utredningen lagts ned har en ljudupptagning blivit offentlig, med smällar som polisen inte kunnat identifiera. Man kan spekulera i vad dessa smällar är, men faktum är att Vilks blivit utsatt för attentat förr.

Ljudupptagningen kommer från en kameraövervakad villa i närheten av E4 vid Markaryd, där olyckan skedde. Först hörs två snabba smällar, sedan ljudet från när däcken bromsar, och ytterligare en smäll. Enligt vittnen körde bilen i 170 km/t innan krocken, samtliga i bilen hade avlidit innan räddningstjänsten kom till platsen.

När utredningen lades ned för två veckor sedan sade chefsåklagaren Per Nichols att inget brott begåtts. Omfattande teknisk analys och vittnesförhör låg till grund för beslutet. Det troliga är att ett däck gått sönder och orsakat att föraren tappat kontroll över bilen, enligt åklagaren.

Att ljuden från kameran skulle vara skott avfärdas också av Nichols. Man har inte hittat kulrester eller liknande på platsen.

– Det vet vi inte, har Nichols svarat på frågan om vad som hörs på ljudfilen.

Det har inte avlossats några skott, är åklagarens slutsats – men samtidigt har ett däck av okända orsaker exploderat.

Tidigare attentat

Vilks har sedan 2007 levt med en hotbild mot sig, som tagit sig olika uttryck. Den amerikanska jihadisten Colleen LaRose dömdes 2013 till tio års fängelse för delaktighet i ett planerat mord på Vilks. LaRose, känd som Jihad Jane, hade försökt rekrytera islamister till att mörda honom. En annan kvinna som var inblandad, Jamie Paulin Ramirez, dömdes till åtta års fängelse 2014.

Vid en föreläsning i Uppsala i maj 2010 blev flera åhörare mycket upprörda. Vilks visade filmen Allah ho gaybar där homosexuella män poserar i sexuella positioner, med ansiktsmasker föreställandes profeten Mohamed och hans svärson Ali. Bråk utbröt och polis och väktare fick skydda Vilks från att bli fysiskt attackerad. En pojke dömdes senare för våld mot tjänsteman.

Bara några dagar senare utsattes Vilks hem utanför Höganäs för mordbrand. Han var inte hemma just då. Två bröder dömdes till tre respektive två års fängelse för dådet.

Efter bombdåden i Stockholm i december samma år angavs Vilks Muhammedteckningar som del av motivet, av terroristen Taimour Abdulwahab. Vilks fick därefter Säpobevakning dygnet runt.

2012 blev det stökigt igen på en av Vilks föreläsningar, nu på Karlstads universitet. Missnöjda åhörare kastade ägg och snöbollar, då en karikatyr av profeten Muhammed visades.

2013 omnämndes han och tio andra personer som mål för islamistisk terror, i al-Qaidas tidning Inspire.

2015 deltog Vilks i en kulturdebatt på Krudttönden i Köpenhamn: Konst, hädelse och yttrandefrihet. Islamisten Omar el-Hussein slog till mot lokalen och avfyrade 30 till 40 skott in genom en glasruta. Filmskaparen Finn Nörregaard avled, men Vilks och Frankrikes ambassadör till Danmark, François Zimeray, hann sätta sig i säkerhet.

Vilks fick fortsatt ha bevakning dygnet runt av Säpo och sedermera bo på olika platser. Sedan 2018 fick han inte bo tillsammans med sin livspartner, något han kritiserade flera gånger innan sin plötsliga bortgång.

Kända kulturprofiler som mördats av islamister

Theo van Gogh var en känd nederländsk regissör. 2 november 2004 mördades han av islamisten Mohammed Bouyeri. Mördaren lämnade en lapp på van Goghs mage med ett hot mot Ayan Hirsi Ali. Hirsi Ali är känd för sin kritik mot islam. van Gogh fördömde själv islam, hans sista bok Allah vet bäst kom 2003.

Mordet skapade en stor diskussion i både i Nederländerna och internationellt. Det trappade också upp spänningarna mellan islamkritiker och islamister. Vilket sedan ökades ytterligare när Jyllands-Posten publicerade Muhammedkarikatyrer 2005. När Vilks visade sina Muhammedkarikatyrer 2007, profeten som rondellhund, var det i en redan upptrissad konflikt.

Terrordådet mot Charlie Hebdo 7 januari 2015 är det mest kända attentatet mot en tidning i modern tid. Charlie Hebdo hade under decennier gjort sig kända för att driva med religion och religiösa ledare, oavsett tillhörighet. Tolv personer dog och elva skadades när bröderna Chérif och Saïd Kouachi slog till. Båda tillhörde al-Qaidas gren på den arabiska halvön.

Redan 2011 blev tidningen attackerad, då man publicerat satirbilder på profeten Muhammed. Tidningens kontor totalförstördes i en anlagd brand.

Man har gjort en teknisk utredning och förhört vittnen. Personbilen var säkerhetsklassad, den har kontrollerats och ljudupptagningar har analyserats. Ett däck gick sönder och bilen hamnade då på andra sidan vägen, är den troliga förklaringen.

Vilks tillbringade sina sista levnadsår med Säpobeskydd dygnet runt och kunde inte ha en fast hemort. Detta då han sedan 2007 varit inblandad i islamkritisk konst, som rondellhunden Muhammed och annat. Han blev flera gånger attackerad under föreläsningar.

Han är också känd för konstverket Nimis i Kullabergs naturreservat. Det består av drivved, plankor och trädgrenar uppbyggda i torn-liknande konstruktioner.

Enligt Vilks är det ett så kallat konceptkonstverk och området ligger i mikrostaten Ladonien, som inte är erkänd av svenska staten. Efter att Nimis eldhärjats 2016 återuppbyggde Vilks det, vilket ledde till en dom i Helsingborgs tingsrätt för förseelse mot områdesskydd. Anmälaren var Länsstyrelsen Skåne. Vilks menade att rättsprocessen var en del av konceptet.