”Det är inte säkert att de får medicin i tid, och det kan vara så att vi måste byta mediciner”, säger Birgitta Magnuson, neurolog i Örebro, till SVT Nyheter. ”Det finns stora risker om personer med epilepsi blir utan mediciner.”

I Sverige finns det 80 000 personer med epilepsi i olika varianter, varav 1 500 i Örebro. ”Vi har haft personer som blivit utan medicin, och sedan kommit in till akutmottagningen och lagts in på grund av anfall, så det ställer till det för många”, säger Magnuson.

Regeringen har lagt ett förslag som innebär att apotek ska vara skyldiga att ha viss lagerhållning av viktiga mediciner. Det kan också bli aktuellt med böter till företag som inte informerar om läkemedelsbrist. Import av mediciner från EU-länder diskuteras också. Restriktioner för antalet utskrivna tabletter kan bli aktuellt.

Det nya läkemedlet Lecanemab har givit hopp om hjälp för många Alzheimerspatienter – och deras anhöriga. Nu visar det sig att det är mycket dyrt.

Lecanemab har nyligen godkänts i USA. Sveriges Radio har pratat med professorn i hälsoekonomi Linus Jönsson vid Karolinska institutet som säger att det i USA kan kosta 265 000 kronor per patient och år.

Jönsson berättar också att kanske 100 000 svenska patienter skulle kunna ha nytta av Lecanemab. En multiplikation ger att det skulle kosta 26,5 miljarder att behandla dem alla med det nya läkemedlet. 2021 köptes det läkemedel på recept i Sverige för 33,2 miljarder kronor.

Europeiska läkemedelsmyndigheten (Ema) har inlett en granskning av Lecanemab. De flesta tror att det kommer godkännas.

Ekot på Sveriges Radio har också pratat med hälsoekonomen Gustaf Befrits som sitter i Rådet för nya terapier (NT-rådet). NT-rådet ger rekommendationer till landets regioner om användning av vissa nya läkemedel. Rekommendationerna bygger på ekonomiska och etiska prioriteringar.

– Det är ett väldigt utmanande pris, säger han till Ekot.

Befrits resonerar kring kostnaden och konstaterar att efterfrågan är hög, och att läkemedlet förmodligen kommer gå att sälja till ett mycket högt pris.

Lecanemab har tagits fram av det svenska forskningsföretaget Bioarctic, vars aktie gick som en raket på Stockholmsbörsen förra året. Under två dagar i september ökade kursen med 242 procent – från 92 till 315 kronor.

Alzheimers sjukdom

De flesta som drabbas av demens är över 65 år. Minnet försämras, den drabbade kan få svårt att hitta orden och glömmer namn och kan få svårt att hitta. Oftast är det närminnet som påverkas.

Demensen kan också påverka den sjukas personlighetet Den kan bli lättirriterad, initiativlös och tappa tappa lusten för tidigare intressen.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. WHO uppskattar att den utgör 60–70 procet av alla demensfall i världen. Enligt en svensk undersökning från 2012 uppskattades att drygt 5 procent av alla över 65 i Sverige lider av Alzheimers.

Alzheimers sjukdom är en neurodegenerativ sjukdom som hittills är obotlig. En av orsakerna till Alzheimer är proteinet beta-amyloid, som lagras i hjärnan. Det är det proteinet som bekämpas av Lecanemab, men inte heller Lecanemab botar sjukdomen. Det sätts in i ett tidigt stadium och kan skjuta upp sjukdomsförloppet.

Gustaf Befrits förklarar för Ekot att det kan dröja innan svenska patienter kan få del av läkemedlet, även om NT-rådet skulle säga ja.

Först ska de diagnosticeras och sedan ska de bedömas som lämpliga för behandling.

– Det går inte att klara av 100 000 patienter på en eftermiddag, konstaterar Befrits.

Han bedömer sedan att det skulle ta ett till två år innan svenska Alzheimerpatienter får tillgång till Lecanemab.

E-handeln växer och har blivit en del av människors vardag. Nu vill Läkemedelsverket backa bandet.

Det handlar om läkemedel, och i synnerhet receptbelagda läkemedel som levereras med för dålig kontroll, menar myndigheten.

I en intervju med Dagens Nyheter säger enhetschefen Annika Babra att verket har fått "signaler" om att läkemedel kanske kommer till fel personer eller inte kommer fram alls. Ett förslag från verket är just nu ute på remiss.

Läkemedelsverket vill inte att läkemedel ska levereras om det finns risk för stöld. ID-kontroll ska krävas och det betyder att transportföretagen inte längre kan lämna paket vid dörren om ingen finns hemma.

Apoteksbranschen, däremot, undrar vad det är som måste åtgärdas.

– Vi som aktörer känner inte igen oss i beskrivningen av att det här är ett stort problem, säger Gustav Hasselgren, vd på Axfoodkoncernens nätapotek Apohem, till Morgonposten.

Hasselgren det kallar det ett "radikalt ingrepp" som påverkar deras förutsättningar att ge kunderna det de vill ha. Han säger att det handlar om tillgänglighet till läkemedel, både för dem som bor på landsbygden och dem som inte är i bästa form.

– Då tänker jag speciellt på dem som inte kan kvista ner till någon av de här boxarna som finns, eller som inte är friska och pigga. Framförallt de äldre. Dem som det ställer till det för, när de inte kan få sina läkemedel fram till dörren.

Åter till det här med "signalerna" som Läkemedelsverket säger sig ha fått. Gustav Hasselgren efterlyser en grundligare utredning:

– Ska man göra ett så här stort ingripande som påverkar så många människor, då är det viktigt att man gjort en ordentlig konsekvensbedömning. Både av vad det är för problem vi försöker lösa och hur stort är det, och vilka konsekvenser det får för medborgarna.

– Jag tycker att det är tunt med det i förslaget, konstaterar han.

Säkerhetsnivåer

Apohem har egna farmaceuter, och tillgång till Nationella läkemedelslistan. Den som vill beställa receptbelagd medicin identifierar sig med Bank-ID över nätet. Sedan levereras beställningen till dörren om man så vill. Det är just leveransen, inte identifieringen över nätet, som Läkemedelsverket har störst problem med.

Vilket säkerhetstänk har ni i dag när det gäller hemleveranser?

– Det är helt beroende på vad det är för nånting i leveransen. Det är olika förutsättningar för till exempel narkotiska preparat. Det finns olika säkerhetsnivåer, allt från att man måste identifiera sig vid mottagandet till att vi kan lämna det i brevlådan.

Och hur gör ni med narkotikaklassade preparat?

– Där identifierar vi mottagarna.

Så det hänger ni inte på dörren då?

– Nej, nej, bedyrar Gustav Hasselgren.

Till exempel en receptbelagd kortisonsalva, skulle ni hänga den på dörren?

– Det låter som en sån produkt, ja.

Farliga cocktails?

En del i Läkemedelsverkets förslag är att man inte ska kunna beställa receptbelagt tillsammans med receptfritt hur som helst. Då ska ni behöva göra en riskbedömning. Ställer det till det för er?

En del i Läkemedelsverkets förslag är människor inte ska kunna beställa receptbelagt tillsammans med receptfritt hur som helst. Fel mix kan vara farlig, menar verket. Det betror helt enkelt inte vanligt folk med att hantera sin konsumtion av läkemedel.

På Apohem är man lite grann inne på samma linje, och tycker inte att just den delen i förslaget ställer till det för dem:

– Nej. När vi får ett recept så ser vi hela ordern. Då kan vi se om det sker vad man kallar för "krockar" mellan läkemedel. Så för oss är inte det ett fokusområde i den här diskussionen, förklarar Hasselgren.

Han har dock en principiell synpunkt när det gäller vilka krav man ska ställa på nätapoteken:

– Men jag kan konstatera att i ett fysiskt apotek kan man ta en nummerlapp och köpa sitt receptbelagda läkemedel, och sen går man och köper Alvedon och annat receptfritt, och ingen samkör det. Så man får väl försöka vara någorlunda konsekvent där.

Hemleverans i praktiken

Gustav Hasselgren hörde av sig efter intervjun med följande synpunkt:

"Postnords 'varubrev' som är mycket vanliga för leveranser av läkemedel till landsbygden är avsedda för leverans till brevlådan. Det är i undantagsfall som dessa försändelser hängs på dörren (när varubrevet av något skäl inte går ned i lådan). Jag tycker att det är ett viktigt tydliggörande."

Till och med undertecknad har några små krämpor. I måndags bestämde han sig för att testa beställning av ett receptbelagt (icke narkotikaklassat) läkemedel över nätet för första gången, tillsammans med några receptfria varor, från Apohems konkurrent Apotea.

På onsdag förmiddag befann han sig hemma när varorna levererades av Postnord i en kartong med längd och bredd som en skokartong, och hälften så hög. Kartongen lämnades utanför dörren, utan förvarning och utan påringning på vare sig dörr eller telefon.

”Det är anmärkningsvärt. Vi vet inte hur det påverkar djuren när de lever, för att göra det måste man utföra tester på djuren, men det är skrämmande att vi hittar läkemedel i dem över huvud taget”, säger Anna Roos, intendent på museet och författare till rapporten, till Hufvudstadsbladet.

Uttrarna får i sig läkemedlen från vattnet de dricker, och från fisken de äter. Fisken har i sin tur fått i sig läkemedel som spolats ned i toaletter, eller på annat sätt hamnat i vattnet. ”Det här visar att vi måste tänka till. Vi kan inte förbjuda läkemedel, men vi måste bli bättre på att hantera dem”, säger Roos.

Uttrarnas hittills värsta fiende var tidigare bekämpningsmedlet PCB, som gjorde dem sterila. Det förbjöds i början av 1970-talet, men hittas fortfarande i djuren. Men generellt mår uttrarna i Sverige bra, och har ökat ordentligt i både utbredning och antal.

The American Board of Internal Medicin, ABIM, har fråntagit doktor Peter McCullough hans certifikat på områdena internmedicin och hjärt- och kärlsjukdomar. Anledningen är att han påstås ha spridit missvisande information om vaccinen mot covid 19. Enligt styrelsen i ABIM har han gjort uttalanden där han ifrågasatt om det är hälsosamt att vaccinera människor under 50 års ålder. Och har pekat på att personer dött efter att ha tagit vaccinet.

Han ska ha ”försett allmänheten med falsk eller inkorrekt information”, enligt deras utlåtande. Genom att ha ifrågasatt vaccinens effektivitet med uttalanden som gett ett intryck av professionalism, och i officiella sammanhang i flera olika medier, har hans uttalanden riskerat patientsäkerheten. Uttalanden är enligt ABIM oförenliga med etik och professionell standard som är krav för de certifikat som utfärdats till honom.

McCullough har till den 18 november att överklaga beslutet, vilket han valt att göra. Han kommer sedan höras av en panel från ABIM:s styrelse. Utgången blir antingen avisande, godkännande eller ett annat straff, skriver The Epoch Times.

Ett exempel som ABIM har granskat är ett vittnesmål från 10 mars 2021. Då hördes McCullough som expert av delstaten Texas senat. Han påstod då att personer som haft covid 19 hade en total och varaktig immunitet mot viruset. Och att det inte fanns anledning för en sådan person att vaccinera sig. Han sade också att det inte fanns någon vetenskaplig grund för personer under 50 att vaccinera sig.

I ett annat rättsfall påstod sig McCullough att det finns över 18 000 dödsfall inrapporterade som orsakats av bieffekter av vaccinet. Och att antalet dödsfall var högre än för alla andra vaccin tillsammans.

Båda uttalandena ligger till grund för det som ABIM anser är falsk eller inkorrekt information. McCullough vidhåller att ärendet bör avskrivas och har skrivit ett svar med sina argument för varför han har rätt.

Han menar att det finns data som visar att risken att dö av covid för personer under 50 är extremt liten. Speciellt om inga underliggande sjukdomar och riskfaktorer finns hos personerna.

Han skriver också att spikprotein i vaccinen mot covid 19 kan kopplas till problem som blodproppar. Och att vaccinen har visat sig ha dåligt skydd mot infektion och spridning. Han hänvisar också till forskning om personer med naturlig immunitet. En grupp som exkluderats från klinisk forskning om vaccinen, men som det visat sig ha högre risk att få bieffekter av dessa.

McCullough säger att hans påståenden bygger på forskningsrapporter, hans egen utbildning och klinisk erfarenhet.

ABIM stödjer sig på CDC, den amerikanska folkhälsomyndigheten. De säger att fördelarna med vaccinet större än riskerna. Där står också att bieffekter kan vara blodproppar, inflammation och allergiska reaktioner.

Enligt ABIM har inte McCullough i sitt svar påvisat någonting som motsäger CDC:s riktlinjer. Dock har ABIM citerat WHO, som skriver att miljarder människor haft nytta av vaccinen. Och att Pfizer och Modernas vaccin har blivit rigoröst undersökta i kliniska tester, som visat att de har en långvarig effekt på immunsystemet.

Det sistnämnda går dock emot vad CDC påvisat i nyinkomna data. Att effekten på immunförsvaret i själva verket avtar snabbare än man trott har fått CDC att ändra sin definition av vaccinet.

McCullough är bekymrad att ABIM fortsatt kommer hänvisa till forskning som passar deras syften och ”äga sanningen”. I stället för att för att diskutera data som förändras kontinuerligt när pandemin utvecklas.

Ordföranden för ABIM, doktor Richard Barton, har i ett blogginlägg själv skrivit att vaccinen mot covid 19 är säkra och effektiva. Och att läkare som fått certifikat utfärdade av ABIM måste känna sig nödgade att rekommendera vaccinen som den första åtgärden för att motverka covid 19.

Vem som har rätt, och vem som får rätt, är inte nödvändigtvis samma sak. Vad utfallet av överklagan blir återstår att se.