36-åriga turkiska medborgaren Taylan Eyyup Ceylan mördade sin sambo Aida Noubarpour i deras lägenhet i Kristianstad natten mellan 8 och 9 december 2022. Paret hade träffats under studier i staden på hösten 2022 och hon flyttade sedan in i hans lägenhet. Genom tortyr, strypning och hot bragde han henne om livet under en flera timmar utdragen process.

Mordet gick till så att Ceylan vid två tillfällen tryckte ned Noubarpour i sängen, låst henne med sina armar, knän och ben och tagit stryptag med händerna runt hennes hals.  Han har sedan fortsatt och torterat henne i timmar, till exempel med hjälp av kablar och sladdar, bundit fast hennes ben. Han tryckte också in strumpor i munnen på henne och hotade henne med kniv så hon inte lämnade lägenheten.

Den rättsmedicinska undersökningen visade att hon hade:

Flera olika blåmärken, hudblödningar och ytliga sårskador,

Punktformade blödningar i ansikte, hals, ögon och munhåla,

Hjärnsvullnad samt tunga och vätskefyllda lungor.

Han bedömdes vid gärningstillfället vara allvarligt psykiskt störd, skriver Expressen. Men inte vid tillfället då han undersöktes, och han kan inte dömas till rättspsykiatrisk vård. Nu åtalas Ceylan för mord. Han gick själv till polisen dagen efter dådet och berättade gråtandes att han dödat Noubarpour. Enligt åtalet utsattes Noubarpour för ett svårt lidande och stark dödsångest innan sin död.

I polisförhören har Ceylan gett detaljerade beskrivningar om hur våldet gick till. Han säger att han använde sin fulla kraft när han tryckte på hennes hals, när det kom blod och hon inte rörde sig mer började han gråta.

Ceylan var en narkotikamissbrukare och hade inte haft fast bostad på tre år. Vid dådet var han påverkad av cannabis. Anhöriga till Nourbarpour har berättat att han hade ett kontrollerande beteende. Anhöriga uppmanades att först ringa till honom, även om det var Nourbarpour de sökte.

Statsråden i regeringen är inte sams gällande synen på ordet feminism. SR Ekot har genomfört en enkät som visar att hälften av statsråden kallar sig feminister. Flera statsråd är dock kritiska till begreppet, och det råder minst sagt delade meningar. Samtidigt finns det stora och reella problem för kvinnor i Sverige, som inte handlar om bråk om begrepp och ideologier.

EU-minister Jessika Roswall (M) ser det som helt självklart att kalla sig feminist. Hon är frustrerad över att Sverige inte har kommit så långt som hon vill i feministiska frågor. Civilminister Erik Slottner är av en annan åsikt, han tycker att feminism förknippas med regleringsiver och förbud. Så skapas inte jämställdhet, menar han. Slottner kallar sig inte feminist.

13 av 24 statsråd kallar sig feminister. Statsminister Ulf Kristersson (M) är en av dem. Flickor och kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter som pojkar och män, anser han. Så är inte läget idag, tillägger han. Regeringens jämställdhet har som mål att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. Men regeringen som sådan kallar sig inte feministisk.

Liberalerna är ett uttalat feministiskt parti, vilket Kristdemokraterna och Moderaterna inte är. Partiledare Johan Pehrson (L), arbetsmarknads- och integrationsminister, menar att det viktiga är vad man gör, inte vad man kallar sig. Landsbygdsminister Peter Kullengren kallar sig oftast inte feminist, han är en av fyra i enkäten som inte går att placera in på en strikt ja- eller nej-sida.

Verklighetens kvinnoförtryck

Debatt om ord och ideologiska begrepp är en sak, men samtidigt finns det ett verkligt och pågående kvinnoförtryck i Sverige. Vi har tittat på några problemområden.

Hederskulturen i Sverige är utbredd. 2017 beräknades 240 000 personer av båda könen leva med risk för hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt Socialstyrelsen kan hedersförtryck ta sig uttryck i form av våld, extrem kontroll och fysiska bestraffningar. I värsta fall mord.

Vi rapporterade nyligen om Nadja Blom, en romsk kvinna som skaffat en ny pojkvän utan släktens medgivande. Hon blev mördad av sin son Garcia Blom, som kallblodigt körde på henne och pojkvännen.

Inom hedersproblematiken finns också könsstympning av flickor, som är kopplat till specifika invandrarkulturer från Egypten, Somalia, Etiopien, Eritrea och Gambia. 38 000 flickor och kvinnor i Sverige har könsstympats, enligt uppskattning från 2015.

I Sverige anmäldes i snitt 63 våldtäkter per 100 000 invånare 2013 till 2017. Det kan jämföras med nio i Tyskland, tre i Bulgarien och två i Grekland, visar statistik från Eurostat.

Uppklaringsprocenten är samtidigt låg, 2022 personuppklarades 21 procent av anmälda våldtäkter och 16 procent av sexuella ofredanden. Där räknas även direktavskrivna brott in.

När det gäller lagföring, det vill säga domar, är det betydligt färre som klaras upp. År 2021 dömdes 513 personer för våldtäkt. 4 660 hade under året varit misstänkta för våldtäkt. Totalt antal anmälda våldtäkter var dock hela 9 688, varav 9 026 var mot kvinnor och flickor.

De senaste åren har det varit en stark press från transsexuella i västvärlden att få bli accepterade som kvinnor. I praktiken handlar det om män, som påstår sig vara kvinnor, som kräver att få använda toaletter och omklädningsrum avsedda för kvinnor.

Vi rapporterade om ett uppmärksammat fall i Skottland, där en man som våldtagit två kvinnor placerade i ett kvinnofängelse. Han påstod sig vara kvinna, och myndigheterna flyttade honom från fängelset först efter en mycket stor medial debatt.

Det rapporteras löpande från främst USA och Storbritannien om så kallade "transkvinnor" som får kvinnor att känna obehag eller till och med begår övergrepp.

I den förra Socialdemokratiska regeringen var Lisa Axelsson Kihlbom skolminister. Han var den första transsexuella ministern i Sveriges historia.

Ingen i den dåvarande oppositionen protesterade mot tillsättningen, trots att Axelsson Kihlbom sade att han tror att transpersoner är det nya normala på olika sorters roller i samhället. Trots att det tyder på en liknande utveckling i Sverige som vi ser utomlands.

Det har varit en omskakande inledning på året i Örebro, med tre fruktansvärda kvinnomord. Strax innan nyår i fjol hittades en ung kvinna död i sin lägenhet, efter en medicinsk undersökning fattade polisen misstankar om mord. Sador Yigzaw, en 22-årig eritrean, sitter häktad i väntan på rättegång.

I januari mördades Ferida Causevic och hennes dotter Meliha Kasic skadades svårt. Den misstänkte gärningsmannen är armeniern Grigor Sargisyan, som bedöms lida av en allvarlig psykisk störning.

Under lördagen 29 april blev Sara Elneborg mördad i sitt hem, hon var höggravid. Nu sitter somaliern Abdirisek Ibrahim häktat misstänkt för dådet.

Mamma och dotter attackerade

En kvinna och hennes dotter blir 11 januari i år attackerade av Grigor Sargisyan vid sin lägenhet vid Baronbackackarna. Den äldre kvinnan Ferida Causevic, som var i 50-årsåldern, avled senare till följd av sina skador. Sargisyan använde sig av en kniv av förskärarmodell vid dådet. Dottern Meliha Kasic är i 25-årsåldern och fick vårdas på sjukhus med allvarliga skador.

I ett förhör berättar Kasic att Sargisyan dök upp utanför mammans lägenhet och öppnade brevlådan. När hon och mamman gick ut i trappuppgången kände hon igen honom, eftersom de gick i parallellklass i gymnasiet. Han attackerade dem och båda skadades allvarligt.

Sargisyan greps sedan misstänkt för mord och mordförsök. Han häktades sedan 15 februari, Sargisyan är medborgare i Armenien och har tolkbehov på armeniska. Enligt åklagaren Anders Persson gick han på samma skola som Kasic. Han hade då medgett till polisen att han orsakat kvinnorna svåra skador, men bestred brott.

Han har senare konstateras lida av en allvarlig psykisk störning. Han säger i förhör att han trodde att Kasic och hennes familj var del av ett ryskt nätverk som försökte värva honom. Anledningen till att han dök upp vid lägenheten var för att be henne lämna honom ifred. Enligt åklagaren var han där flera gånger innan för att samla mod.

Två dagar innan mordet var han hemma i Karlskoga, där gjorde han två lappar, en med ”Dom är ryska agenter” och en med ”Hon är rysk agent”, båda undertecknades med ”Slava Ukraine”. Om något skulle hänt honom när han pratade med dottern ville han försäkra sig om att folk skulle veta att han stod på Ukrainas sida och inte Rysslands.

Ung kvinna mördad av eritrean

30 december hittades en ung kvinna död i en lägenhet i centrala Örebro. Efter att en medicinsk undersökning genomfördes väcks misstankarna om att hon blivit mördad. Två veckor senare greps 22-åriga Sador Yigzaw misstänkt för mordet. Yigzaw är medborgare i Eritrea och överklagade Örebro tingsrätts beslut om häktning, vilket avslogs av hovrätten, han häktades därför på sannolika skäl misstänkt för mordet.

Själv förnekar han mord. Han var i lägenheten när ambulansen kom och kvinnan fördes till sjukhus, där hon senare avled. Det var alltså först när kroppen undersöktes som polisen kopplades in och misstankarna om mord väcktes.

Åtalstiden har förlängts flera gånger då utredningen krävt mer tid. Det handlar om fördjupade undersökningar av mobiltelefoner. Det slutgiltiga dödsfallsutlåtandet stärker också enligt åklagaren misstankarna mot Yigzaw. Kammaråklagare Helena Bergfors väntas väcka åtal 11 maj.

Mordet på Saga Elneborg

Det var på lördagen 29 april som höggravida Saga Elneborg hittades död i centrala Örebro. Hon var 20-år gammal och en 20-årig man anhölls skäligen misstänkt för mord. Det handlar om Abdirisek Ibrahim, 20 år från Örebro och medborgare i Somalia. Han blev under måndagen 1 maj häktad på sannolika skäl misstänkt för mord. Åklagaren framhöll att det är av yttersta vikt att han hålls i förvar, för utredningens skull.

Polisen misstänkte omgående att ett mord begåtts. Ytterligare två personer hämtades till förhör, men var inte misstänkta för brott. Utanför mordplatsen finns en minnesplats med ljus och blommor. En nära anhörig till Elneborg säger till Nerikes Allehanda: ”Det är bara sorg”.

Polisen misstänkte omgående att ett mord begåtts. Ytterligare två personer hämtades till förhör, men var inte misstänkta för brott.

Utanför mordplatsen finns en minnesplats med ljus och blommor. En nära anhörig till Elneborg säger till NA: ”Det är bara sorg”.

Under måndagen häktades Ibrahim vid Örebro tingsrätt på sannolika skäl misstänkt för mord. Åklagaren framhåller att det är av yttersta vikt att han hålls i förvar, för utredningens skull.

Det finns enligt häktningsframställan en risk för att Ibrahim undanröjer bevis eller försvårar utredningen på annat sätt.

https://www.tiktok.com/@oneeightsevenswe/video/7228216232091143451

Åklagaren har också rätt att belägga honom med restriktioner som besöksförbud och elektronisk kommunikation.

2021, två år efter hans första hot och 350 sms, anmälde kvinnan Jeon till polisen, och han åtalades för förföljelse. Polisen ville arrestera honom, men domstolen sa nej med hänvisning till att det förelåg låg risk för att han skulle förstöra bevis eller fly. Han fortsatte att skicka hot till kollegan, och krävde att brottsanklagelserna skulle dras tillbaka.

Dagen innan han skulle närvara i domstolen för att få sin dom smög han in på damtoaletterna på jobbet, och knivhögg kvinnan till döds när hon kom in. Nu har han dömts till 40 års fängelse.

Kvinnor i Sydkorea har de senaste åren krävt utökad säkerhet i offentliga utrymmen och på arbetsplatser efter hot som olovlig filmning, könsrelaterade hatbrott och sexuella övergrepp. Av de åtalade döms 27 procent till fängelse.

Hon reste tillsammans med familjen till Turkiet 2017, men stannade kvar när resten av släkten återvände till Irak. Hon levde där, fram till resan Irak för en vecka sedan.

Enligt uppgifter från inrikesministeriets talesperson Saad Maan försökte polisen medla i familjefejden utan större framgång, rapporterar The Guardian. Dagen efter nåddes de av nyheten att pappan tagit livet av sin dotter, vilket han omgående erkände.

Hennes död har väckt uppståndelse bland irakier på sociala medier, som har kallat till protester i Bagdad i morgon söndag för att kräva rättvisa som svar på hennes död. ”Kvinnor i våra samhällen är gisslan av efterblivna seder på grund av frånvaron av juridiska avskräckande medel och statliga åtgärder”, twittrade den irakiska politikern Ala Talabani.

Enligt nyhetskanalen O Povo var ex-pojkvännen inte nöjd med att Souza hittat en annan, och slog därför ihjäl henne med ett par stenar. Han stal sedan en motorcykel och flydde till sin fars hus, där han åt en bit mat. Polisen hittade sedan honom gömd under en säng, samt offrets mobiltelefon som mannen tagit för att ”se vem hon pratat med”.

Mannen hade arrangerat ett möte med sin dotter och offret, på en plats långt från hennes bostad. Han erkänner brottet, men säger att han inte hade för avsikt att döda Souza.

En undersökning av brottsstatistik för 2021, som Mirror tagit del av, våldtas en kvinna i genomsnitt var tionde minut, och en mördas var sjunde timme. FN uppmanade 2022 Brasiliens nya regering att stoppa den vanligt förekommande bristen på straff för brott som begåtts mot kvinnor. En uppgift från 2017 säger att en tredjedel av Brasiliens kvinnor utsatts för våld.

När det var klart tog han rätt på en Xbox, och ringde efter en taxi för att åka till sin langare och byta till sig mer droger. När taxichauffören frågade hur kvällen varit svarade Bendall att han ”bara hade chillat med familjen”, skriver Daily Mail.

”Telefonbevis visar att han […] försökt få kontakt med sin knarklangare, ringt honom och det verkar som om han hade kokain att sälja” sa åklagaren under rättegången.

Tidigt på morgonen dagen efter attacken ringde Bendall till polisen, från en mobil som tillhörde ett av offren, och sa att han mördat fyra personer. När han mötte upp dem gnällde han om att ”nu blir det fängelse igen”. Han var ökänd i området som en lokal brottsling, bland annat efter att ha eldat upp en BMW.

Under månaderna fram till mordet diktade Parker ihop sin egen graviditet, för att förhindra att hennes pojkvän lämnade henne, sa åklagaren. Hon bar lösa graviditetsmagar, förfalskade ultraljud, skrev om sin graviditet på nätet och höll till och med en könsavslöjande fest för babyn som inte fanns.

Samma dag som mordet sa Parker till sin pojkvän att hon skulle sätta igång förlossningen. Åklagaren sa att hon intensivt undersökte hur man förfalskade en graviditet, och tittade på många videor om att föda för tidigt födda barn vid 35 veckor, vilket är hur långt framme Simmons-Hancock var när hon dödades.

Inför rättegången försökte Parker ta hjälp av medfångar för att skapa ett försvar baserat på en alternativ förövare. Det hjälpte föga; i går avkunnade juryn dödsdomen.

Polisen blev misstänksam mot Aysal efter att bilder på paret högst upp på klippan delades i nyhetsrapporter. Bilderna fick ett vittne att komma fram med videobevis på den 41-årige turken som agerade konstigt, rapporterar New York Post. ”Vi skämtade till och med, ’antingen kommer den här mannen att kasta ner kvinnan eller så kommer kvinnan att kasta ner mannen.’”

Under rättegången framkom det att Aysal nyligen tecknat en livförsäkring på 400 000 kronor för Semra, som han gjorde anspråk på efter hennes död. Han var den enda förmånstagaren. Aysal hade också tagit lån i sin frus namn.

Aysal nekade till brott – dömdes till minst 30 års fängelse. Kvinnomorden blir allt fler i Turkiet, efter att landet förra året lämnade Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor.

1998 dömdes den misstänkte mördaren Olof Hörning (som senare bytte namn till Wiberg), men friades senare samma år i hovrätten. De ansåg att teknisk bevisning saknades för att binda honom till brottet.

Den spermafläck som hittades på flickans byxor var för liten för att undersökas, men nya analysmetoder gjorde att Nationellt forensiskt centrum kunde säkra DNA 2020. Det matchade med den tidigare friade mannens DNA och fallet togs upp igen, något som är mycket ovanligt.

Hovrätten ställer utom rimligt tvivel att Olof Wiberg mördade Malin Lindström; då han var 18 år vid brottstillfället bestämdes straffet till fem års fängelse samt skadestånd till målsäganden.

”Med hänsyn till mannens ungdom vid gärningstillfället och till den långa tid som nu förflutit sedan gärningen, har hovrätten bestämt strafftiden till fem år”, sa hovrättspresidenten Agneta Ögren, i ett uttalande.

Kelvin Osagie mördade sin höggravida sambo Carine Ndah Ngwe med över 50 knivhugg. Han mördade också deras gemensamma barn, hon var gravid i åttonde månaden. Totalt hade hon över 70 skador på kroppen, när hon hittades i parets lägenhet i Vänersborg.

Osagie döms till livstids fängelse och utvisning, han fälldes på samtliga åtalspunkter. Eftersom Osagies två barn fanns närvarande i lägenheten fälldes han också för barnfridsbrott. Han har under rättsprocessen behövt tolk på engelska. Han döms också att betala skadestånd till sju personer på totalt 647 000 kronor.

Osagie och Ngwe träffades tidigt 2021 och hon blev gravid. Ngwe hade redan en dotter i hemlandet Kamerun.

Ganska snart i förhållandet började hon prata om att lämna honom, han talade henne ur det. Han hade själv fått ensam vårdnad om sina två tidigare barn, vilket han trodde skulle äventyras om Ngwe lämnade. Vid tidpunkten för mordet fanns en väska packad och färdig i lägenheten, med en del barnkläder till det kommande barnet.

Osagie hade en vana att spela in samtal på sin mobiltelefon. Därför finns det ett från minuterna innan mordet. Ngwe hade ett möte hos barnmorskan senare samma dag, han var orolig att hon skulle prata om att hon inte trivdes hemma. De sista 2,5 minuterna hörs hur hon skriker och ber för sitt liv.

Osagie förnekar mord och menar att han handlat i självförsvar och indirekt försvarat sina barn.

Kontrollbehov och orosanmälningar

Osagie träffade sin tidigare flickvän Maja i Norge 2015. Hon berättar i förhör att han stannade hos henne till augusti samma år, då han blev utvisad. Hon blev gravid med parets första barn och flyttade till Spanien där barnet föddes 2016. Sedan flyttade paret tillfälligt till Nigeria och gifte sig, för att återvända till Sverige i juli 2016. Maja hade ett barn sedan tidigare som skulle börja i skolan, paret bosatte sig i Årjäng.

Paret fick ett barn till, men förhållandet tog slut i augusti 2019. Enligt Maja blev hon utsatt för fysiskt och psykiskt våld i relationen.

Maja beskriver Osagie som en person med en sida privat och en sida offentligt. Privat var han kontrollerande. Han hade få vänner och umgicks mest med sin bror och sin far. Han ville heller inte umgås med grannarna. Han ville att barnen skulle städa jämt, och hade stränga regler hemma.

De två sista åren blev deras förhållande sämre. Han kunde bestämma att när barnen lagt sig skulle Maja städa alla rum. Han sov själv på dagarna eftersom han arbetade natt, ingen fick störa honom. Men själv kunde han ringa till Maja under natten och väcka henne.

Enligt Maja har Osagie slagit henne och hennes äldsta barn. Ibland har han fått vredesutbrott och förstört hennes datorer och mobiltelefoner. Han kollade också kvitton efter hon handlat, kollade igenom hennes mejl, Facebook och liknande.

Maja uppsökte sjukhus vid fyra tillfällen. Vid det första slog Osagie henne i pannan, hon föll och slog i huvudet. Andra gången slog han henne i ryggen, i nedre delen där hon hade ett diskbråck. Tredje gången åkte hon in för hon mådde dåligt psykiskt, fjärde gången var det när Osagie slog henne igen.

På sjukhuset gav hon bortförklaringar, som att hon skulle ramlat själv, och liknande. Maja har diagnosticerats med PTSD i Norge och under en tid tvångsvårdats på psyket.

Maja säger också att Osagie blivit utsatt för sexuellt våld under uppväxten i Nigeria, och att han främst bott med sina systrar som misshandlat honom. Osagie ska också ha försökt dejta en yngre kvinna två månader innan mordet, men den kvinnan fick reda på att han redan hade barn. Han ska också ha gått till biblioteket i Vänersborg för att flirta med tjejer.

Enligt Maja är det skamfyllt i Osegies kultur att bli lämnad av en kvinna. Han anser sig ha rätt att styra över kvinnor i sin närhet, vilket han gjorde även mot sin mor och sina systrar.

# More images available in the Full Article

Orosanmälningar till socialtjänsten

2018 kom den första orosanmälan mot Osagie. Dessa fortsatte komma in till och med 2021, han utreddes i Melleruds kommun, Lysekils kommun, Uddevalla kommun och Vänersborgs kommun. Han misstänktes då ha använt våld mot sin styvson, och mot sina egna två barn.

När den första anmälan kom i januari 2018 var det från rektorn på styvsonens skola. Styvsonen ombeds dock av sin moder att ta tillbaka anklagelserna, vilket gjorde att förundersökningen lades ned.

Senare 2018 kom det en ny anmälan mot Osagie, att han slagit sin styvson. Styvsonen fick då akut familjehemsplaceras enligt Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.

Familjen flyttar sedan till Lysekils kommun. Där berättar sonen för förskolepersonalen att Osagie slagit honom. Sonen berättade historien för olika personer och delar av berättelsen bekräftades av styvsonen. Inget ingripande från socialtjänsten sker.

I Uddevalla kommun upprättas en anmälan till Bup, då det finns uppgifter från styvsonen att båda Osagies barn blivit slagna. Osiage är dock inte villig att ta emot hjälp, inga åtgärder sätts in. Han och mamman har genomgående förnekat barnens berättelse. Osiage har dykt upp på möten men aldrig varit mottaglig för åtgärder, han anser sig själv varit jagad av socialtjänsten.

Enligt Maja har socialen i Lysekil och Uddevalla inte tagit henne på allvar när hon anmält problem. De ska ha sagt att det inte varit så allvarligt och att det inte förekom någon risk för livet.

Efter separationen flyttade hon först till Danmark, sedan till Norge där pandemin 2020 gjorde det svårt att resa ut. Osagie fick ett interimistiskt beslut om ensam vårdnad och barnen började på förskola i Vänersborg.

Maja har haft kontakt med två tidigare flickvänner till Osagie, som bekräftar hans dåliga beteende mot kvinnor.

SVT lyfter fram tolv fall av misstänkta mord på kvinnor som skett hittills i år. Enligt kvinnojoursorganisationen Unizon är regeringens åtgärder inte tillräckliga. Justitieminister Morgan Johansson menar att det är för tidigt att utvärdera effekterna. Samtidigt har regeringen i stort accepterat Unizons feministiska förklaringsmodell. Men det finns en förklaring i tabubelagd beteendegenetisk forskning, som pekar på ärftliga faktorer som förklaring till våldsdåd.

Enligt SVT var 2021 året då mäns dödliga våld mot kvinnor hamnade på politikernas agenda. I ett åtgärdsprogram från regeringen finns bland annat straffskärpningar, förebyggande åtgärder och utökat stöd åt kvinnojourer.

Vi har tittat på nio av de tolv misstänkta kvinnomorden som inträffat som tas upp av SVT. Även om det är ett litet antal fall, finns det saker i dem som sticker ut. Två exempel kommer här få demonstrera detta.

I ett av fallen i år har en pappa mördat sin fru och ett av sina barn. Det visade sig att han redan 2010 skurit en släkting i halsen, men att han senare skrevs ut från rättspsykiatrin utan prövning. Kammaråklagare Elin Blank, som var inblandad i ett mål där mannen dömdes till rättspsykiatrisk vård, menar att ”med facit i hand hade det varit bäst om han hade varit inlåst för evig tid”.

I ett annat fall har en 44-årig man mördat sin fru. I läkarintyget från Rättsmedicinalverket framgår det att han haft svåra alkoholproblem sedan åtminstone 2012. Förutom alkoholproblemen, som återkom strax innan mordet, har han också sökt hjälp för depression under en period. Det finns också tidigare anmälningar om våld mellan makarna.

Det finns i fallen en klar problembild och uppenbara riskfaktorer hos gärningsmännen. Både alkohol och droger finns också inblandat i flera av de andra nio fallen. Det är tydligt att i de två nämnda exemplen finns det tydliga signaler på att något är fel, långt innan morden sker.

Vilka förklaringsmodeller ligger till grund för regeringens satsning för att minska antalet kvinnomord?

Socialdemokraternas fokus på klass och ekonomiska skillnader har präglat en stor del av forskning och idébildning kring våldsbrott i Sverige under närmare 100 år. Denna förklaringsmodell har dock i stort fått ge vika när det gäller just våld mot kvinnor. Här har i stället moderna teorier om maskulinitet, genus och feminism fått en särställning.

Ett exempel är SSU:s förbundsordförande Lisa Nåbo. I en debatt om gängvåld säger hon att mäns våld mot kvinnor är orsakat av en patriarkal våldskultur.

https://twitter.com/lisamarialucia/status/1537481369298915332

Unizon är paraplyorganisationen för Sveriges kvinno- och tjejjourer. De kommer ur en vänsterakademisk miljö med fokus på feminism och genusteori. En teoribildning som också har stark förankring inom myndigheter och institutioner.

Enligt Unizons ordförande Olga Persson har regeringens satsning inte gett resultat. Justitieminister Morgan Johansson säger å sin sida att det är för tidigt att kunna utvärdera detta, då några processer startades bara för några månader sedan.

Men, om man visste exakt vilka faktorer som kan vara utlösande faktor för ett våldsdåd. Skulle man då mer precist kunna identifiera och motverka det? Det finns forskning på området som talar för det, men det har ett pris att föra fram den.

Beteendegenetik

Amir Sariaslan är forskare inom beteendegenetik, knuten till Åbo universitet och universitetet i Oxford. Han har en bakgrund från Karolinska Institutet där han studerat vad som får någon att begå ett våldsbrott.

Hans resultat visade att det inte spelade någon roll var en person bor, för risken att den begår ett våldsbrott. Detta pekar på ärftliga faktorer, snarare än uppväxtmiljön, socio-ekonomiska faktorer.

I en studie på två miljoner tvillingar och syskon, som han var med och tog fram, visade det sig att 50 procent av kriminalitet kunde kopplas till ärftliga faktorer. Bara 15 procent till uppväxtmiljön.

Resultaten gick stick i stäv med konsensus på området, vilket gjorde honom impopulär. Det tog lång tid för honom att få sin forskning publicerad.

Han studerade även återfallsförbrytare och hittade inte heller där belägg för att miljön spelar roll. Om man bor i ett rikt eller fattigt område är inte avgörande för om en person återfaller i brott.

Att ärftlighet spelar en mycket större roll än man tidigare trott är klarlagt, men det krävs mer forskning på området, enligt Sariaslan.

Detta bör ses som en utmanare till både socialdemokraternas klassiska förklaringsmodell med ekonomiska klyftor och även till modernare feminism- och genusmodeller. Varken kön eller klass kan sägas vara den utlösande faktorn för våldsdåd.

Men Sariaslan har faktiskt forskat på specifikt utlösande faktorer. Faktorer som kan hjälpa till att förklara varför en person begår ett våldsbrott. Och här blir det riktigt intressant, med våra exempel med alkoholism och depression i åtanke.

Han räknar upp sex faktorer som höjer risken för att en person begår ett våldsdåd:

• När en nära anhörig dör.
• Att exponeras för eller utsätts för våld.
• Att hamna på sjukhus efter en olycka.
• Att drabbas av en hjärnskada.
• Att genomgå en självskadeperiod eller behöva vård för alkohol- eller drogförgiftning.

Att identifiera personer i riskmiljö och sätta in åtgärder i rätt tid kan därför vara en metod för att minska våldsbrotten. Och det skulle skydda utsatta personer i riskpersonens närhet. Det hjälper också om uppenbart livsfarliga personer hålls permanent bakom lås och bom. Då minimeras risken för återfall.