Nytt rekord för tjänsteintäkterna från bland annat musik, spel och tv-serier, med 975 miljoner betalda prenumerationer, och nytt kvartalsrekord för iPhone-intäkterna. Däremot sjönk försäljningen av Mac-datorer betydligt. iPad-intäkterna var i linje med förväntningarna. Nu över två miljarder aktiva enheter, som iPhone, iPad, Watch och Mac-datorer.

Apples vd Tim Cook säger vidare att man har stort fokus på Indien, där man har både viss produktion samt flera Apple-butiker. Cook ser vidare en betydande potential för AI, som redan finns i en del produkter och tjänster.

I en intervju med CNBC säger Cook att han ser massuppsägningar som en ”sista utväg”, och var tydlig med att det inte är något företaget överväger just nu. Många andra stora teknikföretag som Google, Amazon, Meta, Microsoft, Dell och Twitter har sagt upp tiotusentals anställda de senaste månaderna.

Rapporten kommer samtidigt med växande brittiska krav på nya skatter för oväntade vinster bland energiproducenterna. ”När ekonomin sjunker, kostnaden för energi skjuter i höjden och klimatkrisen fördjupas måste premiärminister Rishi Sunak reagera på de överdrivna vinster som fossilbränsleföretag som BP hämtar in”, sa energiaktivisten Sana Yusuf till Daily Mail.

”Företag som BP gör enorma vinster, och kanaliserar dessa tillbaka till redan rika aktieägare genom återköp av aktier” sa George Dibb vid tankesmedjan IPPR. ”Istället för att minska kostnaderna för konsumenterna, eller investera i förnybar energi, prioriterar fossilbränslejättarna överföringar till aktieägarna.”

Meteorologerna förutspår en kall vinter för britterna. Med en inflation på 10,1 procent blir det dyrt att hålla sig varm.

Aktien föll med 19 procent i går; om fallet håller i sig även i dag, så landar den på den lägsta nivån sedan 2016. När börsen stängde hade värdet på Meta sjunkit med 61 procent under 2022, rapporterar New York Post.

Metas investerare är oroliga för att de spenderar för mycket pengar och förvirrar människor med sitt fokus på Metaverse, ett virtuellt koncept som få förstår. ”Meta har glidit in i ymnighetens land – för många människor, för många idéer, för litet entusiasm”, skrev Brad Gerstner, vars företag äger många Meta-aktier, i ett brev till Metas vd Mark Zuckerberg.

Meta förutspår även en svagare försäljning än väntat för innevarande kvartal. Metas olika företag har nu 87 000 anställda; personalstyrkan ökade med 28 procent jämfört med föregående år. Antalet användare av Facebook, Instagram, Whatsapp och Messenger ökade med fyra procent.

Men i takt med att inflationen stiger (och möjligen ett gryende miljötänk) minskar intresset av att köpa på sig ännu fler saker på avbetalning. Dessutom har marknader som Storbritannien inte reglerat ”Köp nu, betala senare”-konsumtionen än, men det är på gång, skriver The Guardian.

Klarnas marknadsvärdering har lidit under de senaste månaderna som en konsekvens av de skenande förlusterna, och fallit till 70 miljarder kronor efter en ny finansieringsrunda i juni. Det är en minskning med 85 procent från en topp på 460 miljarder kronor förra året.

Enligt Siemiatkowski är lösningen att låna ut mindre pengar; investerarna vill inte se tillväxt, de vill se lönsamhet.

Under tiden du har läst den här notisen har Klarna förlorat ytterligare 35 000 kronor.

Trots att de förlorat 1,3 miljoner amerikanska och kanadensiska prenumeranter ökar intäkterna; priset för att ta del av tjänsten har gått upp. Intäkterna har ökat med nio procent från år till år. De har nu totalt 221 miljoner prenumeranter.

För att öka intäkterna kommer Netflix för första gången att införa ett lågprisalternativ med annonser; tekniken kommer från Microsoft. Att Netflix valde just Microsoft beror på att de antagligen skulle förlora ännu fler prenumeranter om de valde Google, som samlar in och säljer vidare personlig information.

Netflix möter motstånd på marknaden genom att allt fler rättighetsinnehavare själva vill tjäna pengar på det innehåll de förfogar över. Den enda riktigt stora titeln Netflix har just nu är den senaste säsongen av Stranger Things, med 1,3 miljarder tittartimmar de första fyra veckorna.

Även om pandemieffekterna har avtagit och flygandet ökar, så skenar kostnaderna för flygfotogen i skuggan av Ukrainakriget, som dessutom ska betalas med en markant dyrare dollar. Brist på nyckelpersonal och försenade leveranser har skapat ett berg av ombokningar och flera tusen inställda flygningar nu i sommar.

Säkert påverkar också månadslånga köer för att få ett nytt pass, passagerare som tvingas sova i kön utanför Arlanda för att kanske ha en chans till ett tillfälligt pass och många, många timmar för att ta sig igenom incheckning och säkerhetskontroll.

SAS planerar nu att få in kapital från nya investerare, samt omvandla 20 miljarder kronor i skulder till aktiekapital.

Aktien har fallit 31 procent i år och kostar nu 88 öre. Enligt amerikanska Bloomberg tror många investerare på fortsatta kursnedgångar.

Man har satsat hårt på poddar och kunder som inte primärt lyssnar på musik. Man har därför köpt in poddar som fått exklusivitet på Spotify, som The Joe Rogan Experience. Poddlyssnandet är stort och ökar, enligt vd Daniel Ek.

Regelbundna månatliga lyssnare steg med 19 procent under första kvartalet till 422 miljoner, rekord för företaget. Man ökade också vinsten med 24 procent, till 26 miljarder kronor. Detta var något högre än analytiker förutspått.

Andelen av lyssningarna som var på poddar ökade tvåsiffrigt och var det högsta uppmätta någonsin. Företaget tror sig nå 428 miljoner aktiva lyssnare per månad under andra kvartalet, trots att man stängt ned verksamheten i Ryssland under mars. Man beräknar också göra en vinst om 28 miljarder kronor.

Man har också ökat antalet betalande abonnenter från 158 miljoner till 182 miljoner. Samtidigt ökade annonsdelen av intäkterna med 31 procent till 2,82 miljarder kronor.

Spotify grundades 2006 och var initialt bara en tjänst för strömmad musik.

Vinsten på 1,43 miljarder kronor var lägre än fjolårets 2,1 miljarder. Men högre än prognosen på 1,3 miljarder.

Den kinesiska bostadsmarknaden är en av Schindlers huvudmarknader. Där håller situationen på att lättas. Men hotet från inflation och flaskhalsar i leveranskedjorna kvarstår. Att lösa alla problem från grunden kommer ta tid, enligt företagets vd Silvio Napoli.

Den totala ökningen av beställningar var 7,7 procent, globalt minskade antalet i Kina med 15 procent. Man beräknar öka vinsten under helåret ett till sex procent.

Schindler Group grundades 1874 av Robert Schindler och Eduard Villiger som Schindler & Villiger. Den första fabriken byggdes på en ö i floden Reuss utanför Lucerne. Högkvarteret ligger fortfarande i Lucerne, på orten Ebikon.

1979 gick man in på den amerikanska marknaden genom förvärvet av Haughton Elevator Company. Man ökade sedan sin närvaro rejält genom ytterligare förvärv, Westinghouses hisstillverkning.

2007 dömdes man tillsammans med konkurrenterna Otis, Thyssen Krupp, Kone och Mitsubishi för kartellbildning. Schindler fick böta drygt 1,4 miljarder kronor.

SAS står åter igen inför en ekonomisk kris. Ett sparprogram på 7,5 miljarder kronor har utannonserats och man behöver ta in mer färskt kapital. Detta efter den senaste kvartalsrapportens röda siffror: förlust med 2,6 miljarder november–januari. Och perioden innan tappade man 744 miljoner. SAS Forward heter sparprogrammet som kommer innebära stora förändringar för flygbolaget på alla nivåer.

Svenska och danska staten äger 21,8 procent av aktierna vardera och väntas gå in med nytt kapital. SAS vill sänka kostnaderna genom att fördela utgifterna mer jämt över fordringsägarna, man vill göra om sin profil och bli ledande inom ”hållbart flygande”.

Norska banken DNB menar i sin analys av SAS att en rekonstruktion är nödvändig. Man ger rådet till sparare att sälja aktierna i flygbolaget. Analysen från DNB fick aktien att falla 20 procent under onsdagen 16 januari. Aktien föll ytterligare sex procent på tisdagsmorgonen 22 efter kvartalsrapportens offentliggörande.

2020 räddades man efter en nyemission. Man lyckades dock inte fullteckna de nya aktierna, och svenska och danska staten fick köpa in sig mer än tänkt. Då fick man in 12 miljarder. Analysen av Jacob Pedersen på Sydbank var då att det skulle dröja ungefär 18–24 månader innan en ny nyemission behövdes. Och där verkar vi vara nu. Han menar också att SAS tappar mycket på grund av det minskade affärsresandet, många har nu möten digitalt.

Man fick också stöd på 1,5 miljarder under coronapandemin, genom kreditgarantier. Totalt har man gått back med 17,6 miljarder under pandemiåren, enligt DNB.

Det finns också en risk för strejk. Piloternas avtal går ut sista mars och man är besviken på att SAS nya bolag Connect och Link delvis konkurrerar med huvudbolagets verksamhet.

Man har också fått konkurrens på inrikesflyg från Arlanda. Ryanair har etablerat sig där och konkurrerar med betydligt lägre priser. Även lågprisbolaget Eurowings finns nu på Arlanda och konkurrerar på linjer som Köpenhamn och Malaga.

Ytterligare ett problem för SAS är strulet med sin kommande linje till Toronto. På grund av ovan nämnda problem med facket har pilotföreningen ALPA i Kanada uppmanat till bojkott av SAS.

Många problem genom åren

SAS har haft stora ekonomiska problem som går tillbaka minst 30 år. Efter avregleringarna på 1980-talet fortsatte man att ha monopolställning på delar av marknaden i Skandinavien, men det luckrades successivt upp. Trots varningar för hur det sett ut i Nordamerika som haft sin avreglering tidigare agerade man inte proaktivt från SAS.

Terrorattacken 11 september 2001 utlöste en global kris för flygtrafiken vilken SAS drabbades av.

Efter nedgången fick man tillåtelse att köpa norska Braathens, och fick en stor dominans i norsk flygtrafik. Man fick då förbud mot att använda sitt bonusprogram i landet. Braathens omvandlades några år senare till SAS Norge.

2003 startade man Snowflake som skulle konkurrera inom lågprissegmentet, det blev ett stort misslyckande och avvecklades redan i oktober 2004.

2005 hade man ett omstruktureringsprojekt kallat ”Turnaround 2005”. Verksamheten delades i fyra dotterbolag: SAS Braathens, SAS Danmark, SAS International och SAS Sverige. Man hade trots detta två omfattande strejker kommande år. Vid avvecklingen av Spanair tvingades man skänka bort 80 procent av ägandet till nya finansiärer, liksom hela ägandet i Airbaltic, då man inte hade råd att driva dem.

I sviterna av finanskrisen 2009 var man återigen under konkurshot, man fick avskeda personal och omstrukturera verksamheten. Man hade då drygt 20 000 anställda, jämfört med närmare 40 000 i början av 1990-talet.

2012 var det kris igen, personalen gick med på försämrad arbetstid, löner och pensioner. Bankerna gick med på att ge nya lån då en del av markservicen outsourcades. Man hade enligt Jacob Wallenberg ”cash för tio dagar” och det var under en tid nära konkurs.

Den norska staten sålde av sitt innehav i SAS 2018, motsvarande 9,88 procent.

Det är oklart hur mycket subventioner SAS totalt fått genom skattebetalarna de senaste decennierna. Genom aktieemissioner, stödpaket och andra former av stöd handlar det troligen om åtskilliga tiotals miljarder kronor.

Flyget i världen

I Transportstyrelsens rapport om Luftfartsmarknadens utmaningar i spåren av covidpandemin säger man att det är tveksamt om passagerartrafiken kommer komma upp i nivån det var innan pandemin om ens fem år.

En analys av Leeham News and Analysis visade att 66 av de största flygbolagen gick back närmare 9300 miljarder kronor under pandemiåret 2020. Intäkterna minskade med 60 procent under året och vinsten gick från 170 miljarder till en förlust på 1400 miljarder.

Här följer ett axplock av flygbolag som gått i konkurs under 2020 och 2021: Air Italy, Atlasglobal (Turkiet), Flybe (UK), Miami Air International, Trans States Airlines (USA), Ernest Airlines (Italien), Compass Airlines (USA), Cityjet (Irland), Avianca (Colombia), Tame (Ecuador), Latam Airlines Group (Chile), med flera. Åtskilliga bolag har bantat personalstyrkan och gjort andra omfattande strukturförändringar för att minska kostnader.

För tillverkarna föll omsättningen med 50 procent 2020 jämfört med 2019. Då hade man haft en stadig ökning under tio års tid. Prognosen är dock ändå tillväxt om 3,3 procent över en 20-årsperiod, enligt analysföretaget Cirium, vilket är 8 procent lägre på grund av pandemin och fler skrotade flygplan.

Normal trafik väntas först 2024, förutsatt att inte nya ännu okända nedstängningar och liknande problem väntar.