”När folk bär en falsk Prada- eller Gucci-väska är folk snabba med att reagera. Men när icke-maorier skapar maorikonst för att tjäna pengar, så tycker alla att det är fantastiskt”, säger maori-aktivisten Mandeno Karu Martin till Nya Zeelands nyhetskanal RNZ.

Även om frågan om kulturell appropriering med Snapchat- och Instagram-filter är ny, så har maorierna uppmärksammat liknande problem under flera år. De efterlyser bland annat skydd av sin kulturella egendom, och vill hindra otillåten kommersiell användning.

Och kommersialiseringen av moko, ansiktstatueringarna, granskas allt mer. Tidigare i år fick uppföljaren till Avatar-filmerna kritik, liksom tv-spel som Cyberpunk 2077 och Grand Theft Auto.

Du som prompt vill gadda dig i ansiktet får använda Instagram, där finns filtren kvar.

Med en bh som bestod av två fasttejpade guldmedaljonger, och en kjol gjord av gyllene sekiner, paraderade hon på galans röda matta. Walker sa på sitt Instagram-konto att klädseln var inspirerad av traditionella Hmong-smycken. Hon kritiserades genast för att ha sexualiserat klädseln för Hmong-folket, en ursprungsbefolkning i sydvästra Kina, Vietnam, Laos, Thailand och Myanmar.

Kläddesignern Laurel Street bad omedelbart som ursäkt. ”Jag menade inte att förolämpa någon, jag älskar att uppmärksamma kulturer … jag ber om ursäkt för att jag inte delade och berättade om Hmong-folkets historia, och jag kommer att lära mig mer om detta.”

Hmong-folket förekommer även i Clint Eastwoods film Gran Torino (2008); det är ännu oklart om det klassas som kulturell appropriering, eller om det rör sig om postkolonial intersektionalitet.