”Vi ser en utbredd korridorvård med alla problem det för med sig. Man har till exempel utrustat patienter med grytlock för att kunna påkalla personalens uppmärksamhet. Man har inte kommit fram i korridoren med hjärtstartare för att det står sängar i vägen”, säger Sofia Wallström, generaldirektör på IVO, till SVT Nyheter. ”Vi ser ju att man har passerat någon form av lägstanivå.”

Bristen på vårdplatser är framför allt skapad av personalbrist. Nu är det upp till regionerna att vidta åtgärder, och de är nu tvingade att skapa ett visst antal vårdplatser inom en angiven tid.

”Om regionerna åtgärdat bristerna när vi påpekat dem tidigare, så hade vi inte hamnat i det här läget,” avslutar Sofia Wallström.

Det varnas för en kris inom vården under sommaren. Semestrar och brist på vikarier kan göra att även allvarligt sjuka får vända i dörren på svenska sjukhus och vårdcentraler. Dessutom är det brist på vikarier inom äldreomsorg och vårdhem. Människor riskerar dö i väntan på akutvård, och äldre kan tvingas sitta inomhus under sommardagarna.

På akuten i Gällivare kan det bli problematiskt för den som söker vård och är akut sjuk. Väntetiden kan bli upp till ett dygn, 316 skift är för närvarande tomma. Vanligtvis arbetar 20 personer på mottagningen, men vissa dagar i sommar kommer det bara vara tre. Besvikelsen inom personalen är stor, som är kritiska mot regionledningen och verksamhetscheferna.

Bristen på personal märks av i hela Region Norrbotten. Det råder exempelvis brist på hyrläkare, ett problem som finns i hela landet. Många har dock valt att arbeta i södra delen av landet, vilket påverkat Norrbotten negativt.

I Sundsvall saknas 98 vårdplatser och akuten kan komma att behöva stängas ned delvis. Ett mycket pressat läge, säger Region Västernorrlands personaldirektör Ewa Strömsten.

Barnmorskan Åsa Mörner skriver i ett blogginlägg på Vårdförbundet och berättar att det är samma sak varje år. På Universitetssjukhuset i Örebro fattas det 25 barnmorskor. I Malmö fattas det barnmorskor till 1900 förlossningar.

Ingen vet hur den här sommaren kommer att bli. Kommer någon att skadas, inte få den vård som hen behöver? Kommer amningen att fungera, finns det stöd om den inte gör det? Finns det plats till de födande eller tvingas de föda i en skrubb eller resa flera mil till nästa förlossningsklinik?

Kommer någon att dö?

Enligt Socialstyrelsen är viktiga faktorer för dysfunktionalitet främst arbetsmiljö och anställningsvillkor. Något av ett moment 22, då personalbrist omöjliggör en bättre arbetsmiljö. Men en dålig arbetsmiljö gör det också svårare att rekrytera.

Men personalbrist är något vi blivit vana vid i Sverige. Samma sak, år efter år. Samtidigt har samhället också förändrats. Det är inte bara politikernas oförmåga att få fram personal som ökat trycket på vården. Det har också skett en stor befolkningsökning, inte minst på grund av invandringsvågen 2015.

I april 2022 hade Sverige 10 475 203 invånare, en ökning med 0,7 procent sedan samma månad i fjol. Sedan 2012 har befolkningen ökat med 919 310 personer, från 9 555 893. Med nästan tio procents ökning av befolkningen på tio år måste vi ta reda på hur utvecklingen inom vårdyrkena sett ut. Har antalet anställda ökat under samma tid?

Mellan 2015 och 2019 skedde det förändringar i många yrkesgrupper inom vården. Antalet sjuksköterskor minskade med två per 100 000 invånare. Samtidigt så ökade antalet verksamma sjuksköterskor med 12 procent inom privat och två procent inom offentlig verksamhet. Det har alltså blivit fler sjuksköterskor men detta har ätits upp av befolkningsökningen. Exakt hur de nya sjuksköterskorna fördelats ut är oklart, men nästan hela ökningen var inom privat sektor.

Samtidigt har efterfrågan på svensk sjukvårdspersonal i Norge minskat, då det blivit lättare att förhandla upp lönen i Sverige. 2010 var det 1600 sjuksköterskor som ansökte om auktorisering i Norge, men de senaste åren bara 200.

Regeringens extra satsning verkar inte ha hjälpt nämnvärt, 423 miljoner kronor för åtgärder som ska ge fler vårdplatser. Men 14 av 21 regioner har brist på personal inom minst hälften av yrkena som kräver legitimation eller specialutbildning.

Helt klart är att oförmågan att rekrytera sommarpersonal också är en starkt bidragande faktor. Undersköterska är det vanligaste utannonserade sommarjobbet i landet. Vissa kommuner har infört tre eller fyra semesterperioder i stället för två. En del anställda kan behöva ta ut semester när barnen fortfarande går i skolan.

Även vårdbiträde, personlig assistent och boendestödjare är vanliga sommarjobb. Utan personal kan till exempel äldre behöva sitta inomhus hela dagarna.

Den sammantagna bilden är att problemen existerar permanent, inom en stor del av yrkeskategorierna inom vården. Samtidigt så eskalerar problemen under sommaren när personal vill vara ledig, samtidigt som behovet av vård kvarstår på samma nivå. Hur många som riskerar dö i väntas på akut vård återstår att se.