Stenkastningen blev allt mer intensiv, och polisen försökte skingra gruppen. I samband med det skadades både poliser och polisfordon. Tingsrätten bedömer att stenkastningen, och de kraftiga smällarna, allvarligt försvårade polisens arbete. Eftersom det skedde vid en grundlagsskyddad sammankomst bedöms de tilltalades gärningar som grovt sabotage mot blåljusverksamhet.

Tingsrätten dömer två av ungdomarna till två månaders sluten ungdomsvård; två andra döms till ungdomstjänst i 150 timmar, och en till ungdomsvård och ungdomstjänst. En av de tilltalade döms även för försök till våld mot tjänsteman. En sjätte person som stod åtalad friades helt.

Två av de åtalade dömdes tidigare i februari för den grova gruppvåldtäkten i Kungsparken i Malmö, tidigare i höstas.

Ytterligare elva personer står åtalade för upploppen i Rosengård vid samma tidpunkt, och fler åtal kan komma att väckas.

Högsta domstolen har meddelat dom mot Ardalan Abdulla och Abdulrahman Khalil som var inblandade i påskupploppen i Örebro 2022. Frågan gällde vilken brottsrubricering som skulle gälla, grovt blåljussabotage eller våldsamt upplopp. Domarna om grovt blåljussabotage står kvar, men straffen sänks från fem år och fem år och sex månader, till den nedre graden i straffskalan och landar på tre år respektive tre år och tre månader. Skadeståndsyrkandet från en polis avslås.

Högsta domstolen fastställer påföljden för 28-årige Ardalan Abdulla till fängelse i tre år och tre månader, för grovt blåljussabotage och våld mot tjänsteman. Påföljden för 21-årige Abdulrahman Khalil bestäms till fängelse i tre år, för grovt blåljussabotage.

Brottet grovt blåljussabotage har minst två och högst 18 års fängelse i straffskalan.

Polisen Patrik Linde Lindblads yrkande om skadestånd avslås. Högsta domstolen anser inte att männen kan hållas ansvariga för skador som upploppet som helhet lett till. Linde Linblads upplevelse av situationen som skrämmande och obehaglig medger inte att han ska ha rätt till kränkthetsersättning. En sten Lind Lindblad träffades av under upploppet kastades av Khalil.

Högsta domstolen utgår ifrån att händelseförloppen som fastslogs av hovrätten gäller. Däremot går man inte på det som både tingsrätten och hovrätten kommit fram till, att alla upploppsmakare agerade ”tillsammans och i samförstånd”.

Dessutom menade riksåklagaren att männen hade straffrättsligt ansvar för samtliga angivna gärningar som utfördes under upploppet. Även gärningar som inte kan knytas till en enskild person och skador som orsakats av andra personer än Abdulla och Khalil, som skadade polishundar och brända polisbilar.

Det finns inte stöd för att samtliga som deltagit i upploppen agerat i samförstånd, bedömer Högsta domstolen. Det finns heller ingen närmare utredning om hur Abdulla och Khalil varit delaktiga i de delar av händelseförloppet som i gärningsbeskrivningen inte specifikt kopplas till dem själva. Därför har de inget straffrättsligt ansvar för detta.

Abdulla och Khalil deltog i upploppet men var inte anstiftare eller anförare. De angrep också polisen på ett sätt som allvarligt försvårade eller hindrade deras verksamhet. De var i stora drag medvetna om omfattningen och karaktären på angreppet mot polisen de deltog i.

Deras gärningar bedöms därför av Högsta domstolen som grovt sabotage mot blåljusverksamhet.

Hovrättsdomen

Hovrätten dömde i september 2022 fyra män för grovt sabotage mot blåljusverksamhet och våldsamt upplopp som skedde i Örebro i april. Två av dessa överklagade till Högsta domstolen.

Ardalan Abdulla hade yrkat att hovrätten skulle döma honom för våldsamt upplopp och inte grovt sabotage mot blåljusverksamhet och i så fall till ett lindrigare straff. Han yrkade också att skadeståndet till Patrik Linde Lindblad skulle avslås.

Han dömdes till fem år och sex månaders fängelse för grovt blåsljussabotage och våld mot tjänsteman och att betala skadestånd på 20 000 kronor. Hovrätten satte ned hans straff sex månader.

Abdulrahman Khalil yrkade för ett frikännande eller lindrad påföljd och att avslå skadeståndet till Patrik Linde Lindblad.

Khalil kom till Sverige när han var 16 år gammal och har bott här i drygt fem år. Hovrätten avslog yrkandet om utvisning då han tidigare var ostraffad och har sin familj i Sverige.

I Hovrätten dömdes även Yanik Serrano till fem års fängelse och Adballe Said till ett års fängelse.

Elva män friades för påskens korankravaller i Rinkeby. Stenar flög genom luften. Poliser och polisbilar träffades. Men det var inte ett brott, menade en enig domstol.

Domen föll dagen före julafton. Åklagaren hade åtalat för två separata fall av våldsamt upplopp, men lyckades inte få någon fälld.

Det måste vara ett brott, tycker många som sett filmerna på arga och kränkta muslimer som går till angrepp med stenar, men domstolen höll inte med.

Rättens ordförande, rådman Gudrun Persson Härneskog, och nämndemännen Natalia Galatsky (L), Tiemon Okojevoh (MP), och Antina-Maria Hessel (C) beslutade att fria.

– Jag delar inte tingsrättens bedömning i alla delar och kommer att överklaga domen. Åtminstone delvis. Det gäller framför allt det andra våldsamma upploppet, säger åklagaren Lotta Karlsson.

Rättens beslut

I det första fallet konstaterade rätten att det var tveksamt om de åtalade kunde sägas ha deltagit i en folksamling, och att rekvisiten för våld mot person och egendom inte var uppfyllda.

I det andra fallet håller rätten med åklagaren om att det faktiskt var en folksamling, och att alla åtalade kastat sten. Två av dem var dessutom åtalade för att ha anfört ett våldsamt upplopp. Rätten håller också med om att de stått högst upp på ett staket och gestikulerat till dem som stod bakom, och att de upprepade gånger skrikit "Kom igen!"

Rättens ordförande Gudrun Persson Härneskog är inte tillbaka på arbetet förrän efter nyår. Nämndemannen Antina-Maria Hessel får svara:

Det var tydligt uppdelat i två fall av våldsamt upplopp?

– Vad menar du med två fall av våldsamt upplopp och tydligt uppdelat?

Det var två åtal om våldsamt upplopp, och en eller ett par var åtalade i båda fallen.

– Jag minns inte. Det var ganska länge sen och jag har inte sett domen. Det går inte att komma ihåg alla förhandlingar som vi sitter med i. Det är nästan hundra stycken om året. Jag minns verkligen inte några detaljer. Jag vet bara att vi var överens i båda fallen, säger Hessel.

Till skillnad från kravallerna i övriga städer fanns politikern Rasmus Paludan på plats i Rinkeby. Den levande krutdurken hade kommit för att bränna en koran.

Rätten tar fasta på att en stor del av ilskan var riktad mot honom. Att tre av målsägarna i rättegången var poliser som skadats av kastade stenar räckte inte.

Under en stund evakuerade polisen Rasmus Paludan in i en civil polisbil. Bilen utsattes för stenkastning och fick plåtskador. De åtalade sa att de aldrig förstod att det var en polisbil.

– Beslutet grundar sig på att det som åklagaren formulerat inte gick att styrka under förhandlingen, förklarar Antina-Maria Hessel

Och det höll du med om?

– Alltså, vi var eniga om att vi hade samma uppfattning alla fyra. Jag vet inte hur domen är formulerad men vi litar på att det som står är det som vi har kommit fram till.

Förvånad åklagare

Lotta Karlsson delar inte rättens syn på hur man ska bedöma brottet våldsamt motstånd. Enligt henne behöver hon inte bevisa att just de åtalades stenar träffade polis eller polisfordon. Det ska räcka att folksamlingen som sådan träffar.

Jag funderar över varför brottet finns och varför deltagare i en folkmassa ska hållas ansvariga, bara de deltar. Det måste väl vara för att det är nästan omöjligt att bevisa såna saker?

– Ja, det är det jag menar. Man kan åtala för både våldsamt upplopp och våld mot tjänsteman, om man kan bevisa att specifika stenar har kastats mot en specifik polis. Så jag tycker att tingsrätten hamnar lite fel där, i sin bedömning.

Paludan var på plats. Gjorde det ditt jobb svårare än i till exempel Örebro, där det inte fanns någon annan måltavla än polisen?

– På det sättet kan man tycka det. Syftet blir inte lika klart.

Någon som ser filmer från kravallerna måste ju tänka att det här är ett brott. Har du åtalat för rätt brott?

– Jag anser att det är rätt brott. Jag tycker inte att det här är ett blåljussabotage. Då ska man verkligen rikta in sig på att hindra polisen. Det här har mer karaktären av att man sätter sig upp mot polisen. Brotten träffar delvis samma gärningar, så man får titta på syftet.

Hur reagerade du på den friande domen?

– Jag hade inte förväntat mig det. Eventuellt att den första punkten skulle ogillas, men inte den andra. Så jag blev ganska förvånad.

Åklagarkollegan om domen

– Jag har läst den domen, säger Per-Erik Rinsell, chefsåklagare vid åklagarkammaren i Borås.

När polisutredningarna växte efter alla påskupplopp fick de utsatta städerna hämta in hjälp utifrån. Per-Erik Rinsell fick ge understöd till åklagarna i Örebro. Han åtalade fyra män för brottet grovt blåljussabotage och fick dem fällda i både tingsrätt och hovrätt. Nu tar han Lotta Karlsson i försvar:

– Jag har inte varit på förhandlingen så det är svårt att avgöra om domen är rätt eller fel, men jag tyckte möjligen att det var en ganska snäv bevisvärdering, om man säger så. Domstolen ställde stora krav på åklagaren, faktiskt.

– Alltså, har man visat att de kastar sten då har de faktiskt deltagit i ett våldsamt upplopp. Jag var inte där så jag ska inte kritisera domen, men jag blev lite förvånad när jag läste den.

Att det fanns en annan måltavla på platsen – Paludan var ju i Rinkeby – verkar ha komplicerat åklagarens jobb?

– Ja, det intrycket får jag också när jag läser domen och det känns konstigt, ska jag säga. Jag var inte där, men min uppfattning är nog ... Nej, jag ska inte spekulera mer. Det blir dumt bara. Men jag tycker det känns lite märkligt när jag läser domen. Det tycker jag.