Enligt Elfgren, professor i byggkonstruktion, har byggherren ansvaret att det blir rätt när man bygger hus. Sedan är den nya designen med platta tak inte lämplig i Kirunas arktiska miljö, med ymniga snömängder.

I höstas öppnade tre handelskvarter i Kirunas nya stadsdel, och redan första vintern har det runnit in smältvatten i lokalerna. ”Lagen är kristallklar i det avseendet”, säger Elfgren. ”Det är byggherren och beställaren, i det här fallet LKAB, som har ansvaret och ska anlita den sakkunskap som behövs. Har man inte gjort det har man gjort fel. Man ska söka den kompetens som behövs för att få en byggnad som är ändamålsenlig, och det är den inte om det rinner in vatten.”

Lagen och Boverket ger möjlighet för byggherren att använda sig av ny design och material, till exempel platta tak. ”Men det är byggherren som bär ansvaret att det fungerar”, avslutar Elfgren.

Kirunas politiker håller inte på och kissar i simbassängen. I stället verkar de gilla att kissa i byxorna.

Hur kan man bättre beskriva deras förkärlek för glädjekalkyler? Det är varmt och skönt i början, men inte lika roligt när fördyringen kommer.

Från början skulle det nya badhuset kosta 360 miljoner kronor. En varm, skön och hanterlig summa för ett nytt fint badhus. Sedan steg kostnaden till 550 miljoner. Sedan till 720 miljoner. Då började de huttra lite i Sveriges nordligaste kommun.

Nu kommer beskedet att badhuset kommer att kosta omkring 880 miljoner kronor. Mer än en halv miljard extra, är beskedet till Kirunas skattebetalare.

Situationen just nu

Kommunstyrelsen begär mer pengar av kommunfullmäktige. Omröstningen är den 6 februari.

I sin begäran hänvisar kommunstyrelsen till Kirunabostäder, som uppskattar kostnaden till mellan 865 och 885 miljoner kronor. Däri står också att den nuvarande budgeten på 720 miljoner kronor redan överskridits. Den 16 januari hade summan passerats med 13 miljoner.

Man vill att pengarna ska tas från de så kallade stadsomvandlingspengarna. Pengar som annars är avsedda för att bygga nya lokaler för verksamheter som skola och omsorg. De får i stället betalas med skattemedel (om man inte lyckas mjölka LKAB på mer pengar).

Vad är det värt? Är det värt 880 miljoner?

– Ja. Jag vill påstå att det är det. Om vi fått de här siffrorna inledningsvis och fått tänka efter ordentligt. Då tror jag vi hade sagt ja.

Det säger Gunnar Selberg (C), som var kommunstyrelsens ordförande förra mandatperioden, när beslutet togs om att bygga badhuset.

– Kiruna har inga naturliga bad. Det hade vi i Luossajärvi, men det tog LKAB ifrån oss. När jag var liten fanns det sandstrand där, och hopptorn och ombyteshytter.

– Vi har jättelånga kalla vintrar, korta somrar med väldigt små möjligheter till bad. Om man behöver ett bad nånstans så är det i Kiruna.

Badhuset

Kiruna får mer än hopptorn och ombyteshytter under tak.

Det gamla badhuset hade en personalstyrka på åtta personer. I det nya badhuset ska det arbeta 23 personer plus extrapersonal, och det är en minimibemanning. Andra bad av motsvarande storlek har en högre bemanning.

Badhuset byggs i två våningar. Det blir 15 bassänger i olika storlekar, varav två på 25 meter. Det finns en familjedel med småbarns- och familjepooler, vattengrotta, vågmaskin, varmpool, två vattenrutschbanor med mera. Relaxavdelningen har varma och kalla bassänger. Det finns allt som allt 10 bastur i byggnaden.

I en skrivelse till politikerna i november beskriver kommundirektören badhuset som "en av flera anledningar till att man kommer att välja Kiruna som resmål eller att konferera i".

Verksamhetsplanen anger 170 000 besökare som en realistisk bedömning. Det betyder 9,7 besök per år för varje invånare i staden. 8,3 besök om man slår ut det på alla kommuninvånare (ej medräknat alla turister som reser till Kiruna för att bada).

Planen är att badhuset ska driftsättas i oktober och invigas i december i år.

Vad har gått fel?

Generalkonsulten We Group har projekterat och projektlett bygget. En stor del av arbetena har utförts på löpande räkning av entreprenörer som i sin tur anlitat underentreprenörer.

Revisionsfirman KPMG kom med en rapport i maj 2022 som sa att underlagen var dåliga när olika avtal ingåtts. Den politiska styrningen försvårades. Roller och ansvarsfördelning var otydlig. KPMG såg tydliga förbättringsbehov inför framtida upphandlingar.

Som viktiga skäl till fördyringarna konstaterade KPMG att projektet led av bristande ledning och styrning, och att det inte fanns bra incitament i avtalen för att hushålla med skattepengar.

Gunnar Selberg sa redan förra året att de borde lyssnat på Peab som vid upphandlingen sagt att det skulle bli dyrare. I stället lyssnade de på We Group som sa att man kunde pressa kostnaderna med löpande räkning.

– Peabs ursprungliga siffra på 720 miljoner var nog rätt, med facit på hand. Med tanke på att det är Kiruna och med tanke på nivån på badet, och allting, förklarar han för Morgonposten.

360 miljoner

Gunnar Selberg vill inte kännas vid att prislappen någonsin angetts till 360 miljoner kronor.

– Det är siffror som folk under uppstarten har slängt ur sig. Ibland har man jämfört med vad det har kostat att bygga nån annanstans. Det har inte funnits någon relevans alls i de jämförelserna.

I budgeten som antogs i juni 2020 låg byggkostnaden på 550 miljoner kronor. Så långt har Selberg rätt.

Vem är det som gärna säger 360 miljoner?

– Dåvarande opposition. Kanske Mats Taaveniku, som nu är kommunstyrelsens ordförande, är en av dem. Men det är folk som har slängt ur sig saker på Facebook och en del journalister har hängt på. Men det är bara att gå tillbaks och titta på fakta, säger Gunnar Selberg.

I mars 2019 kunde man läsa om kostnaden 350 miljoner kronor i lokaltidningarna.

Byggstarten var i september 2019, när Selberg symboliskt hällde vatten på platsen ur en plastanka. Peab började då med markarbeten och grundläggning. Vid den tiden var bygget av huset inte ens upphandlat.

Vd:n för Kirunabostäder Mats Dahlberg var ordförande för styrgruppen. Han sa vid byggstarten att bygget skulle kosta mellan 300 och 400 miljoner kronor.

När beslutet togs i juni 2020 protesterade oppositionen mot vad de tyckte var en fördyring. De menade att de i februari samma år hade fått veta att badhuset skulle kosta 360 miljoner kronor.

Badsugna Abiskobor kommer att ha tio mil till det nya badhuset i centralorten Kiruna. Badhuset i Abisko har varit stängt i flera år, men nu vill kommunledningen renovera det för 15 miljoner kronor.

Det bor 142 personer i Abisko.

Mats Taaveniku (S) tar över som kommunalråd efter nyår. Han berättar varför han vill renovera badhuset:

– Det finns flera skäl. Det är attraktivitetsskäl, det är att få fler besökare till Abisko, och i bästa fall kan det innebära att man får fler som bestämmer sig för att etablera sig i Abisko.

Tror du att det är en viktig faktor om man funderar på att flytta till Abisko eller stanna i Abisko, att det finns ett badhus?

– Jag tror att det kan vara en viktig faktor. Liksom skolan är en viktig faktor, och handeln är en viktig faktor, om man ska få Abisko att kunna bli något större.

Hösten 2018 skulle man laga en läcka i bassängduken. Då upptäcktes fukt- och mögelskador under bassängen och i väggarna, och hela bassängkonstruktionen revs. Pengar saknades till en omfattande renovering och badhuset har stått tomt sedan dess.

Kommunen har beställt en kalkyl över renoveringen. Enligt den ska investeringen slås ut på 21,67 år och tusen besökare per år, vilket ger en kostnad på 692 kronor per besök. Då är inte medräknat kostnaderna för att driva badhuset och för framtida underhåll.

Det avgående kommunalrådet Gunnar Selberg (C) har påpekat att den totala kostnaden per besök kan uppskattas till 1 000 kronor, inklusive drift och underhåll. Han är kritisk mot att badhuset ska renoveras.

Selberg har inte så mycket kraft att lägga bakom orden längre. Centerpartiet gick back med 23 procentenheter i senaste valet. Enligt socialdemokraten Mats Taaveniku ska Moderaterna ha svängt i frågan, och står nu bakom renoveringen.

Och har du mött något motstånd bland invånarna i Kiruna kommun?

– Nej, ingenting, säger Taaveniku

Så alla i hela kommunen vill ha ett renoverat badhus i Abisko?

– Det vet jag inte om alla i hela kommunen vill. Du frågade om jag hört någon som varit negativ, och det har jag inte gjort.

Det var den stora summan, och de få som bor i Abisko som gjorde att jag ville ställa frågor. Så att du får motivera om det är ett bra beslut eller inte.

– Vi tycker det är ett bra beslut när vi väl kommer dit.

Så då du hyser inga tvivel om att badhus för 15 miljoner är bra för Abisko med 140 invånare?

– Nej, det tycker jag absolut inte. Jag tycker att det kommer att vara ett bra beslut.

Det bor mer än 22 000 invånare i kommunen, och beslutet berör inte ens en procent av dem?

– Vi omsätter 1,7 miljarder varje år, och vi avsätter 15 miljoner av dem till att renovera ett badhus, för att vi tycker att det är viktigt att satsa på landsbygden och dess utveckling. Kort och gott.

Det finns synpunkter på att Abisko behöver en mötesplats. Finns det möjlighet att inrätta något som inte kostar så mycket?

– Jag förstår inte din ... Du är helt ute efter att dissa hela vårat förslag till beslut som vi kommer att ta. Du är negativt inställd till att vi i Kiruna kommun stödjer landsbygdens utveckling. Jag förstår inte. Det är nästan oförskämt att ringa utifrån och ifrågasätta vilka beslut vi tänker att ta.

Bostadsbrist i Abisko

Mats Taaveniku säger att ett badhus kan locka folk till Abisko. Men byn är inte en avfolkningsbygd. Tvärtom så finns det många jobb och många som vill flytta dit, men det finns ingenstans att bo.

Charlotta Rosengren har bott i Abisko i 20 år. Hon vill gärna att badhuset renoveras, men hon berättar också om hur svårt det är att hitta en bostad, eller byta upp sig:

– Det sker en utflyttning av barnfamiljer. På grund av bostadssituationen, först och främst. Det går inte att köpa hus, det går inte att bygga hus. Det är helt stiltje på bostadsfronten, och har varit det sedan 90-talet.

Hon förklarar att många får anställning, flyttar till Abisko och bor i arbetsgivarens bostäder. De blir nästan livegna, menar hon. De kan inte sluta jobbet för då måste de flytta från Abisko.

– Vi snackar inte avfolkningsbygd. Här finns otroligt mycket eget företagande, och jättemånga arbetsgivare. Jättemånga fler familjer skulle kunna bo här och ha fasta jobb året runt. Folk kommer hit, bor på något halvsunkigt ställe ett halvår, sen vill de inte vara kvar.

Rosengren och hennes familj bor i en hyresrätt. Hon berättar att barnen i byn brukar ha alla kalas utomhus, året om, för familjerna bor för trångt.

Hon har stått i tomtkö i 14 år, och hävdar att kommunen inte släppt en ny tomt i Abisko sedan 90-talet. För några år sedan bjöd de på ett hus, men då dök det upp en norrman och bjöd över med några hundra tusen. Norrmän och företag är det som brukar stå som köpare i budgivningarna.

Mats Taaveniku vill renovera badhuset och han hoppas också att folk ska flytta till Abisko. Du säger att det inte finns någonstans att bo. Hur tänker han då, tror du?

– Han har inte tänkt. Jag var på ett valmöte som han hade här. Då tyckte han att det var väldigt viktigt att det ska släppas tomter till stugor för Kirunaborna. Då var vi flera som reagerade starkt på det. Han kan inte komma och prata om stugor för Kirunabor när han kommer till Abisko, där det inte släppts en enda tomt, eller byggts nytt, sedan 90-talet.

Dyrt badhus i Kiruna

Det byggs ett nytt, stort badhus inne i Kiruna.

Tätorten Kiruna har 17 500 invånare, vilket är 123 gånger fler än Abisko. Badhuset ska enligt den senaste beräkningen kosta 720 miljoner kronor.

Om Kirunaborna är något mindre renliga (eller badsugna) än Abiskoborna kan man räkna med 100 gånger fler besökare per år. Med samma livslängd på båda byggena, 21,67 år, hamnar man på 332 kronor per besök, jämfört med 692 kronor för ett nyrenoverat badhus i Abisko.

Marken gungar under Kiruna och staden måste flyttas. Väljarna röstar hej vilt, och partierna avlöser varandra. Men Feministiskt initiativ står stadigt som en Fredrika Bremer-staty.

Feministiskt initiativ kollapsade i riksdagsvalet och fick totalt 3 157 röster i hela landet, eller 0,05 procent. De tappade all kommunal representation i storstäderna och finns nu bara i tre småkommuner; Gullspång, Strömstad och Kiruna.

I Kiruna får de nästan exakt samma valresultat som 2018. Med 3,6 procent av rösterna behåller de sina två mandat i kommunfullmäktige. I övriga landet är partiet lika osynligt som målade läppar på Kabuls gator, men i Kiruna gör de något rätt, tydligen.

Hela Kiruna flyttas och byggs upp igen tre kilometer österut. Bostadsområden har rivits och det gamla centrumet ska rivas. De flesta butiker har redan flyttat till det nya.

Det är gruvan, stadens raison d'être, som växer, och marken sätter sig. Problemet med deformation och sprickbildning har tvingat fram flytten.

Stödet till gruvnäringen är stort, gissar jag?

– Ja, det är det, absolut. I Kiruna finns det inget motstånd, framför allt inte mot LKAB och gruvan som finns. Det finns inget parti som motverkar den, och det gör inte vi heller, säger Lisa Forsberg, ordförande i Feministiskt initiativ i Kiruna, som satt i kommunfullmäktige 2016–2018 och nu tar plats där igen.

Feministiskt initiativs framgångar

– Det kanske är väljarna som är ovanligt kloka, svarar Lisa Forsberg på frågan om det är partiets företrädare som ska slå sig för bröstet över valframgången.

Kampen mot den toxiska maskuliniteten är en huvudfråga, men lika viktig är kampen för att rädda klimatet. Partiets förstanamn Christine Bränvall har sagt att hon är en ekosocialist, och förespråkar global solidaritet.

Fossilfritt ska vara målet, och mottot är nedväxt i stället för ständig tillväxt och effektivisering. De vill bygga ut kollektivtrafiken och byta ut kommunens koldioxidförpestande bilpark. De är också starka motståndare till att öppna en grafitgruva i Vittangi.

Partiet har suttit i opposition de senaste fyra åren. Socialdemokraternas Mats Taaveniku förhandlar nu med dem, Vänsterpartiet och Samelistan om hur kommunen ska styras kommande mandatperiod. S och V når tillsammans precis upp till de 23 (19+4) mandat som krävs för majoritet. FI och Samelistan har två mandat var.

Mäns våld mot kvinnor står högt på dagordningen och FI vill höja stödet till kvinnojouren och öka kompetensen på området i den kommunala verksamheten. Där har de hittills inte fått gehör.

Ekosocialisten Christine Bränvall firar valresultatet med en semester i Barcelona, men Lisa Forsberg har tid att förklara lite närmare. Machokultur, är ett ord som hon gärna använder för att beskriva Kiruna, och förklarar:

– Det kan vara olika sexistiska och rasistiska resonemang som kan slinka förbi genom att man har en "högt i tak"-kultur. Att det är okej att säga vad man tänker. Det är bara en jargong, och det sopar man under mattan, förklarar hon.

– En gruvstad som Kiruna har en lång tradition av att vara ett mansdominerat industrisamhälle. Det finns det fortfarande kvar en kultur med en hård jargong. Det finns saker som är accepterade att säga i vissa forum, som absolut inte skulle vara okej på andra ställen, menar Lisa Forsberg.

Partiet vill prioritera arbetsmiljöarbetet i kommunen, men Forsberg nöjer sig inte där.

– Man kan inte börja jobba med det på arbetsplatsen. Det är inte där man kan starta. Man måste starta det här jobbet redan i förskolan, i skolan och på högstadiet, och det måste pågå från att barnen är små. Om man säger att nu börjar vi, så måste man börja på alla plan direkt.

Hon berättar om ett förslag om feministisk självförsvarskurs i skolan som kommunfullmäktige avslog. I ett yttrande sa kommunens förvaltning att det inte fanns några tecken på att behovet finns.

Sakfrågorna är en sak, men partiarbete och personliga egenskaper verkar vara en stor anledning till framgångarna i Kiruna.

– Vi är många som har varit aktiva länge, så vi är en stabil organisation lokalt. Med många medlemmar och egna nätverk som man försöker mobilisera och aktivera. Men jag skulle säga att det är flera faktorer som väger in.

– Under mandatperioden som gått, där vi suttit i opposition, har vi ganska ofta fått utrymme i media. När det skrivits om saker som kommit upp i kommunfullmäktige har vi ganska ofta fått kommentera. Vi har fått ganska mycket utrymme i lokalmedia, för att vara ett så pass litet oppositionsparti.

Hon menar att de varit aktiva i debatter, både i kommunfullmäktige och andra fora, och fortsätter:

– Vi har lagt ganska många motioner i kommunfullmäktige. De som röstat på oss och de som känner till oss litar på att vi driver vår politik, och inte bara sitter tysta på våra mandat. Vi försöker skapa förändring.

Högt i tak

Lisa Forsberg pratar om en machokultur. Kommunens profilerade sverigedemokrat Mats Fredlund, vittnar om en ganska brutal kultur och förklarar hur det kan låta:

– I Kiruna kan man säga "Men för helvete, håll käften nu! Låt oss sitta och käka i fred".

Han menar att i södra Sverige är man mer försiktig och tiger kring fikabordet. Men man behöver inte komma så långt söderöver för att märka skillnaden:

– Jag tror man är mer öppen. Man kan ge mer öppen kritik och kan ta mer. Man kan be någon dra åt helvete, men ändå är det inte så allvarligt. Det är skillnad om du kommer ner mot Luleå- och Piteåtrakten. Gällivare har nog ganska lika attityd som vi här uppe. Man tar livet mer som .. nästan som ett skämt.

Du säger att man tilltalar varandra på ett mer direkt sätt, men hur är det med politiska frågor runt fikabordet?

– Nog har jag fått höra mer än en gång vid fikabordet att jag är en jävla rasist och att jag ska hålla käften, säger han, och tillägger att han inte är en rasist.

Duktiga politiker

Kristdemokraterna firade stora framgångar i valet och gick från ett till fem mandat. Mannen bakom framgången Krister Pounu berättar om sina intryck av FI under den gångna mandatperioden:

– FI har skickliga företrädare som går hem hos unga väljare. Det är lokala skickliga politiker. Visst, det är ett ytterkantsparti men de lyckas för att de har folk som är duktiga.

Han och Lisa Forsberg har hittills inte haft så mycket med varandra att göra. De har gått om varandra i olika mandatperioder.

– Christine Brännvall har jag definitivt haft att göra med. Och en som heter Peter Alex. Han var deras andranamn i förra valet. De har varit riktigt bra. Sedan har ju vi helt olika ideologier, men det är bundet mycket till person.

Om man ska tro Pounu så är det på det personliga planet som hemligheten ligger. Vad nu Feministiskt initiativ på riksnivå kan göra med den informationen.

Ni har helt olika ideologier, säger du. Vad reagerar du mot?

– Det är ett enormt fokus på miljö, och ett stort fokus på feminism, eller hur man ska säga ... Det är ett sönderanvänt ord, tycker jag. Det blir så fort dömande när man säger något, men det handlar om att de vill göra olika typer av kvoteringar, upplever jag. Jag kan inte deras politik utantill, men det är det jag upplever. De pratar mycket om barnkonventionen också, och riktar in sig på det.

När du som kristdemokrat hör ordet kvotering, vad tänker du då?

– Kompetensbortfall. Att man ställer kön framför andra värden, som exempelvis kompetens eller andra kvalifikationer.

Flytten av staden

– Så Kirunas gåva är samtidigt dess fall. Vi behöver gruvan men den sväljer våra bostäder, säger Krister Pounu.

Han är livslång Kirunabo, same och kristdemokratisk politiker, men också projektledare på Kiruna bostäder.

Hur går det med flytten av Kiruna?

– Jag står i Kirunas nya kulturhus nu. Nya centrum öppnade 1 september. Det går strålande, och man spänner bågen ordentligt. Nu gäller det bara att allting håller och att det går bra. Att Kiruna kan expandera så att man kan bära de tunga investeringar man tagit. Man måste klara av att bli den storleken på stad som den här infrastrukturen kräver.

Strålande säger du, men jag har förstått att det är bostadsbrist och höga hyror och att folk flyttar därifrån.

– Ja. Vi har chansen att vända på det, men nu kommer det en lågkonjunktur också. Så bostadsbyggandet borde ha kommit i gång innan, men ... Staten, gruvnäringen och rennäringen har inte lyckats ta fram byggbar mark.

Hur påverkar det Kirunaborna mentalt, att man ska flytta hela staden?

– Du skulle behöva komma upp och kolla, och bara känna skillnaden. Där folk har växt upp, där jag har växt upp ... Där jag har varit och tränat bordtennis, och har varit i badhuset. Allt det är plötsligt borta. Alla sammanhang är borta.

– Om du tänker dig att du bor i Stockholm och går förbi slottet, men slottet är inte kvar. Vi är bara en hundra år gammal stad, i och för sig, men ingen här är mycket över hundra i alla fall. Går du till stadshuset, så är det inget stadshus där. Man bor i Kiruna och flyttas helt plötsligt till en stad som aldrig fanns, och ändå bor man hemma. Det som att man kliver in i en parallellvärld.

Jag försöker förstå hur det känns.

– Det är sjukt intressant.

Så hur mår Kiruna?

– Den var svår ... Man håller andan. För konflikterna som finns och utmaningarna som vi står inför. Man bara håller andan och hoppas att allt blir bra, för vi står också inför en lågkonjunktur. Det är "wow, vilken häftig stad vi har fått", men nu måste vi öka i befolkning så vi klarar av att bära alla kostnader vi tagit på oss. Det är verkligen att hålla andan, och det tror jag många skriver under på. Det är nu vi ska knyta näven och bara ro det här i land. Och fixa den här skiten, höll jag på att säga. Fixa den här utmaningen.

Tvära kast i lokalpolitiken

Politiken i Kiruna är föränderlig. Kirunapartiet och Lars Törnman styrde kommunen under en knapp tioårsperiod från 1994 och framåt. I år beslutade partiet att lägga ned, efter att deras sista representant i kommunfullmäktige blivit en vilde.

Efter Törnman var det Socialdemokraternas tur att styra, likt en Casanova som bytte danspartners oftare än väljarna hann rösta. 2018 lovade Centerpartiet malm och gröna skogar, fick 32,9 procent av rösterna, och tog över.

Kommunstyrelsens ordförande Gunnar Selberg (C) kan vara årets största förlorare. Han ledde sitt parti till en brakförlust, då det minskade med 23,2 procentenheter, från 32,9 till 9,7 procent. Ut med honom och in med Socialdemokraterna igen. Och kanske Feministiskt initiativ.

Krister Pounu ledde sina kristdemokrater från 2,8 till 11,6 procent, och till positionen som kommunens näst största parti.

Resultat, kommunalvalet i Kiruna 2022:

Socialdemokraterna 40,7 % (+15,5 %)
Kristdemokraterna 11,6 % (+8,8 %)
Moderaterna 10,8 % (+4,2 %)
Centerpartiet 9,7 % (−23,2 %)
Vänsterpartiet 7,8 % (+0,8 %)
Sverigedemokraterna 5,3 % (+2,1 %)
Sjukvårdspartiet 4,9 % (−3,8 %)
Samelistan 4,8 % (+0,7 %)
Feministiskt initiativ 3,6 % (+0,07 %)
Miljöpartiet 0,4 % (0,9 %)
Liberalerna 0,3 % (0,9 %)
Kirunapartiet 0 % (−2,93 %)

Dådet betraktades som särskilt hänsynslöst; han dömdes till livstids fängelse och utvisning. Trots detta har han listats som en av Socialdemokraternas ersättare i protokollet efter ett kommunfullmäktigesammanträde i april, skriver Norrländska Socialdemokraten (NSD).

Gruppledaren Mats Taaveniku i Socialdemokraterna i Kiruna säger att Ekhtiari inte är med i partiet. ”Det har vi lyft med kommunsekreteraren och de har justerat det vid senaste fullmäktige. Det har varit felaktigt skött helt enkelt, eftersom han inte är medlem i vårt parti”, säger han till NSD.

Taaveniku säger vidare att Ekhtiari kan inte påverka politiken i Kiruna, men det går inte att få honom avsatt. ”Det är stenhårt, det går tyvärr inte att komma runt det, trots att det är ett så allvarligt brott som han har dömts för och som vi fördömer helt.”