”Jag uppmanar politiska grupper och civilsamhället att gå ihop för att arbeta för förändring, i form av Kaïs Saïeds avgång”, säger oppositionsledaren Ahmed Néjib Chebbi till journalister. Av landets 7,8 miljoner röstberättigade gick endast 887 000 personer till valurnorna.

Söndagens låga deltagande var ytterligare ett slag för Saïed, som fråntagit den lagstiftande församlingen dess befogenheter, och gett sig själv långtgående auktoritet sedan maktövertagandet 2021. Han upplöste parlamentet och drev igenom en ny konstitution, vilket gav honom nästan obegränsade befogenheter.

Saïed har sagt att hans handlingar var både lagliga och nödvändiga för att rädda Tunisien från år av korruption och ekonomisk nedgång, på grund av en politisk elit som enbart såg till sina egna intressen. Ekonomin påverkas av kriget i Ukraina, och man har sökt miljardlån av Internationella valutafonden, IMF.

Max Gallien, från den brittiska tankesmedjan Institute of Development Studies, säger till The Guardian att Tunisien var ”på väg att leverera det lägsta valdeltagandet av något val i modern global historia, med hälften av deltagandet av de tidigare rekordhållarna” – Haiti 2015 med 18 procent, och Afghanistan 2019 med 19 procent.

Tunisiens konservativa president, Kaïs Saïed, saknade partipolitisk bakgrund när han 2019 bestämde sig för att ställa upp i presidentvalet. Han upplöste parlamentet i juli förra året, och införde istället en ny konstitution. Den minskar kraftigt inflytandet hos landets politiska partier, som han karakteriserade som folkets fiender.

”Från och med detta ögonblick betraktar vi Saïed som en olaglig president, och kräver att han avgår”, säger Ahmed Néjib Chebbi, ledaren för oppositionskoalitionen Nationella frälsningsfronten, till AFP.

Han påstår att den befolkas av en elit som föraktar vanligt folk och bara ser till sina egna intressen. Han har fått stark kritik för detta, av bland annat FN, västerländska bidragsgivare, människorättsorganisationer och oppositionspartier.

Förra sommaren upplöste han parlamentet, som en del av en process att omdana det politiska systemet. Han menar att landet stagnerat efter oroligheterna kring den arabiska våren 2011. Medborgerliga rättigheter och friheter ska hållas intakta enligt Saïed, men han har också samarbetat nära med landets underrättelsetjänst.

Kritiker menar att landet nu går mot en diktatur. Oppositionen är dock splittrad. Både det moderata islamistpartiet och fackunionen är kritiska till presidenten. Fackunionen har stöttat idén om en politisk reform men inte kunnat samarbeta med presidenten.

Högsta domstolen saknar också folkligt stöd då den är starkt förknippad med misslyckanden att bekämpa korruption och administrativ tröghet. Man anklagas till exempel för ha skyddat personer som utförde mordet på sekuläre politikern Chokri Belaïd 2013.