En turkisk domstol dömde i onsdags Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoglu till två år och sju månaders års fängelse för kränkning. Även om det förmodligen inte blir någon tid i fängelset för Imamoglu, blir det svårt att ställa upp i presidentvalet 2023 – där president Erdogan siktar på att bli omvald. Imamoglu tillhör oppositionspartiet Republikanska folkpartiet och var oppositionens starkaste kandidat.

En person som är dömd får inte ställa upp i val, vilket kan vara precis det Erdogan vill. Medan han överklagar domen kommer han fortsätta sitt arbeta som borgmästare i landets största stad.

Ironiskt nog var det Binali Yildirim, en allierad till Erdogan som Imamoglu besegrade i det mycket omskrivna borgmästarvalet 2019.

Hundratals anhängare till Imamoglu samlades utanför hans kontor och ropade efter regeringens avgång, efter att domen meddelats.

Imamoglu betyder frihet för mig. Vi älskar honom. Vi väntade oss inte ett sådan straff, säger hemmafrun Firdevs Gulmez till AFP.

Imamoglu tog tillfället i akt och klättrade upp på en buss och höll tal till sina supportrar med en megafon. Han fick högljudda positiva reaktioner.

Det som händer här kan hända vem som helst. Vi kommer göra att de som fördömde oss ångrar det, genom valurnan, lovade han.

Rättegången hade varit fokuserat på en kommentar som Imamoglu gav till reportrar några månader efter att ha besegrat Yildirim. Detta var i det andra valet om borgmästarposten, då det första blev ogiltigförklarat.

Erdogan vägrade godkänna det första valet, i staden han själv varit borgmästare i, då man hittat hundratusentals misstänkt manipulerade valsedlar.

Imamoglu vann dock stort i omvalet, som skapade mycket negativ uppmärksamhet för Erdogans AK-parti.

Imamoglu hade dock kallat valförrättarna som ogiltigförklarade det första valet för ”idioter”. I domen ingår förutom strafftiden också en paragraf om att han inte får ställa upp i val.

Imamoglu är en av bara några få oppositionspolitiker som enligt opinionsundersökningar skulle kunna ha en chans mot Erdogan. Enligt opinionsinstitutet MetroPolls chef Özer Sencar kan domen få motsatt effekt.

Det här kan skapa en stor möjlighet för oppositionen, om de dra nytta av det, menar Sencar.

Erdogan har haft det svårt i opinionsmätningar och fått kritik för sin inställning till styrräntor. Men han har också haft medvind i och med sin hantering av kriget mellan Ryssland och Ukraina.

För att kunna besegra Erdogan krävs att oppositionen lägger undan sina interna konflikter.

CHP:s partiledare Kemal Kilicdaroglu är en före detta byråkrat som oftast får dåliga resultat i opinionsundersökningar. Partiet har samtalat med fem mindre allierade partier om att samlas kring en kandidat. För att inte splittra väljarna som är motståndare till Erdogan.

Samtalen har präglats av oenighet kring politik och motvilja mot att stödja en nederlagstippad Kilicdaroglu.

Kilicdaroglu skyller den fällande domen helt på president Erdogan.

Vi ser hur lagen blir massakrerad, hur staten har givit upp inför en persons vilja, hur rättvisan har blivit korrumperad, hur hämn utdömts. Men oroa er inte. Vi kommer försvara rättvisan intill slutet, sade han under en affärsresa till Berlin.

Alham Albashir misstänks ha placerat ut en bomb på fashionabla Istiklalavenyn i Istanbul. Minst sex personer har avlidit och över 80 skadades. Albashir ska vara från Syrien och kopplad till det kurdiska arbetarpartiet PKK. Två av dödsoffren är en femtonårig- och en nioårig flicka.

Bomben detonerade strax efter klockan två på söndagseftermiddagen, svensk tid. Istiklalavenyn är en shoppinggata, känd för butiker av det lyxigare slaget. På gatan finns även många europeiska konsulat. Den misstänkta bombkvinnan är gripen, meddelade inrikesminister Suleyman Soylu under måndagen, skriver AFP. Han säger också att PKK ligger bakom dådet.

https://twitter.com/AZgeopolitics/status/1591787929911046145

På övervakningsfilm kan man se en kvinna sitta på platsen där bomben detonerade, i 40 minuter. Sedan reste hon sig och lämnade kvar en väska, någon minut senare exploderade den. Under dagen efter dådet har alla bänkar tagits bort från gatan. Människor lägger trädgårdsnejlikor på platsen och sörjer offren.

Vi behöver mer säkerhet! säger Idris Cetinkaya, som arbetar på ett hotell i närheten.

https://twitter.com/AZgeopolitics/status/1591797417003085824

PKK är svartlistade av regeringen i Ankara och betraktas som en terrororganisation av många länder även i väst. Turkiet har en konflikt med PKK sedan decennier, då kurderna vill ha en självständig stat. Östra Turkiet befolkas till stor del av kurder.

PKK själva förnekar inblandning i dådet. Man påstår att allmänheten är medveten om att man inte begår dåd mot civila, meddelat genom sin närstående nyhetsorganisation Firat.

Hittills har polisen gripit 46 personer misstänkta för inblandning. Den syriska kvinnan är en av dem. Turkisk media har visat bilder på hur en kvinna klädd i lila sweatshirt grips vid en lägenhet i Istanbul. Hon namngavs sedan som Alham Albashir, av polistalesmän.

https://twitter.com/ragipsoylu/status/1592049658725281792

Än så länge har ingen självmant tagit på sig dådet. Inrikesminister Soylu tror ordern gavs från Kobane i Syrien. Staden ligger nära den turkiska gränsen. Området kontrolleras till största delen av kurdiska miliser, som är knutna till PKK. De har varit involverade i kriget mot IS-terroristerna sedan 2015.

Istiklanavenyn har varit utsatt för terrordåd förr, som delmål i den kampanj främst IS-terroristerna stod bakom, 2015–2016. 5 00 personer dog och över 2 000 skadades.

https://twitter.com/AZgeopolitics/status/1591795930600185858

President Erdogan har fördömt attacken som han säger ”luktar terrorism”, han avreste sedan till G20-mötet på Bali. Vissa fruktar nu fler attacker, då president- och parlamentsvalen bara är sju månader bort.

Under valtider kan det ske. Vi lever med skräck, säger en anonym person till AFP.

Turkiet utför konsekvent operationer mot PKK. Organisationen har också varit föremål för diskussionerna mellan Sverige och Turkiet om Nato. Turkiet vill att Sverige ska lämna ut personer med kopplingar till PKK, och andra som man anser begått brott mot landet.

USA har uttryckt sina kondoleanser efter dådet, något regeringen i Ankara vägrat ta emot. Man anser sedan länge anklagat amerikanerna för att förse kurderna i norra Syrien med vapen. Vita Husets pressekreterare Karine Jean-Pierre har sagt att man står sida vid sida med sin Nato-allierade Turkiet.

Vi accepterar inte den amerikanska ambassadens kondoleanser. Vi vägrar dem, sade inrikesminister Soylu.

Beşiktaş J.K. grundades 1903 i stadsdelen med samma namn, i Istanbul. Namnet kommer från turkiskans ord för vagga och sten, det sägs att det tidigare fanns en bysantisk kyrka kallad Kounopetra på platsen, som översätts till stenvagga. Klubben är en av tre giganter i turkisks fotboll, samtliga från Istanbul. De övriga är Galatasaray, president Erdoğans favoritklubb, och Fenerbahçe. Ligan har man vunnit 16 gånger och cupen tio.

Çarşı är den gamla marknadsplatsen i stadsdelen Beşiktaş, med trånga gator som fortfarande erbjuder ett utbud av mat och torghandel. Det är också en samlingspunkt för många av klubbens supportrar.

Snabbmat, modernisering, fotboll och politik har har en gemensam historia i utvecklingen av Istanbul, sedan den sekulära staten Turkiet etablerades av Atatürk 1924.

Vill man förstå detta på djupet, med undantag för fotbollsbiten, rekommenderas Orhan Pamuks bok Istanbul: Minnet av en stad. Nya hus och inflyttad befolkning från landsorten har förändrat stadsbilden.

Mycket av turkisk mat som blivit känd utanför landets gränser är en modern Istanbulskapelse, från mitten av 1900-talet. Döner kebab är en sådan, som finns i olika former spridd över världen.

https://www.youtube.com/watch?v=pb_S5REktds

Fotbollen är en både en sammanhållande faktor för invånarna, men också en del av den moderna mer homogena staden.

Folkmordet på kristna och folkutbytet med Grekland reducerade den kristna befolkningen i Turkiet drastiskt efter första världskriget. Den sekulära turkiska nationen byggde på enighet, grekerna var både en politisk och militär fiende, men också en påminnelse om det gamla byzantiska riket.

Pamuk tillhör en släkt som var del av den nya medelklassen i Turkiet, som skulle ta det bästa från Europa in i den nya nationen. Detta är en anledning till Turkiets schizofrena och radikala politiska klimat, med återkommande militärkupper. Ingen är helt nöjd med utfallet, varken islamister, kommunister eller sekulärister. Just nu är det den neo-ottomanska islamiska vägen som gäller.

Istanbuls kristna var dock inte del av folkutbytet med Grekland. Därför hade man en ansenlig del av sin ursprungsbefolkning kvar, till skillnad mot övriga landet.

Dessa blev dock ändå med tiden hårt ansatta, främst på grund av pogromerna 1955 och 1964. I dag finns det bara några tusen greker kvar i Istanbul, men minst 100 000 armenier.

Även om situationen inte är optimal är rimligen Istanbul i vissa delar den mest liberala staden i Turkiet. Pamuk tilldelades Nobelpriset i litteratur 2006, men blev också uppmärksammad för uttalanden om armenierna. Han bor kvar i sina hemkvarter i Beyoğlu, men går inte hemifrån utan livvakt.

Alen Markaryan är en av dessa armenier i Istanbul, och det har gått bra för honom. Precis som armenier historiskt var är han företagare, restaurangägare. Nu för tiden har han också en Youtubekanal med fokus på Beşiktaş och turkisk fotboll.

Hans roll under matcherna är att gå ut på mittplanen och ”tända” arenan, genom att räkna ned från fyra. En enda armenier kan få 40 000 galna turkar att hoppa upp och ned.

https://www.youtube.com/watch?v=YpLccBRlGB8

Att Markaryan kunnat få en sådan position hos supportrarna beror troligen på Çarşıs vänsteranarkistiska läggning. Man har haft banderoller med Greenpeace mot kärnkraft och var öppet motståndare till Erdoğan under protesterna 2013.

Många supporterprofiler beskriver klubbkulturen i termer av poesi. På läktarna kan man höra sånger inspirerade av dissidenten och poeten Nâzım Hikmet.

Vi kommer se underbara dagar, barn, vi kommer se soliga dagar.

Det är annars är det tunnsått med kristna profiler inom turkisk fotboll. Den mest framgångsrika är Lefter Antoniadis, mer känd under sitt turkiska efternamn Küçükandonyadis, som betyder den lille Antoniadis. Han vann den första turkiska ligasäsongen 1959 med Fenerbahçe, och sedan 1961 och 1964.

300 matcher och 178 mål blev det för den kortväxte greken, som står staty i närheten av Fenerbahçes arena i Kadıköy.

Den grekiska diasporan från Istanbul lever och frodas dock på andra sidan Egeiska havet. I Atenförorten Néa Filadélfia byggs Agia Sophia Stadium, uppkallad efter kyrkan Hagia Sofia och med en fasad som liknar stadsmuren i gamla Konstantinopel.

Och där är vi i dag. Med en stad, Istanbul, som är både modern och uråldrig. Med fotbollskultur präglad av anarkism och trots. Och med en armenisk klackledare, som i sig självt är en anomali i dagens Turkiet.

I Atenförorten Néa Filadélfeia byggs AEK Atens nya fotbollsarena, Agia Sophia Stadium. Byggandet är nu inne i den tredje och sista fasen, invigning väntar i sommar. Arenan byggs på den plats där klubbens gamla arena Nikos Goumas låg.

https://www.youtube.com/watch?v=B6MhY_3W5lM

Den nya arenan och klubben AEK har en nära hundraårig historia i Aten, men är bärare av en äldre kultur med rötterna på andra sidan Egeiska havet. Arenans yttre kommer efterlikna stadsmuren i Konstantinopel, som fram till 1453 var huvudstad i det tusen år gamla kristna bysantiska kejsardömet.

Hur man kom att hamna i en förort till Aten i stället för att vara kvar i sin hemstad är nära sammankopplat med de gamla imperiernas fall efter första världskriget. Kartor ritades om, folk tvångsförflyttades, men den gamla kulturen och minnena hålls vid liv.

Det ottomanska rikets fall

I västra Anatolien, i det som i dag är Turkiet, var en stor andel av befolkningen greker innan 1915. Där levde även många assyrier och armenier, den sistnämnda gruppen kom att drabbas hårt av ungturkarnas folkmord under kriget.

Det ottomanska kalifatet gick in i första världskriget på Tysklands och Österrike-Ungerns sida. Decennierna innan kriget hade man haft interna problem, med uppror och utbrytningar. Man hade en gång kontrollerat i stort sett hela Balkan och gjort försök att ta Wien. Men efter det pågick ett långsamt förfall.

Bulgarien förklarade sig självständigt 1908, Grekland blev självständigt redan 1832 men stora delar av den grekiska befolkningen och det som historiskt varit präglat av grekisk kultur låg fortfarande under ottomanskt styre. Även andra folkgrupper som serber och albaner hade brutit sig loss och bildat självständiga nationer.

Under första Balkankriget 1912 stred serber, bulgarer, greker och montenegriner tillsammans i en ortodox sammanslutning. Bulgarerna nådde i princip ända fram till Konstantinopel. Fredsfördraget accepterades inte av ottomanerna. Det andra Balkankriget bröt ut 1913 men nu var det splittringar som spräckte den ortodoxa alliansen. Kriget slutade med att Albanien etablerades som egen nation och ottomanerna behöll bara en del av Thrakien och Konstantinopel på Balkan. 2,5 miljoner turkar lämnade de nya nationerna för den turkiska delen av ottomanska kalifatet.

Upptrappningen inför första världskriget var alltså mycket negativ för ottomanerna som fått se större delen av sina västra kolonier bli självständiga.

Fotboll i Konstantinopel

Precis som på många andra platser introducerades fotbollen i Konstantinopel av engelsmän. Den kom först till Izmir men sedan till huvudstaden 1895. Det var främst minoritetsfolk som armenier och greker, med inflyttade engelsmän, som utövade sporten och startade lag.

En stadsliga bildades 1904, kallad Söndagsligan efter sin fasta speldag på just söndagar. Den första ligasegraren var HMS Imogene FC, grundat av engelsmän precis som ligatvåan Moda FC. Ligasegraren året efter, Cadi-Keuy FC var också grundat av engelsmän men hade främst greker i laget. Elpis FC var ett helgrekiskt lag.

Det första laget att vinna ligan som var grundat av turkar var Galatasaray, fortfarande kända än i dag och är en av landets tre stora klubbar tillsammans med Fenerbahce och Besiktas.

Verksamheten för minoritetsinfluerade klubbar bröts tvärt i och med första världskriget. Staden ockuperades och hölls av en brittisk-fransk-italiensk-grekisk koalition från 1918 till 1923, tills republiken Turkiet utropades i spillrorna av Ottomanska riket. En och en halv miljon greker lämnade sedan det som blivit Turkiet för Grekland, och ungefär 400 000 muslimer skickades åt andra hållet.

Den grekiska befolkningen reducerades en gång till 1955 under en pogrom, och i dag är det ungefär 3 000 greker kvar i Istanbul. Mycket av den tradition och kultur som fanns bland grekerna i staden flyttades till flyktingförorter i städer som Aten och Thessaloniki.

AEK Aten

Klubben AEK Aten FC grundades 1924 av greker som flytt från Istanbul och bosatt sig i förorter till grekiska städer. Tiden innan kriget präglades av en aktiv idrottsrörelse som utövade en mängd olika sporter. Många av grundarna till AEK var aktiva i klubben Pera, som än idag är aktiv i Turkiet under namnet Beyoğluspor Kulübü. I övrigt är den äldre grekiska sportkulturen försvunnen i staden.

Det finns ett antal liknande klubbar i Grekland, den mest kända är PAOK Thessaloniki, även den med rötterna i klubben Pera. Precis som AEK har PAOK dubbelörnen i sitt emblem, vilket är en symbol för den bysantiska kejsarmakten.

Klubbnamnet AEK betyder ungefär Fotbollsunionen från Konstantinopel. Den nya arenan, Agia Sophia Stadium, är uppkallad efter kyrkan Hagia Sofia i Istanbul. Kyrkan är en symbol för grekisk-ortodox kristendom och det östromerska Bysantinska riket. I dag är den museum och moské. Arenan byggs i samma stil som Konstantinopels gamla stadsmurar och kommer likna en borg från utsidan. Detta är för att befästa arvet som befolkningen i Néa Filadélfeia bär med sig. Stadsdelen är uppkallad efter Filadelfia i Anatolien, i dag Alaşehir i Manisaprovinsen.

AEK är en av landets mest framgångsrika föreningar med 30 inhemska titlar i pokalskåpet. Man har även sektioner i ett tjugotal andra sporter, som schack, vattenpolo, e-sport och basket för att nämna några.

I den kommande arenan finns ett museum för grekiska flyktingar, turkiskt bad och inomhuspool, en souvenirshop, restauranger och annat. Ett sällskapsrum i arenan är uppkallad efter rederimagnaten Aristoteles Onassis, som var flykting från Smyrna, nuvarande Izmir. Kapaciteten kommer ligga på 32 500 åskådare under fotbollsmatcher. En symbolisk donation till bygget gjordes av Konstantinopels ekumeniska patriarkat, som representerar östligt ortodoxa greker och ännu har sitt säte i Istanbul.

Nära hundraårsminnet av att klubbens grundandes kommer Konstantinopels murar resas än en gång. Till minne av det som en gång var och som symbol för en kultur som ännu är livskraftig.

https://www.youtube.com/watch?v=vH81yr-BQXk