Buljong, korv, glass, bröd och drycker – det är några av de livsmedel som i framtiden kanske kommer att innehålla mjölmask.

Inte som en följd av ruttna råvaror utan på grund av att det finns de som tycker att det är nyttigt för dig – och för klimatet.

Den statliga riskkapitalbanken Almi tycker idéen är utmärkt och är storägare i företaget Terbito, som hittills dragit in 42 miljoner kronor från investerare.

Strax innan valet 2022 besöktes Terbito av Karl-Petter Thorwaldsson, näringsminister i den då sittande regeringen. Ministern var nöjd.

— Det här var fantastiskt gott, utsökt, var Thorwaldssons omdöme efter det att han blivit bjuden på  mjölmask-tacos.

Ministern uppmanade alla att smaka, och förklarade att det här var framtiden.

Tebritos VD Nils Österström har drivit projektet hårt i tio år och verkar nu säker på att det kommer att bli en stor framgång.

Men varför ska vi äta larver?

Österström, Terbito och Almi hävdar att det är bra protein man får från larverna, och att den stora fördelen är att koldioxidutsläppen blir mycket mindre än om proteinet kommer från kor, grisar, lamm och kycklingar.

Själv blir jag misstänksam när jag läser pressmeddelanden och intervjuer.

Nej, det är inte en fråga om att jag drabbas av illamående och vill spy när jag ser bilder på mjukglass toppad med friterade gräshoppor. Annars är det ju en vanlig reaktion, men för mig lite svårförståelig eftersom väldigt många stoppar i sig livsmedel marinerade i de mest märkliga industriella kemiska blandningar. En friterad gräshoppa känns märkligt nog för mig också som mer naturlig föda än de där stockarna av pressat köttavfall som roterar dygnet om på spett på landets alla kebabhak. Väldigt mycket av det vi äter i det moderna samhället befinner sig mycket långt från vad som kan betecknas som naturlig mat. Och vad som betraktas som naturlig mat skiftar från kultur till kultur.

Min invändning mot tanken på att använda insekter i maten är istället att det bygger på en falsk marknadsföring – att vi i Sverige måste äta mindre kött för annars går jorden under i en klimatkatastrof.

Så jag ringde upp Tebritos VD Nils Österström för att diskutera om vi verkligen har ett behov av att käka mer mask.

På vilket sätt är protein från mjölmask bra för miljö och klimat?

Vi använder mer av befintliga resurser som annars bara skulle rötas bort. Vi omvandlar biomassa som kli eller blasten på broccoli till högvärdigt protein. Och studier som RISE gjort visar att utsläppen blir 40 gånger mindre jämfört med protein från kor.

Nils Österström förklarar att hans intresse för möjligheterna att använda insekter för att utvinna protein väcktes när han läste en tidningsartikel om detta 2012. Sedan kom FN-rapporter, dels sådana som förklarade att världens proteinbehov skulle öka med 60 procent, dels att klimatet påverkas negativt av utsläppen av växthusgaser från jordbruket.

Men är de rapporterna överhuvudtaget är intressanta? De larmrapporterna är skrivna ur ett globalt perspektiv. Det svenska lantbruket har stadigt  bevisligen sänkt sina utsläpp av metan- och lustgas från en redan låg nivå. Om man tror att växthusgaser är farliga är väl utsläppen från det svenska jordbruket helt ointressanta?

Men sett till de hur mycket behovet av protein kommer att växa i hela världen är protein från maskar intressant, ekonomiskt och hållbart.

Så det är egentligen exportmarknaden ni siktar på?

Ja, det är där vi kan växa, men givetvis också i Sverige.

Livsmedelsverket som vill styra vad vi äter hänvisar på sin hemsida till FN-rapporter och till den av Johan Rockström lanserade EAT-Lancet-metoden. Vi nästan beordras att drastiskt skära ner på konsumtionen av rött kött, annars smälter polarisarna. De studierna är gjorda i ett globalt perspektiv, och används för att försöka få folk att sluta äta kalops och entrecôte, och även till att ersätta mjölk med havredrycker.

En internationell studie från januari 2022 pekade dock på att EAT-Lancet-metoden inte var tillämplig på nordiska förhållanden. Här i de nordiska länderna ska vi inte minska på konsumtion av rött kött av miljöskäl. Tvärtom. Men vi ska undvika kyckling. Studien slår fast att vi bör ersätta den minskade mängden kyckling med fläsk, mjölk, ost och nötkött. Då kommer utsläppen av växthusgaser att minska med 31 procent jämfört med om vi lever enligt EAT–Lancet-rapporten. Samtidigt hålls jordbrukslandskapet levande, och biologisk mångfald säkras. Den studie har utgått från nordiska förhållanden, och inte som FN och EAT-Lancet från globala.

Jag hänvisar till studien, och frågar Nils Österström:

Slår inte ert maskprotein mot svensk matkultur och en levande landsbygd? Är ni inte böndernas fiende? Utsläppen minskar ju mer om vi äter mer rött kött i Sverige.

Vi vill inte tvinga på vår produkt på någon. Jag ser den som ett komplement. Människor får välja. Och som sagt, det är i ett globalt perspektiv jag ser det hela.

Så egentligen har du kanske insett att man inte kan få svenskar att äta insekter, ni satsar på världsmarknaden?

Vi satsar på export, men det är klart vi har en marknad i Sverige också. Här är vi ”early adopters”. Nyfikna på allt nytt. Det finns studier som visar att lite mer än hälften kan tänka sig protein från insekter som ingrediens i mat, och 25 procent kan tänka sig att äta hela insekter i någon form.

Där blir jag lite tyst, och tänker med viss fasa på hur hyllorna och kyldiskarna de senaste åren fyllts med drycker, ”grädde” och yoghurt gjorda av havre. Och alla dessa märkliga produkter som ska se ut som korvar och kött, men som är gjorda av vegetabilier.

https://twitter.com/tebrito/status/1621080602199076866

Det är ett segment som vuxit explosionsartat därför att konsumenter tror att det rör sig om produkter som är både nyttigare och miljövänligare än mejeriprodukter och kött från kor. Så varför skulle inte insekter kunna bli en stor produkt? Ett slags sätt att visa sin miljömedvetenhet, fast man inte har en aning om de verkliga sambanden mellan det man äter och miljön. Men det är inte säkert att maskprotein kommer att kunna haka på trenden som fått människor att skrämt bli vegetarianer på grund av larmande om klimatet.

Varför satsar ni inte på att utvinna protein ur växter och hakar på vegetariantrenden? Det finns ju redan ärtprotein, risprotein och till och med proteiner från lupiner.

Maskproteinet är mer högvärdigt är det som utvinns ur växter, det har samma protein- och aminosyrorvärden som nötkött. Du får i dig rikligt med järn, zink, vitamin B12 och selen. Och maskproteinet tas upp lättare av kroppen än protein från växter.

Kommer jag i framtiden att upptäcka att det är maskprotein i min proteindryck eller proteinbar?

Inte omöjligt. Vi har tagit fram en prototyp tillsammans med Tetrapak.

Men ärligt. Visst är det här en nödprodukt för att mätta svältande miljoner i tredje världen – och som dessutom har en marknad bland folk i västvärlden som vill verka miljömedvetna? Ingen kommer att äta det här för att det är gott. Jag är säker på att inte ens du tycker det är gott.

Jodå, det är en gastronomisk upplevelse. Jag kan nämna att det finns ett valnötsbröd som är bakat med insektsmjöl och som får en finare och tydligare nötsmak än om man bakar med valnötter.

Efter intervjun inser jag att jag talat med en verklig entreprenör – Nils Österström har sett en affärsmöjlighet, en billig råvara som kan omvandlas till högvärdigt protein. Han har dessutom sett att skräcken för en klimatkollaps gynnar produkten, den blir lättare att sälja och marknadsföra.

Som jag ser det finns det i Sverige ett verkligt behov av bra protein.

Det kan vi få genom fläsk, nötkött, lamm, fisk och mejeriprodukter. Då kan vi dessutom bidra till en i verklig mening levande landsbygd.

Och så finns det ett inbillat behov.

Det kan fyllas med proteiner från insekter som kommer att konsumeras av människor som tror att om de inte slutar äta nötkött går världen under, eller så bryr de sig egentligen inte, men vill verka trendmedvetna. Eller både och.

Egentligen har jag inget mot insektsprotein – det är själva sammanhanget proteinet ingår i jag vänder mig mot, det riskerar att bli en del i en undergångskultur där alla tror att vi befinner oss i de yttersta dagarna – och därför måste äta insekter.

Om jag själv kommer att prova på att äta insekter?

Men självklart. Av ren nyfikenhet.

Har jag ätit kinesisk ringmuskel- och ögonsoppa kan jag äta det mesta.

Men när nyfikenheten är stillad kommer jag inte att låta insektsprodukterna tillfredsställa mitt vardagliga behov av proteiner – eftersom jag inte vill förstärka undergångskulturen som skapats av byråkrater och politiker i EU, FN och Sverige – makthavare som vill få oss att äta mask, medan de hugger in på Wagyubiff.

Men vi kan väl önska Nils Österström lycka till med exportsatsningen?

https://youtu.be/TrKREijgAEc

Italienska Barilla är en av världens största tillverkare av pasta. De producerar mer än 120 olika sorter, och har en stark ställning över hela världen, i USA har de nästan en fjärdedel av marknaden  för pasta. Företaget som grundades för nästan 150 år sedan, har förutom en kort period 1970-talet ägts av familjen Barilla.

Om pasta är en del av det italienska kulturarvet, så är alltså Barilla en viktig bärare av denna del av kulturarvet; deras marknadsföring har präglats av betonandet av de nationella och lokala mattraditionerna, stoltheten över råvarorna och rikedomen i det italienska köket. Just det där med 120 olika sorters pasta talar sitt tydliga språk.

Man får därför förstå att landets infrastrukturminister Matteo Salvini – som gärna låter sig fotograferas ätande pasta –  på Twitter går till angrepp mot en reklamfilm från Barilla. En ny reklamfilm från pastaimperiet borde väl innebära att man lanserar sin 121:a pastasort – men nej; Barilla väljer istället att trendriktigt och politiskt korrekt bryta med allt som har med italiensk mattradition att göra och lovprisar istället insekters fördelar som föda för människor – allt i linje med idéen om att kött från kor och grisar är farligt för miljön.

”Myror smakar som hasselnötter, och skalbaggar som fullkornsbröd. Kombinera det och du får en perfekt frukost”, sägs det i reklamen, där den som talar försöker slå hål på vad som då ska ses som ”fördomar”:

”När jag fick veta att insekter är vanlig mat i mer än 140 länder, tänkte jag att det rörde sig om kulturer i Asien. Men det visade sig att det förekommer även här i Europa, i till exempel Holland och Danmark”.

Matteo Salvini som är partiledare för Lega, och nybliven vice premiärminister och infrastrukturminister i Giorgia Melonis regering angrep förstås genast Barillas reklamfilm.

Filmens budskap och avslutande fråga: "Insekter är en proteinkälla ... Och vad tror du?”, besvarade han kort med ett ironiskt: ”Att du kan äta dem”.

https://twitter.com/matteosalvinimi/status/1587818649292709888

Det gick bara några timmar innan Barilla på grund av folkstormen Salvini utlöst, fick gå ut med  att lova och försäkra att i deras pasta skulle det bara förekomma 100 procent durumvete, inte mjöl gjort på maskar. En nöjd Salvini kunde på twitter förklara att de sunda krafterna segrat och att Barilla tvingats backa:

”Tack till er, vänner, som har gjort er synpunkter hörda.

Låt oss äta hälsosamt, låt oss äta italienskt!”

https://twitter.com/matteosalvinimi/status/1587912150227427328

Det här långt ifrån första gången Salvini ingriper för att skydda italiensk matkultur. 2019 väckte han uppmärksamhet genom att förklara att han skulle sluta äta Nutella eftersom tillverkaren ofta använde hasselnötter som odlats i Turkiet.

Hans senaste fälttåg till matfronten bör innebära att du kan fortsätta köpa Barillapasta – men kanske ska vi i Sverige ändå börja oroa oss för vad pastaimperiet försöker lura i oss? Kommer det att blandas pulvriserade skalbaggar i knäckebrödsdegen innan den gräddas i Filipstad?

Barilla är nämligen också världens största tillverkare av knäckebröd – och äger Wasabröd.