Ukrainske oligarken Ihor Kolomojskyj fick sin jaktstuga genomsökt av underrättelsetjänsten SBU. Han är misstänkt för korruption och förskingring. Men sedan tidigare är han mest känd för att ha hjälpt nuvarande presidenten Volodymyr Zelenskiys politiska karriär. Den tidigare svurne nationalisten pekas nu ut som ett inre hot mot Ukrainas säkerhet.

Utredarna är intresserade av påståenden om att han förskingrat drygt tio miljarder kronor från två oljebolag, där han tidigare var majoritetsägare. Ukrainska staten konfiskerade innehavet av oljeproducenten Ukrnafta och raffinaderiet Ukrtatnafta, när kriget bröt ut.

59-årige Kolomojskyj föddes i en judisk familj i Dnipropetrovsk i dåvarande Sovjetunionen. Han tog ingenjörsexamen från stadens Nationella metallurgiska akademi 1985.

När Sovjet föll började han importera utländska varor, och sälja inhemska metaller på den internationella marknaden. Han tog över tillgångar som tidigare tillhört staten och mutade domare och myndighetspersoner, skriver DailyMail.

Han ska också ha ett rykte om sig att vara skoningslös. En gång anlitade han hundratals busar beväpnade med basebollträn, järnrör och kedjor för att ta över ett stålverk. På 2010-talet var han en av Ukrainas mest inflytelserika män, och styrde till och med 2016 landets största bank PrivatBank.

Efter Euromajdan 2014 började han finansiera Azovbataljonen och blev själv en hårdnackad försvarare ukrainsk nationalism.

Kolomojskyj stödde Zelenskyj när han kampanjade för att bli president 2019. Han ägde också tv-kanalen som gjorde Zelenskyj till en känd komiker. I Panamadokumenten anklagas han för att ha snuvat kunder på pengar för att bygga upp sin förmögenhet.

PrivatBank behövde lösas ut av staten med 45 miljarder kronor 2016, för att inte kollapsa. Och frågor väcktes om Kolomojskyjs affärer i stort.

2020 blev han satt under sanktioner av USA. Han påstås ha tvättat 55 miljarder kronor i skalbolag och köpt industrier och kommersiella fastigheter runt om USA.

Han ska ha satt upp ett av USA:s största Ponzibedrägerier, och är en av landets största fastighetsägare i mellanvästern. Han hade i USA en vision om att återuppväcka den sargade stålindustrin.

Kunders lån i PrivatBank blev i själva verket styrda till bolag utanför Ukraina, via skalbolag. Han hade dock själv sluppit hårdare granskning av ukrainska myndigheter, förrän nu.

En orsak till tillslaget mot honom är att Ukraina har viktiga möten med EU framför sig. Man vill visa utländska finansiärer att man tar korruptionen i landet på allvar.

Enligt SBU:s chef Vasyl Maliuk har man via räden riktat ett hårt slag mot landets ”inte fiende”. Alla som vill skada Ukraina, speciellt under krig, kan förvänta sig att hamna i handbojor, tillade han. Man gjorde även ett tillslag mot landets förre inrikesminister Arsen Avakov.

Polis gjorde också tillslag mot skatteverkets kontor i Kiev och högt uppsatta chefer har fått sparken, enligt inrikesminister David Arakhamia.

Förra veckan blev ett dussintal högre chefer inom försvarsmyndigheten avskedade och en topprådgivare till Zelenskyj avgick. Presidenten uppmanar till fler aktioner mot systematisk korruption, men säger också att nödvändiga åtgärder vidtagits.

Personer i regeringen som inte når upp till rimliga krav från staten och samhället ska inte sitta på sådana poster, sade han i ett tal till folket.

Försvarsministeriet meddelade förra veckan att viceministern Vjatjeslav Sjapovalov avgick. Han var arbetade med logistik för armén och anklagades för att sålt kontrakt för mat för två och tre gånger marknadsvärdet.

Medan ryska trupper rullade in i Luhansk och Donetsk, rullade EU och USA ut en bombmatta av sanktioner mot ryska banker och oligarker i ett försök att försvaga Ryssland och mäktiga män som anses stå Putin nära.

I beskrivningar av Putins Ryssland är oligarkernas roll och makt en självklar del.

Men hur ser det ut i Ukraina? Finns det oligarker där och vilken roll spelar de?

Rinat Achmetov har en personlig förmögenhet på 75 miljarder kronor. Men denne muslimske tartar föddes inte med en silversked i munnen utan jobbade sig upp från enkla förhållanden i industristaden Donetsk i östra Ukraina.

Han studerade ekonomi på universitet – men det var inte enbart det som gjorde att han fick bli Achhat Bragins högra hand. Achmetovs karriär hjälptes nog också av att han vid sidan av studierna arbetade som maffiatorped. Han var därmed den sortens person Bragin kunde ha nytta av – kunnig i affärer och hänsynslös. Bragin var även han muslimsk tartar och började sin bana som slaktare, men övergick senare till en verksamhet som innebär att han tog kål på människor istället – dock inte med egna händer. Resultatet blev ett stort affärsimperium, och att han tog även över Sjachtar Donetsk – det ukrainska topplaget i fotboll. Bragin blev ordförande för klubben, men det var antagligen inte missnöjda supporters som placerade ut bomben på Sjachtar Donetsks stadion 1995 – den sprängde Bragin och sex av hans livvakter i småbitar.

Arvtagare till imperiet blev i vilket fall Rinat Achmetov, som också tog över ordförandeskapet i klubben.

I dag – 27 år senare kontrollerar han stora företag inom media, gruv- och metallindustrin, energisektorn, bank- och försäkringsväsende samt telekommunikationer. Tillgångarna beräknas vara värda 250 miljarder kronor.

Han är den mäktigaste av de oligarker som i dag kontrollerar ungefär 85 procent av Ukrainas ekonomi.

Att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj länge varit tvungen att hantera risken för ett krig med Ryssland har inte hindrat honom från att också inleda ett inbördeskrig. Fienden i det fallet är de mäktiga oligarkerna.

När han måndagen 14 februari i ett tal angrep rika affärsmän för att de flydde landet av fruktan för en rysk invasion var det bara den senaste av många attacker på de personer som kontrollerar Ukrainas ekonomi – personer som alltid mer än gärna lagt sig i hur landet styrs.

Zelenskyjs viktigaste vallöfte var att beröva oligarkerna den makt de hade över Ukrainas ekonomi, politik och samhälle. 2021 antogs en lag som skulle tvinga oligarker att göra sig av med tillgångar.

Rinat Achmetov, som hade chartrat ett plan och lämnat landet av rädsla för en invasion fann för gott att återvända hem efter presidentens attack.

Hur definieras då numera en oligark enligt ukrainsk lag? Landets nationella försvars- och säkerhetsråd bedömer fyra saker:

• deltagande i det offentliga livet
• inflytande över massmedia
• kontroll över ett företag med monopolställning
• tillgångar på mer än 860 miljoner kronor.

De som stämplas som oligarker får inte finansiera partier och politik verksamhet, de får inte ha poster i regering och förvaltning. 

Förstahandsmål för Zelenskyjs kampanj har varit Achmetov, och Petro Porosjenko.

Achmetov har gått till angrepp mot lagen som han ser som ett angrepp på mänskliga rättigheter.

Porosjenko gjorde sig av med sitt mediaimperium efter det att lagen antogs – han sålde till personer som stod honom nära – och har protesterat mot lagen som han anser är ett försök att tysta media som är oberoende av staten. Porosjenko är inte bara oligark – han är också den president som Zelenskyj besegrade i valet 2019.

Oligarken Ihor Kolomojskyj har däremot hyllat lagen och deklarerat att nu blir det lättare för honom att förklara för utländska banker var han får sina pengar ifrån. Han har tidigare fått tillgångar frysta i Storbritannien och utsatts för sanktioner av USA efter anklagelser om korruption. Kolomojskyj kontrollerar bland annat banker och mediakanaler.

Zelenskyj har också slagit mot oligarkerna genom att se till att skatterna höjs drastiskt för företag verksamma inom metallindustrin, liksom för stålverk och gruvindustrin.

Men det långvariga kriget mot de inhemska oligarkerna har inte stärkt Zelenskyjs ställning bland väljarna. I en opinionsundersökning för en månad sedan fick han en fjärdedel av rösterna – Porosjenko låg tätt efter. När Zelenskyj valdes fick han 75 procent av rösterna.

Mycket påminner Zelenskyjs strategi om den som Putin tillämpade under sina första år vid makten; då slog han till mot oligarker som han ansåg vara alltför sjävständiga – och inte tillräckligt inriktade på att hävda Rysslands nationella intressen. En följd av den striden var fängslandet av Michail Chodorkovskij – som kontrollerade stora företag i energisektorn och inom media.

I kampen mot den sortens oligarker stödde sig Putin på andra oligarker – som var mer följsamma mot hans inrikes- och utrikespolitik; som hade ett starkt Ryssland som mål.

I kampen för att bli president i Ukraina hade Zelenskyj stöd av oligarken Ihor Kolomojskyj – denne ägde den tv-kanal som producerade och visade serien som gjorde Zelenskyj till ett känt namn i Ukraina. Samme Kolomojskyj som alltså förklarade att han inte hade några större problem med lagen mot oligarker, och samme Kolomojskyj som länge varit inbegripen i en maktkamp med Porosjenko om kontrollen över banker.

På många sätt går alltså Zelenskyj i Putins fotspår – han är bara en yngre upplaga.