Matpriserna ökade kraftigt under februari, 2,1 procent på dagligvaror är rekord enligt sajten Matpriskollens mätningar som startade 2015. Aldrig har man sett så höga tal, säger grundaren Ulf Mazur till TT. Tittar man på enbart mat så är ökningen ännu högre, 2,5 procent. Som jämförelse kan man titta på helåret 2021 då priserna på dagligvaror steg med 1,1 procent.

Tittar man totalt på 2023 är ökningen på dagligvaror 3,4 procent. På helårsbasis är ökningen för dagligvaror 15,2 och 17,8 för kategorin mat.

Matpriskollen sammanställer sin statistik genom att titta på 44 000 artiklar hos de stora kedjorna.

Enligt Mazur kommer ökningen bli ett problem för många, som ensamstående med barn. Han vill att politikerna gör något åt saken. Barnmat har exempelvis ökat med 10,8 procent, bara i februari. Välling har gått upp med 11,7 procent, vissa sorter runt 20 procent. Klämmisar, påsar med mellanmål, har ökat med 5,5 procent.

Paprika ligger i topp bland prishöjningarna med 26,5 procent, riskakor har ökat med 14,4 och tomater med lika mycket.

Även djurmat, grönsaker, snacks och godis har ökat. Från att främst ha varit jordbruksnära produkter som stigit i pris, är det nu på allt. I alla led stiger priserna, förpackningar, transporter och råvaror. Allt som importeras stiger i pris.

För varje procent som matpriserna stiger ökar kostnaderna med konsumenterna med tre miljarder. Dessutom är det inte slut än, priserna kommer stiga ytterligare.

När produktgrupper ökar i pris handlar det oftast om stora kliv. Mellan 10 och 50 procents ökning är inte ovanligt. Coop höjde priserna rejält i januari, övriga kedjor väntas följa efter. Citygross har höjt priserna med 3,2 procent i genomsnitt, Willys med 3 procent och Hemköp med 2,9. Ica har höjt runt 2 procent i snitt.

Under år 2022 steg priserna på mejeri, ost och olja mest med 30,3 procent. Minst steg varukategorin kroppsvård, med 8,2 procent.

Konkurrensverket har tidigare varnat för att det finns en hög marknadskoncentration i dagligvaruhandeln, med Ica i spetsen. De största aktörerna hade 86 procent marknadsandelar 2016, vilket sticker ut jämfört med Europa, skriver Affärsvärlden.

Orsaker till att Sverige sticker ut är också den svenska kronan. Enligt Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, kommer riksbanken behöva höja räntorna mer än vad som tidigare sagts.

Räntor och hyror stiger också

Just nu ligger styrräntan på 3 procent och kommer högst troligen höjas med 0,25 till 0,5 punkter 26 april. Samtidigt har räntehöjningen slagit mot just konsumtionen, svensk ekonomi som helhet krympte fjärde kvartalet i fjol, vilket har fortsatt under 2023. Även i juni väntas räntan höjas igen.

En ökning med 0,5 procentenheter skulle innebära en snittökning med 417 kronor per lånad miljon.

För hyresgäster stiger också kostnaderna. I Stockholm har bolagen höjt mellan 3 och 4,5 procent, vilket är betydligt mer än normalt. Det kommer sig av stigande priser för el, vatten värme och sophämtning, som stigit mellan 8 och 25 procent.

Köttstölderna ökar i matbutikerna. Det inte fattigpensionärer som snattar ett paket fläskfilé för husbehov, utan större stölder. Det handlar om dyrt, styckat kött för tusentals kronor åt gången.

SVT och andra har rapporterat om ökningen. Branschorganisationen Livsmedelshandlarna säger att det stjäls kött i Sverige för tre miljarder kronor om året. Brotten är lågprioriterade och måste upprioriteras, menar deras vd Pär Bygdeson.

Polisanmälningarna läggs ofta ned. I en intervju med SVT berättar Bygdeson om en satsning som gjordes för att förbättra kvaliten på butikernas polisanmälningar. Det slutade i många fall med att relationen till den lokala polisen blev så dålig att butikerna gav upp.

Butiker har beskrivit hur stölderna går till. Tjuvarna lägger stora mängder kött i sin varukorg och beger sedan sig till ett lugnt hörn av butiken, där de stoppar köttpaketen innanför kläderna eller i en väska. Därefter går de rakt ut ur butiken.

Köttligor härjar i Trollhättan

Janne Lindesson är butikschef på Ica Kvantum Jätten i Trollhättan. Han berättar att de blivit bättre på att förebygga köttstölderna:

– Vi låter inte oxfilé och sådant ligga framme. Vi får ta bort det, så får folk fråga efter det. Det går inte att hantera det som man gjorde förr, helt enkelt.

I Lindessons butik är det ligor som står för stölderna. De åker runt från område till område, säger han, så stölderna kommer i vågor.

– När ligorna drar fram så flyttar de sig oftast från område till område. De blir igenkända och vi har kameror och allt vad det är. Just nu har det inte varit som allra värst hos oss, men vi vet att det kommer igen.

– Det är på senare år som det det har blivit fler och fler stöldligor. De vet precis vad de vill ha, vilka detaljer de vill ha, och kommer ofta sent på kvällarna när det dåligt bemannat.

Är det såna här större stölder som det rapporterats om, att man plockar på sig för tusentals kronor?

– Ja, det också, givetvis. Jag har det inte exakt i huvudet, men det som sticker ut i vår butik är ligorna som drar runt. Det kan vara två–tre personer som har avsättning för de här produkterna på något sätt. Utan att jag går in närmare på detaljer. Någon köper det av dem, för det är inget de konsumerar själva.

Vilka styckdetaljer pratar vi om?

– Givetvis oxfilé, och mycket lammstek och sådant försvinner, har vi märkt. Mycket av dyra detaljer är det givetvis, i första rummet. Det är klart att det är värdet som är intressant för dem.

Han berättar att stölderna ökat mycket de senaste åren, men han säger också att han inte sett någon större ökning under hösten.

Så du ser ingen ökning som du tror är direkt inflationsknuten?

– Nja, men det kommer absolut komma. Det är inte bara kött utan allt som är dyrt och är lätt att få med sig. Det kan vara smink och vad som helst. Det försvinner mer sånt nu än tidigare.

Det är det som försvinner mest från Kvantumbutiken i Trollhättan. Kött ligger på första plats värdemässigt, med smink som god tvåa. Resten av topplistan hade inte Janne Lindesson i minnet.

Ingen hjälp från rättsväsendet

Branschorganisationen pratar om att butiksstölder är lågprioriterade, och om försämrade relationer till polismakten för de butiker som levererar in högvis med väl utformade polisanmälningar. Janne Lindesson har liknande erfarenheter:

– Det känns jobbigt. Vi får inte någon respons från samhället, vad gäller detta.

– Problemet är att vi sällan får någon rätsida på det, även om vi tar dem på bar gärning. Det är inte så prioriterade ärenden, om du förstår vad jag menar, hos polis eller åklagare. Dels är det straffrabatter, och sedan har tjuvarna ofta tillräckligt med brott på sig innan – så ibland läggs det ner av den orsaken.

Ni får inte mycket hjälp från rättsväsendet, säger du, så vad gör man när man upptäcker en tjuv i butiken?

– Vi polisanmäler allt, givetvis. Men processen sen är jag väl inte jätteimponerad av. Det är väl resursbrist hos polisen och åklagaren. Åklagaren lägger ju ner många ärenden, trots att vi har filmer, bildbevis, erkännanden och allting. Det hjälper inte, för det är inte prioriterat. Det har hänt många gånger, tyvärr, säger butikschefen Lindesson.

Orkar man till slut ens ta fast dem och hålla kvar dem?

– Det måste vi göra, om inte annat för vår egen del, men man blir väldigt besviken på rättssystemet. Jag förstår att med ett mord om dagen i Sverige så har vi kanske andra, större bekymmer. Så jag har en viss förståelse för det, nånstans.

Rekorddyr julmat? Ja, det kan man läsa att den blir, men det handlar om inflationen som varit. Det verkar inte bli någon chockhöjning i december.

Och det går att anpassa både meny och inköpstillfälle. Köp julkorven snarast och vänta lite med inköp av sill.

Emil Remröd är handlare på Ica Maxi i Katrineholm. Han laddar som bäst upp inför december.

– Nu är vi inne i en period när det bara öser in grejer på lagret. Sen tänker man "hur fan ska vi bli av med det här?" Men det brukar lösa sig där framåt julveckan ändå. Så står vi med ett tomt lager.

Är det någon vara som är svår att få tag på i år?

– Inte som vi har märkt än så länge. Ansjovis var det problem med till midsommar, men den känns det som att vi får tag på nu. Nej, vi har inte sett någon vara som sticker ut.

Så ingen kommer att bli extra dyr, heller?

– Nej. Jag har läst lite om skinkpriserna, men vi har inte fått in så stort sortiment än. Så jag har svårt att säga något om det, faktiskt.

Om man undersöker vad som ligger bakom rubrikerna om rekorddyr skinka ser man att priset på slaktgris gått upp 25 procent på ett år. Så det är där fördyringen ligger. Förhoppningsvis håller det sig där även till jul.

SCB om julmaten

Statistikmyndigheten SCB har som tradition att undersöka prisutvecklingen på julmat, och rapportera resultatet till medborgarna.

Förra året konstaterade SCB att julbordsmaten följer den generella prisutvecklingen för livsmedel och har gjort så sedan 2010. Men i december stiger priset för vissa varor och sjunker för andra. Det återkommande mönstret har varit att fläskkött och godis går upp i pris, och sill och gravad lax går ned.

Enligt SCB har det livsmedel generellt stigit med 17 procent under 2022 (t o m oktober), men med stor variation. Priset på apelsiner har till exempel fördubblats.

Priserna på sillkonserver och gravad lax har stigit med 28,7 respektive 35,5 procent, så den typiska sänkningen på de varorna i december är nog extra välkommen av konsumenterna. Fläskkött har däremot bara stigit med 7,0 procent i år. Prisökningarna på godis, choklad och nötter har hållit sig strax under 10 procent.

Snapsen saknas i SCB:s urval av produkter som passar på ett julbord. Den som vill lägga till den kan glädjas åt att inflationen på alkohol ligger på cirka 3 procent.

Den generella prisutvecklingen på konsumtionsvaror och tjänster har stigit med 9 procent.

Julrusch väntas på Ica

– Den större försäljningen startar egentligen i och med lönen i november. Till den första advent brukar det vara. Sen går det lite upp och ner, men det är då själva julhandeln börjar som vi ser det, säger Emil Remröd.

På Ica Maxi i Katrineholm ökar omsättningen med 10–15 procent i december jämfört med november. Sedan sjunker den kraftigt i januari.

– I början är det mycket bak och förberedelser inför julen. Sen avslutar man med det här sista som behövs till julbordet, som senap och de sista julgodisarna. De sista färskvarorna säljs egentligen de sista två veckorna.

Så det finns varor som det säljs mer av hela december och sedan finns det sånt som bara säljs till julbordet?

– Ja, precis. Det säljs inte så mycket rödkål och aladåb i början av december. Det är koncentrerat mot julveckan.

Enligt SCB ska priset på fläskkött och godis gå upp, och priset på sill och gravad lax gå ner i december. Remröd känner inte riktigt igen sig:

– Jag kan inte säga att jag känner igen det, om det är ordinariepris som går upp och ner inför jul. Godis går upp? Nej, jag känner inte igen det. Jag tycker snarare tvärtom. Det är så himla mycket kampanjer på allting så det är superbra priser runt jul.

Jag blev lite nyfiken på sillen, om det är lockpriser på den?

– Sillen är absolut med som kampanj varje år. Så är det. Det gör väl att snittpriset på sill går ner i december. Däremot fläsk vet jag inte varför det skulle gå upp.

Vad förväntar du dig i år, jämfört med tidigare jular?

– Allt är svåranalyserat just nu. Så är det. Vi kommer från ett konstigt läge och in i ett annat konstigt läge. Det gör det inte lättare, direkt. Förra året var fortfarande kunderna lite restriktiva med hur stora sällskap man träffades i till julen. Man kanske firade lite mindre, och med närmaste familjen. Nu blir det väl kanske lite större julfirande men då har man å andra sidan mindre pengar in plånboken. Det är jättesvårt.

Har du knäckt problemet, tror du? Har du en plan?

– Vi får helt enkelt gå lite på magkänsla och på statistik från föregående år. Vi har varit med om några jular, så vi vet att det går mycket julartiklar.

SCB:s julbord:

Produktgrupp (prisförändring i procent sedan nyår)
Apelsiner (+97,8)
Gravad/rökt laxfisk (+35,5)
Sillkonserver (+28,7)
Ägg (+24,8)
Färsk lax (+23,5)
Potatis (+9,7)
Konfektyr (godis) (+9,0)
Choklad (+8,1)
Nötter och torkad frukt (+7,9)
Griskött (+7,0)

Det är brist på salta pinnar i Sverige.

I våras var Morgonposten först med att rapportera om bristen på ukrainska flaggor, men nu är vi inte först på bollen. När det handlar om något så viktigt som salta pinnar måste man reagera snabbt för att ha en chans. Aftonbladet skrev om problemet redan i juli.

I en artikel i torsdags satte Dagens industri problemet i blixtbelysning. Den antyder att det finns något bakom bristen som de stora livsmedelskedjorna inte vill avslöja, kanske att de alla har samma leverantör? Enligt tidningen ville de inte ens avslöja ursprungslandet.

Överdriver vi problemet?

Salta pinnar är mångas favorit, men hur viktiga är de när allt kommer omkring? Det finns de som menar att allt är relativt.

– Det kan ju inte vara något stort problem. Folk köper nog nånting annat, säger Gabriella Kumlin på Hemköp i Tandådalen.

Hon driver Sveriges mest lönsamma Hemköpsbutik, och kan inte se att bristen på salta pinnar är det som svensken oroar sig mest över just nu.

Men är det frågor man ständigt får? "Har ni salta pinnar?"

– Nej, man ser att det är tomt i hyllan, och att det inte kommer hem något när man beställer.

Så kunderna tiger och accepterar det?

– Jag tänker att kunderna köper nånting annat om salta pinnarna är slut. Det finns väl värre problem, kan jag tänka mig – krig, bränslepriser och elpriser – än att salta pinnarna är slut i hyllan?

Nu är det ju inte alla som tar lika lätt på salta pinnar-bristen. Bilpendlaren som kommer hem till sin eluppvärmda villa på fredagskvällen vill nog bestämma själv vad han ska trösta sig med när han äntligen får sätta sig i fåtöljen framför tv-nyheterna och öppna en Norrlands guld. Det är inte så enkelt som att bara byta ut pinnarna mot jordnötter och chips.

Sommaren var riktigt tuff för många, med rekordhöga elpriser och inga salta pinnar, men Gabriella Kumlin i Tandådalen skiner upp och berättar att de faktiskt har fått in salta pinnar på hyllorna. Inte från Garant, men åtminstone billiga pinnar från Eldorado.

När hände det?

– Nä, men jag sitter väl inte och prickar in det i kalendern. De kom väl in ungefär i början på september, mellan tummen och pekfingret. Det blir ju ganska ungefärligt. Vi har ju 14 000 artiklar i butiken, upplyser Kumlin och tackar för sig.

Axfood, med kedjorna Hemköp och Willys, bestämde sig i somras för att hitta en lösning, och lyckades skaka fram en ny leverantör.

På Ica bekräftar Pressansvariga Gabriella Ohlzon att det har varit problem med leveranserna.

– Vi har lite mindre partier, men efterfrågan är fortfarande betydligt större än det vi har. Det är inte helt slut, men vi har inte de volymerna vi vill ha. För närvarande har vi tyvärr ingen prognos för när leveranserna kan komma igång igen.

Hon förklarar att de letar efter nya leverantörer, inte nödvändigtvis polska.

Rent allmänt, vilka svårigheter har uppkommit i år när det gäller import av livsmedel?

– Det finns vissa svårigheter med ett fåtal artiklar och det beror på en mängd olika faktorer containerbrist, pandemieffekter, krig i Ukraina och klimatpåverkan är några exempel på faktorer som påverkar.

Hon förklarar också att det inte bara är salta pinnar som det är brist på.

– Det är tillfälliga brister på enstaka artiklar. Det handlar främst om tomatpuré och salta pinnar.

För bilpendlaren som sitter med ölen framför tv:n är kanske inte tomatpurén ett lika stort problem som pinnarna. Purébrist upprör ju snarare frugan som står framför spisen (eller vice versa).

Historia

Tyska emigranter tog med sig kunskapen att baka salta kringlor till Amerika. I det nya landet på andra sidan pölen – fritt från den gamla världens ingrodda vanor – flödade krativiteten. I de tyska kolonierna utvecklades konsten att räta ut kringlan. Den salta pinnen var född.

På 30-talet besökte tysken Klaus Bahlsen USA, där han upptäckte de salta pinnarna. Han tog med sig receptet hem till familjeföretaget grundat av fadern Hermann Bahlsen, och startade upp produktionen 1935. Det var för övrigt året innan han gifte sig med den svenska mystikern Rut Björkman från Hudiksvall.

I början av 50-talet dök knotiga, brittiska pinnar, kallade twiglets, upp i Sverige. Dessa hade franskt ursprung och blev aldrig någon succé. Först i slutet av 50-talet lanserades Bahlsens tyska pinnar, under varunamnet Bahlzen.

Dagens pinnar

Morgonposten undersökte pinnarnas ursprung (genom att titta på förpackningarna) och kom fram till att Icas, Axfoods, och Coops salta pinnar tillverkas i Polen.

Åtminstone Coops salta pinnar tillverkas av Lajkonik Snacks i Skawina utanför Kraków. Lajkonik Snacks ägs av tyska Lorenz Snack-World, tidigare känt som Lorenz Bahlsen Snack Gruppe.

Icabutiken i Fliseryd är nära att ruineras av dyra elräkningar. De släcker lampor och sänker innetemperaturen, och de boende i det lilla samhället samlar in pengar för att rädda sin butik.

– Jag vet inte hur länge jag kan hålla ut. Jag vill inte låna pengar för att betala elräkningarna. Allt blir ju dyrare. Några månader till kanske jag står ut.

Anu Hagstedt kämpar för att hennes Ica Nära i Fliseryd ska överleva. En heltidsanställd i personalen har gått på mammaledigt, så hon har blivit av med den kostnaden. I stället täcker hon själv upp.

– Jag går in och tar timmarna själv. Frågan är hur länge man orkar jobba sju dagar i veckan, säger 58-åriga Anu.

Det bor drygt 700 personer i Fliseryd. Samhället ligger en och en halv mil från centralorten Mönsterås och ungefär två mil från både Oskarshamn och Högsby. Mitt ute i ingenstans. Skulle Hagstedt behöva stänga sin butik är det ingen ingen i Fliseryd som knallar iväg, eller ens tar cykeln, till Mönsterås för att köpa en liter mjölk.

Hon har jobbat på Ica sedan 1988. Först i Göteborg, därefter i Kopparberg i Bergslagen, och sedan flyttade hon till skånska Lund. 2014 fick hon chansen att själv bli handlare och tog då över den lilla Ica Nära-butiken i Fliseryd.

För två år sedan investerade hon fyra miljoner och bytte ut alla kylar och frysar. Som tur är, menar hon, eftersom det sänkte elförbrukningen med 30–40 procent.

– Hade vi haft de gamla maskinerna hade jag slagit igen på en gång.

I juni och juli låg hennes elkostnader på 44 000 respektive 41 000 kronor, och i augusti skenade kostnaden till 103 000.

När hon fick augustiräkningen skruvade hon ur hälften av alla lysrör i butiken, släckte fasadbelysningen, stängde av drickakylen och sänkte temperaturen i butiken till 17 grader. Det gjorde hon i mitten av september. Nu går personalen omkring med underställ och fleecetröjor.

Hon fick ned förbrukningen från 25 000 kilowattimmar till drygt 19 000.

– Vi minskade med nästan 6 000 kilowattimmar i september, så 73 000 blev elkostnaden. Och så var ju elen lite billigare i september.

Förra året låg elräkningarna på 17 000 kronor i augusti och 19 000 i september.

Hela Fliseryd skramlar

Invånarna i Fliseryd är rädda för att förlora sin Icabutik. När augustiräkningen på 103 000 kronor blev känd var det en av stamkunderna som startade en insamling på Gofundme, som han kallade "Stötta ICA Fliseryd med de extrema elräkningarna". Efter en ganska bra start har insamlingen gått i stå, och efter 20 dagar har den kommit upp i 7 800 kronor.

Stötta ICA Fliseryd med de extrema elräkningarna, organized by Andreas Karlsson

Nu är det dags för alla invånare i Fliseryd med omnejd att gå ihop … Andreas Karlsson needs your support for Stötta ICA Fliseryd med de extrema elräkningarna

Läs mer

www.gofundme.com

Anu Hagstedt har kollat med Skatteverket och försäkrat sig om att hon får ta emot pengarna, och har funderat på vad hon ska göra med dem.

– Vi har många gamla människor och barnfamiljer, och det blir inte lätt för många. Man kanske kan göra nånting för dem. Laga mat, så kan kan alla komma hit och äta nån dag. Så man ger lite tillbaka.

Har du pratat med Andréas Karlsson, som dragit igång insamlingen?

– Ja, han är kund till mig. Jag tycker det var gulligt gjort.

Rörligt elpris

För räkenskapsåret som slutade i augusti 2021 gjorde Ica Nära i Fliseryd en vinst på en dryg miljon kronor före skatt. Nu är det snart dags för nytt bokslut och årets sommarmånader riskerar att radera ut all vinst.

Hur stora förluster gör du nu på en månad?

– Med elräkningen gjorde vi ett minus i juli på 170 000 kronor.

För hela året låg du på minus 170 000, menar du?

– Nej, i juli månad. Jag har inte fått augusti än för de håller på med årsbokslut. Jag har ju bokslut nu. Jag får höra från dem hela tiden: "För höga kostnader, för höga kostnader, för höga kostnader".

Det är inte bara elen då?

– Nej, men får man ner elen och personalkostnaden nu, så ska det bli roligt att se om jag inte får så mycket minus.

Jag vet inte vad som är det vanliga, men varför har du inte haft ett fast elpris?

– Nej, det har varit rörligt, och det har flutit på bra. Och det är så mycket annat. Hade någon sagt till mig i våras att jag ska binda mitt avtal så hade jag gjort det. Men det har gått på automatik, att jag haft rörligt. Jag har inte fått så mycket information om det. Det är därför jag har rörligt.

Som småföretagare har Anu Hagstedt mycket att tänka på, och hon har förlitat sig på att andra kan hantera hennes ekonomi.

– Jag sitter inte med räkningar på det sättet. Jag köper tjänsten och har en bokföringsbyrå som gör det.

Det är lätt att vara efterklok, säger man ju. Du är inte ensam i den här situationen.

– Nej. Om man tittar på kilowatten så har den varit normal. Jag har frågat flera om de visste om det här med elområden, och det hade de ingen aning om. Så man kan vara efterklok.

Inte ensam

I Oskarshamn har Ica Nära-butiken i Södertorn liknande problem som den i Fliseryd. Handlaren Anna Åberg har drivit butiken i 17 år, men kanske inte så länge till.

I en intervju med lokaltidningen Barometern kunde man läsa att hon också fick en el-chockräkning för augusti. Ett par sådana räkningar till och hon går i konkurs, förklarade hon.