Adam Rönnberg Smith frias i hovrätten från bedrägeri och bidragsbrott. Enligt en professor i psykologi är han en "protypisk autist" utan möjlighet att bedra människor. Hans specialintresse sedan många år är avtalsvillkor.

Smith Rönnberg bedrev en hemsida för sms-lån, flera målsäganden i ett bedrägerimål i södra Sverige ansökte om lån därifrån. De 14 målsägandena har både nekats och beviljats lån. Samtliga har kryssat i att de läst villkoren för lånen och godkänt.

I villkoren framgick det att om man ansökte om ett lån utan att uppfylla de grundläggande kraven blev man betalningsskyldig, även om ansökan avslagits. Det gällde även om man ansökte om ett lån utan att betala tillbaka det, skriver Dagens Juridik. Då blev man skyldig ett belopp motsvarande det i låneansökan.

Dessutom behövde man betala månadsränta om 38 procent. Villkoren fastställde att den avtalade räntan kapitaliserades vid varje månadsskifte. Nästkommande månads ränta blev alltså på hela lånebeloppet plus räntan. Det gjorde att kraven mot målsägandena växte fort, summorna handlade runt en halv miljons kronor upp till 3,5 miljoner styck. Kraven var utställda i pund och euro, 2015 valde Rönnberg Smith att driva in dem.

Han anlitade då utländska bolag som inkassomandatarier, för att inte omvärlden skulle få veta hur stora fodringar han hade. Han ansökte tillsammans med bolagen om betalningsföreläggande hos Kronofogden. De meddelade i samtliga fall utslag om betalningsföreläggande, samtliga målsägande blev delgivna och bestred inte.

Rönnberg Smith var själv långivaren genom sina egna bolag, men senare kom en annan person in och lånade ut pengar via tjänsten. Han stod också åtalad för bidragsbrott då han anställt sin egen mormor i företaget, hon gick en månadslön på 380 000 kronor. Senare blev hon sjuk och fick sjuklön, vilket företaget fick kompensation för. Mannen blev även själv sjukskriven och tog ut sjuklön.

Åklagaren menar att båda anställningarna var konstruerade med syftet att arbetsgivaren skulle komma åt sjuklönekompensationen. Sjuklönen bokfördes på ett avräkningskonto och reglerades genom utfärdade skuldbrev, den betalades alltså aldrig ut.

Enligt tingsrätten har mannen skaffat sig stora krav på både privatpersoner och staten. Kraven har varit riktiga, enligt mannen, som säger sig använt en extrem tillämpning av juridiken.

Tingsrätten menar dock att mannen utformat ansökningarna om betalningsföreläggande på ett vilseledande sätt. Det har gått att missta sig om skuldens storlek och ursprung.

Dessutom har han använt sig av Kronofogdens tillitsskapande indrivningsverksamhet för att få målsäganden att tro att den påhittade fordringen faktiskt var rätt och riktig. På så sätt har han förmått dem att skriva under delgivningskvittona utan att bestrida.

Att mannen på grund av sin autism skulle vara oförståndig och inte förstå hur omvärlden tänker trodde inte tingsrätten på. Det var ”en uppenbar fiktion”, skrev man.

Han blev därför dömd för bedrägeri. Tingsrätten ansåg också att han lurade systemet genom sitt upplägg för sjuklönekostnader. Straffet blev fyra års fängelse och fem års näringsförbud.

Hovrätten friar

Åklagaren yrkade på ett längre fängelsestraff i hovrätten. Där hölls förhör med Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap, som också lämnade ett rättsutlåtande. Rönnberg Smith är enligt professor Bölte ”protypiskt autistisk”. Han uppfyller alltså samtliga diagnoskriterier för autism, och även mer därtill. Mannens specialintresse är avtalsvillkor vilket han haft sedan länge.

Han kan, enligt Bölte, inte göra bedömningar av vad som är rimligt och proportionerligt. Han kan inte heller manipulera människor:

"Han (Bölte) känner sig säker på att Adam Rönnberg Smith inte på något sätt har manipulerat honom. Specialintressen är vanligt förekommande vid autism. Specialintressen ger mening och energi samt skapar trygghet för en autistisk person. Personer med autism har ofta svårigheter med socialt tänkande, att förstå större sammanhang och att byta perspektiv."

I domen kan man också läsa att:

”Han har läst lagar, rättsfall, rapporter och utredningar samt sett hur andra utformar avtalsvillkor och utifrån det utformat sina villkor. Det framgår också att Rönnberg Smith på grund av sin autism har svårt att avgöra vad som är rimligt i ett enskilt fall och att han saknar möjlighet att sätta sig in i andras perspektiv. Annat har inte framkommit än att Rönnberg Smith vid tidpunkten för ansökningarna om betalningsföreläggande var av uppfattningen att det i vart fall kunde vara möjligt att ha den typ av villkor som han hade och till följd av det framställa de krav som han gjorde. Det är därmed inte visat att han vid ansökningstillfällena faktiskt hade vetskap om att det var fråga om oriktiga fordringar.”

Hovrätten konstaterar dock att han är den faktiska företrädaren för samtliga utländska bolag han använt sig av. Detta nekar mannen till.

Inte heller kan det uteslutas att avtalen som ingåtts med målsäganden skett på det sättet Rönnberg Smith uppgett. Hovrätten anser att åklagaren inte kunnat bevisa att han skapat osanna fodringar mot målsägandena. Utlåningen har varit frågan om näringsverksamhet, och fodringarna har objektivt sett varit oriktiga.

Men brottstiden som framkommer i åtalet är inkorrekt, då vilseledningen ska ha skett efter att mannen ansökt om betalningsföreläggande.

Att målsäganden inte bestridit betalningsföreläggandet har inte inneburit något skada för den. Ej heller någon beaktansvärd risk för slutgiltig skada.

Rönnberg Smith har också kunnat lägga fram bevis som lönespecifikation, arbetsgivardeklarationer och deklarerade arbetsgivaravgifter för sin mormor. Han frias därför också för bidragsbrott.

Tidigare omskriven och ökänd

I en artikel i Expressen 2021 beskrivs Rönnberg Smiths förehavanden som ledde fram till åtalet i tingsrätten.

Där framgår  det att även morfadern var involverad i Rönnberg Smiths verksamhet, genom att posta brev åt honom för en lön på 243 000 kronor i månaden. Bolaget behövde morfadern, påstår man, eftersom man fick så mycket post, kanske 100 brev om dagen kom om pågående skulder man drev in.

Där ges exempel på personer som tagit lån av Rönnberg Smiths bolag. En person tog ett lån på 3 000 kronor, totalt kostade det henne 100 000. En annan lånade 9 999 kronor, totala kostnaden blev 300 000.

Det framgår också att vissa inte ville bestrida Kronofogdens delgivning, för att inte riskera bli av med sin skuldsanering. Det får inte finnas några tvister om skulder om en skuldsanering ska inledas.

Rönnberg Smiths kontor låg på trettonde våningen i ett nybyggt höghus i Helsingborg. Personer med skulder till hans bolag var ibland där och bankade på för att försöka få kontakt med honom. När myndigheterna genomförde en razzia hittade man mängder av papper från kronofogden och beslagtog åtta krypterade datorer.

Enligt tio myndighetsanställda som Expressen pratat med arbetade Rönnberg Smith helt själv, trots att han uppgett att han haft hjälp av flera personer. De sade sig aldrig mött någon liknande person, en jurist på Kronofogden sade: ”Han är ett master mind. Jag är rädd för honom”.

Två jurister på Kronofogden arbetade heltid med att svara på mejl från Rönnberg Smith. Det har man gjort för att vara kostnadseffektiva. Man tror inte ens han sover på nätterna, då man oftast får svar på ärenden inom en minut, med mängder av bilagor. Han har också för vana att spela in telefonsamtalen för användning i senare processer.

Han samlade in uppgifter som var negativa för de skuldsatta, från domar och liknande, för att använda i tvister om skulder. Han försökte till exempel får rättegången att ske i Stockholms tingsrätt och inte Helsingborg, då han visste vilka domstolar som meddelar tredskodomar och var rådmännen är mer kritiska, enligt en tingsrättsanställd Expressen talat med.

Hans namn dök upp i tvistemål över hela Sverige. Pengar från dödsbon som försatts i konkurs lyckades han få utdelning på. När flera instanser krävde att bolaget skickade någon som närvarade fysiskt vid muntliga förhandlingar bekräftades misstankarna om att Rönnberg Smith var ensam ansvarig.

Han byggde upp sin verksamhet genom att rikta in sig på personer med ekonomiska problem, bankernas så kallade riskkunder. Han byggde upp en databas och hämtade uppgifter från kronofogden, en skuldstock. Han har fått ut register över alla med pågående löneutmätningar. Samtidigt som han drev sitt bolag med hemsidan snabbsmskredit.se.

Det är också här han införde att bara ansökan om lån innebar att man blev skyldig summan man ansökt om. Även om lånet inte beviljades. Ofta väntade han flera år med indrivning för att räntan skulle ha ökat skulderna betänkligt.

Enligt Kronofogden har Rönnberg Smith medvetet sökt upp kunder som sällan bestrider betalningskrav, som har flera små skulder sedan tidigare. Och som har utrymme i sin inkomst för löneutmätning.

Kronofogden polisanmäler honom första gången 29 juni 2016. Totalt gäller det 14 bolag i Sverige och Storbritannien som är inblandade. Kunskapen om skuldsatta han hade var så stor att man först misstänker insiderbrott på Kronofogden. Men man förstod att han agerat själv.

Joakim Lamottes fall mot Tomas Åberg, som tidigare drev näthatsgranskaren, kommer tas upp i hovrätten efter sommaren. Lamotte har dock fått information av sin advokat om att Mårten Schulz kommer vara adjungerande ledamot, en roll som är som en tillfällig domare. Schulz är professor i juridik vid Stockholms universitet och känd från Twitter där han kommenterar allt möjligt. Nu framkommer det att Schultz uttalat sig negativt om Lamotte flera gånger.

Schulz har även varit med i programmet Trolljägarna på TV3, där man granskar näthat. Lamotte frågar sig om Schulz kommer kunna hålla sig neutral, eller om han präglas av de vinklade dreven i sociala medier. Här syftar Lamotte på drev som riktats mot honom själv de senaste åren. Lamotte gjorde nyligen en återkomst som journalist.

På Twitter delar Lamotte ett inlägg från sin advokat Lasse Salkola. Salkola är offentlig försvarare för Lamotte i den kommande rättegången och har hittat flera problem med Schulz medverkan som ledamot. Dels har han delat vidare en länk där Tomas Åberg samlar in pengar för att ha råd att åtala Lamotte. Dessutom har han uttalat sig negativ om Lamotte vid ett par tillfällen.

Därför anser Salkola att Schulz är jävig i målet. Och att det är anmärkningsvärt att Schulz själv inte tackat nej till förfrågan från hovrätten om att döma i målet.

https://twitter.com/HotLamotte/status/1636288222572474368

Lamotte säger att han aldrig kommer backa i det här ärendet. Och ger en känga till rättsväsendet som fortfarande efter fem år är upptagna med fallet mellan honom och Åberg. Han blev i december dömd för grovt förtal för flera inlägg på Facebook han skrivit om Åberg.

Han beskrev honom som mytoman, bedragare och djurplågare.

Näthatsgranskaren meddelade i januari att man lägger ned sin verksamhet, i den form den bedrivits hittills. Man drev främst civilrättsliga processer och det handlade om hundratals fall.

2020 hade han gjort 300 anmälningar bara i Stockholmsregionen och över 1 000 i hela landet totalt.

Alla i hovrätten var överens om att den 50-årige Jörgen Sörensen hade tagit på och i den tioåriga flickans kön. För det brottet hade han i tingsrätten dömts till tre års fängelse.

När målet kommer upp i hovrätten frias dock mannen – eftersom rätten menar att det inte gått att ”styrka att mannen penetrerat hennes underliv”. De kliade sig i huvudet över definitionen på att föra in ett finger i ”snippan”.

Övergreppet skedde i ett förråd i Frälsningsarméns lokaler i Halmstad i juli 2019, där Sörensen ibland utförde uppgifter som vaktmästare. Vid det här tillfället hade han bett flickan hjälpa honom att ställa om en klocka som fanns i ett förråd.

Förloppet är klarlagt, och platsen. Hovrätten tvivlar inte. Men hur långt in i flickans underliv befann sig mannens fingrar?

Hovrätten ville att flickan noga skulle ha kunnat definiera vad hon menade med ”snippa”.

Enligt flickan har mannen fört sin hand innanför hennes trosor och därefter ”höll han handen på hennes snippa och hade ett finger inne i snippan”.

Rätten betvivlar alltså inte detta – men frågan för dem är hur långt in var mannens fingrar? Detta menar rätten sig inte kunna avgöra utan att flickan ger en mer ingående anatomisk beskrivning av det kvinnliga könsorganet – och den var inte tillräcklig för fyra av rättens fem ledamöter.

Rådmännen var rådvilla och började slå i ordböcker. I Svensk ordbok fick de lära sig att med ”snippa” avses ”kvinnans yttre könsorgan”.

Trots att det finns domar där ordet ”snippa” använts, och lett till fällande domar för penetration, valde rätten att anse att den svävade i ovisshet om mannens fingrar passerat förbi de ”yttre könsorganen” och han friades.

Hovrättslagmannen Åke Thimfors förklarar för Svt att förhören med flickan inte gav klara besked – och att man i hovrätten bara kunde hålla sig till det material som funnits i tingsrätten:

I materialet var det oklart vad som menades med ordet snippa och hon fick inte någon tydlig följdfråga om vad hon menade eller vad hon skulle beskriva. Vi fick alltså bara de här orden och då blir det viktigt hur det tolkas.

Vid alla brottmål är det väldigt höga beviskrav. Man kan inte chansa utan det ska vara ställt utom rimlig tvivel att fingret varit inne i slidan. Vår bedömning var att åklagaren hade behövt presentera ytterligare bevisning för en fällande dom.

Flickan har i förhör förklarat att mannens fingrar var ”typ långt inne”. Det räcker således inte för hovrätten som i domen redovisar sina studier av kvinnors anatomi.

De konstaterar i domen att ”snippa” inte får anses vara detsamma som ”vagina” eller ”slida” som är ”en kanal som förbinder de yttre könsorganen med livmodern”.

Jörgen Sörensen går fri.

De i hovrätten som valde att fria var hovrättslagmannen Åke Thimfors, f.d. rådmannen Lars Arfvidson nämndemännen Roger Knutsson och Fernando Claros Siangas.

Tf. hovrättsassessorn Julia Cedergren var skiljaktig.

En gång till

Veckan som gick var Thimfors verkligen på humör att hellre fria än fälla.

På torsdagen 23 februari friade han alltså Sörensen som i tingsrätten dömts för våldtäkt.

På tisdagen 21 februari släppte han Hasan-Can Zengin på fri fot. Denne har tidigare i tingsrätten dömts till 12 års fängelse för mord.

Mordet skedde i en frisörsalong i Göteborg den 9 juli förra året. Förloppet fångades av  en övervakningskamera; två maskerade och beväpnade män rusar in i lokalen. De går fram till en av kunderna – en 22-årig man – och avlossar elva skott på nära håll mot hans huvud, nacke och rygg.

En ren avrättning.

Mördarna kan inte identifieras på filmen, men tingsrätten lägger stor vikt vid att Hasan-Can Zengins DNA hittas på en luvtröja som bränts 500 meter från mordplatsen – och ett vittne såg tröjan brinna tio minuter efter mordet.

Åke Thimfors och hovrätten gör däremot en annan bedömning. Dom är ännu inte meddelad – men det faktum att den dömde mördaren är försatt på fri fot kan ses som ett tecken på att han kommer att frias.

Det kan i sammanhanget synas märkligt att Mohammad Awad som dömdes för medhjälp till mordet däremot får sitta kvar i häktet i väntan på dom.

Hur hovrätten resonerat när den i praktiken friat den huvudmisstänkte för mordet, men väntas fälla den som är dömd för medhjälp till det mordet vill inte Åke Thimfors avslöja. Dom faller 10 mars.