Turkiet har bett om att få personerna utlämnade, meddelar SVT Nyheter. Genom att ha använt ByLock, som stängdes av permanent 2016, sågs det som bevis för att de var medlemmar i Gülenrörelsen.

Högsta domstolen anser dock inte att nedladdning av en mobilapp kan anses utgöra ett sådant deltagande som krävs för straffbarhet enligt terrorbrottslagen. Därmed är kravet på dubbel straffbarhet inte uppfyllt, och det finns därför hinder mot utlämning. Då de två personerna har flyktingstatus riskerar de också att utsättas för förföljelse om de utlämnas. I ett första besked har riksåklagaren har sagt nej till utlämning.

ByLock fungerade på samma sätt som andra krypterade meddelandetjänster, och användes 2014–2016 i huvudsak i Turkiet, Saudiarabien och Iran.

Riksåklagaren anser att hovrätten inte tog upp med parterna att det som anges i gärningsbeskrivningen även innebar att mannen kunnat dömas för grovt sexuellt övergrepp mot barn. Hovrätten gjorde sig därmed skyldig till ett rättegångsfel.

”Högsta domstolen ska alltså inte nu pröva hela målet utan bara just denna fråga. Målet i övrigt har förklarats vilande i avvaktan på hur Högsta domstolen bedömer frågan om rättegångsfel”, skriver justitierådet Stefan Johansson, som är en av de domare som deltagit i beslutet, i ett pressmeddelande.

”Det känns bra att slippa gå i ett limbo och inte veta något”, säger flickans mamma till SVT Nyheter. ”Samtidigt river det upp allt igen. Så det är bara att bita ihop. Det viktiga är att processen går framåt. Inte bara för oss, utan även för alla andra barn som befinner sig i samma situation.”

Monica Hansson dömdes att betala 180 000 kronor i kvarvarande hyra och rättegångskostnader av tingsrätten i Blekinge. Anledningen var att hon hyrde ut sin lägenhet i andra hand, men hyresgästerna vägrade lämna på avtalat datum. De beställde hem knark till Hansson nya adress, polisen sa till henne att inte befinna sig i området kring den uthyrda lägenheten. Nu går fallet till högsta domstolen, efter att ha blivit nekat i hovrätten. Vid en fällande dom kan det i praktiken bli fritt fram för andrahandshyresgäster att byta lås på bostaden och vägra betala hyra.

Rebecka som hyrde lägenheten av Hansson i andra hand tog in ”socialt utsatta” personer i den. Man bytte lås, installerade övervakningskamera och orsakade skador i lägenheten som gjorde att den fick renoveras. Först ett halvår efter utsatt datum kunde hyresvärden få tillgång till den igen.

Hanssons juridiska ombud Anders Björngreen säger till Hem & Hyra att Högsta domstolens besked är en lättnad för henne. Hon har gjort allt hon kunnat, säger han, och har haft det tufft som ensamstående mamma och med en skuld på 180 000 hängande över sig.

Dessutom anser han att det prejudicerande i målet nu blir intressant. Om Hansson fälls även i Högsta domstolen kan det vara fritt fram för andrahandshyresgäster att byta lås och vägra flytta. Utan att betala hyra varken till hyresvärden eller till förstahandshyresgästen. Något som skulle vara absurt, enligt Björngreen.

Fallet i tingsrätten

Monica Hansson hyrde en lägenhet av hyresvärden Victoria Park i Karlskrona. Hon hade avtalat att säga upp hyresavtalet 20 december 2020 och flytta ut senast 31 januari 2021. Hansson hyrde ut sin lägenhet i andra hand.

Men dessa andrahandshyresgäster vägrade lämna bostaden 31 januari 2021 och Hansson kunde inte längre komma in i lägenheten. Frågan i tingsrätten gällde om Hansson var skyldig hyresvärden pengar för den tid som de inte kunde använda lägenheten till uthyrning.

Victoria Parks stämde därför Hansson på hyran för månaderna januari – augusti 2021, sammanlagt 62 424 kronor. Enligt hyresvärden var det Hanssons skyldighet att se till att lägenheten var tillgänglig som avtalat.

Man menar också att uthyrningen i andra hand skedde utan erforderligt tillstånd och att Hansson inte vidtagit åtgärder för att avhysa andrahandshyresgästerna.

Hyresvärden uppmanade Hansson att medge en handräckning, avseende sig själv, för att Kronofogden skulle kunnat gå in och göra en avhysning. Men hon ville inte själv påbörja en avhysning mot sig själv som innehavare av förstahandskontraktet, eftersom hon då skulle få en anmärkning hos Kronofogden.

Enligt Hansson är andrahandshyresgästerna att betrakta som husockupanter. Hon menar därför att hon fullgjort avtalet med hyresvärden. Hon upptäckte att andrahandshyresgästerna sysslade med olaglig verksamhet och kontaktade hyresvärden.

Då kom man överens om att säga upp kontraktet och syftet var att hyresvärden skulle kunna avhysa andrahandshyresgästerna. Eftersom andrahandskontraktet skulle löpa ut samtidigt som Hanssons kontrakt.

Hansson försökte förmå andrahandshyresgästerna att flytta, men då fick hon narkotika skickad till sin nya adress. Polisen varnade henne för att gå nära lägenheten eller personerna som befann sig där. Att hyresvärden själv inte försökt avhysa ”ockupanterna” har gjort att skadan blivit värre, menade Hansson. I stället väntade man till att de gav sig av självmant.

Ord står mot ord gällande om hyresvärden godkänt en andrahandsuthyrning. Inte heller anser värden att man, som Hansson påstår, erbjudit Rebecka att ta över Hanssons kontrakt.

När ”ockupanterna” en dag försvunnit var man tvungna att renovera lägenheten på grund av skadegörelse som uppstått. Den var klar att hyras ut igen 1 oktober 2021.

Efter månader av tumult i Israel skärps nu läget ytterligare när generalstrejk väntas och flyg ställs in. Det började 4 januari när justitieminister Yariv Levin meddelade att en reform av rättssystemet var planerad. Det skulle ge politikerna mer makt över högsta domstolens beslut och rösta ned domar. Och politikerna skulle få inflytande över tillsättningen av domare. Nu går president Herzog ut ännu en gång och uppmanar att reformerna stoppas omedelbart. Premiärminister Netanyahu väntas tala till folket senare under måndagen.

Under söndagen demonstrerade upp till 200 000 människor på gatorna i Tel Aviv. Demonstrationer anordnades även på flera andra platser runt om i Israel. Men demonstrationerna började, om än i liten skala, redan efter att reformerna meddelats av regeringen.

Ingen liten demonstration... (klicka för full storlek)

1 av 3

Strax där efter gick en av HD-domarna Esther Hayut ut och sade att man (Högsta domstolen) är utsatta för en attack, som om man vore en fiende (till regeringen), rapporterar AFP.

Enligt premiärminister Netanyahu har man "världens mest aktivistiska högsta domstol" och menar att den fått alldeles för mycket makt, jämfört med demokratins övriga grenar, regeringen och parlamentet.

https://twitter.com/Resist_05/status/1640150522580852738

https://twitter.com/WarMonitors/status/1640342409643999233

I februari stämde även president Isaac Herzog in i kritiken, något som är ovanligt. Presidentens roll är i princip ceremoniell. Han varnade för att rättsstaten riskerade kollapsa om reformerna blev verklighet.

Även från FN har man uttryckt oro över reformförslaget. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har också sagt sig vara mycket oroad över utvecklingen, vilket han meddelade när Netanyahu var på besök i Berlin 15 mars.

Även president Biden i USA har uttalat sig och uppmanat till en kompromisslösning. Relationen mellan USA och Israel vilar på demokratiska värderingar, vilket Netanyahu måste respektera.

Försvarsminister Yoav Galant gick ut och kritiserade sin regerings planer på reformer. Han ville att man skulle ta tillbaka dem, för att lugna landet. Netanyahu har nu avskedat Galant, vilket meddelades sent under söndagskvällen.

https://twitter.com/IsraeliPM/status/1640053777347629058

Högsta domstolen har också gett Netanyahu en vecka att svara på en anklagelse om domstolstrots, som en NGO lämnat in. Det är anti-korruptionsgruppen Movement for Quality Government in Israel som anmält honom efter hans tal i tv. Där lovade han att ”gå fram ansvarsfullt” med reformerna och ”hela sprickan” som dessa skapat i nationen.

Netanyahu var nyligen i London och träffade bland andra inrikesminister Braverman. Samtidigt fick han kritik för att ha ätit på en restaurang som inte har kosher-mat. I hans regering sitter flera religiösa och ultraortodoxa partier, som har höga krav på att premiärminister följer judiska renlevnadslagar, vilket även gäller mat.

Situationen fortsätter nu trappas upp. Haaretz rapporterar att högersinnade israeler uppmanar till stöd-demonstrationer för regeringen. Vissa vill till och med att man tar till vapen: traktorer, gevär, knivar. Ledarna för vänsterdemonstranterna har bett polisen om utökat skydd, då man fruktar att våldet kan komma att trappas upp.

Landets inrikes säkerhetstjänst Shin Bet har sagt att det finns en överhängande risk för attacker från höger-demonstranter. En som uppmanat till stöd-demonstrationer är Simcha Rothman, en av förgrundsgestalterna bakom reformen av rättsväsendet.

De kommer inte stjäla våra val! Folket kräver en radikal översyn av rättssystemet, skriver han i ett inlägg på Twitter.

Han publicerar också en bild med tid och platser för högerns demonstrationer.

https://twitter.com/rothmar/status/1640267980809330688

Även högersinnade fotbollssupportergrupper uppmanar sina medlemmar att gå ut och demonstrera. Anti-arabiska La Familia, som stödjer Beitar Jerusalem, vill sluta upp med demonstranterna utanför Knesset på måndagskvällen.

https://twitter.com/Faytuks/status/1640267059169841152

https://twitter.com/Popitics1/status/1640297983026642944

Högsta domstolen har meddelat dom mot Ardalan Abdulla och Abdulrahman Khalil som var inblandade i påskupploppen i Örebro 2022. Frågan gällde vilken brottsrubricering som skulle gälla, grovt blåljussabotage eller våldsamt upplopp. Domarna om grovt blåljussabotage står kvar, men straffen sänks från fem år och fem år och sex månader, till den nedre graden i straffskalan och landar på tre år respektive tre år och tre månader. Skadeståndsyrkandet från en polis avslås.

Högsta domstolen fastställer påföljden för 28-årige Ardalan Abdulla till fängelse i tre år och tre månader, för grovt blåljussabotage och våld mot tjänsteman. Påföljden för 21-årige Abdulrahman Khalil bestäms till fängelse i tre år, för grovt blåljussabotage.

Brottet grovt blåljussabotage har minst två och högst 18 års fängelse i straffskalan.

Polisen Patrik Linde Lindblads yrkande om skadestånd avslås. Högsta domstolen anser inte att männen kan hållas ansvariga för skador som upploppet som helhet lett till. Linde Linblads upplevelse av situationen som skrämmande och obehaglig medger inte att han ska ha rätt till kränkthetsersättning. En sten Lind Lindblad träffades av under upploppet kastades av Khalil.

Högsta domstolen utgår ifrån att händelseförloppen som fastslogs av hovrätten gäller. Däremot går man inte på det som både tingsrätten och hovrätten kommit fram till, att alla upploppsmakare agerade ”tillsammans och i samförstånd”.

Dessutom menade riksåklagaren att männen hade straffrättsligt ansvar för samtliga angivna gärningar som utfördes under upploppet. Även gärningar som inte kan knytas till en enskild person och skador som orsakats av andra personer än Abdulla och Khalil, som skadade polishundar och brända polisbilar.

Det finns inte stöd för att samtliga som deltagit i upploppen agerat i samförstånd, bedömer Högsta domstolen. Det finns heller ingen närmare utredning om hur Abdulla och Khalil varit delaktiga i de delar av händelseförloppet som i gärningsbeskrivningen inte specifikt kopplas till dem själva. Därför har de inget straffrättsligt ansvar för detta.

Abdulla och Khalil deltog i upploppet men var inte anstiftare eller anförare. De angrep också polisen på ett sätt som allvarligt försvårade eller hindrade deras verksamhet. De var i stora drag medvetna om omfattningen och karaktären på angreppet mot polisen de deltog i.

Deras gärningar bedöms därför av Högsta domstolen som grovt sabotage mot blåljusverksamhet.

Hovrättsdomen

Hovrätten dömde i september 2022 fyra män för grovt sabotage mot blåljusverksamhet och våldsamt upplopp som skedde i Örebro i april. Två av dessa överklagade till Högsta domstolen.

Ardalan Abdulla hade yrkat att hovrätten skulle döma honom för våldsamt upplopp och inte grovt sabotage mot blåljusverksamhet och i så fall till ett lindrigare straff. Han yrkade också att skadeståndet till Patrik Linde Lindblad skulle avslås.

Han dömdes till fem år och sex månaders fängelse för grovt blåsljussabotage och våld mot tjänsteman och att betala skadestånd på 20 000 kronor. Hovrätten satte ned hans straff sex månader.

Abdulrahman Khalil yrkade för ett frikännande eller lindrad påföljd och att avslå skadeståndet till Patrik Linde Lindblad.

Khalil kom till Sverige när han var 16 år gammal och har bott här i drygt fem år. Hovrätten avslog yrkandet om utvisning då han tidigare var ostraffad och har sin familj i Sverige.

I Hovrätten dömdes även Yanik Serrano till fem års fängelse och Adballe Said till ett års fängelse.