”Vi stoppades på väg till universitetet i dag, och de kollade till och med våra naglar. Polisen ville slå en student för att ha använt nagellack, men flickan sprang iväg. De ringde i förväg till nästa vägspärr för att gripa och straffa henne”, sa en student till Alive in Afghanistan.

Den ekonomiska krisen har förvärrat de utmaningar som kvinnor redan har; vissa har inte råd att köpa de kläder som passar talibanernas restriktioner. De kvinnor som inte har rätt sorts kläder släpps heller inte in till universitetet. Talibanernas religiösa polis stoppar också bilar om de ser en kvinna i den som har på sig något de inte godkänner.

Talibanregeringens tolkning av islamisk sharialag är ett allvarlig problem, enligt kvinnorna som talade med Alive i Afghanistan. ”Vilket bittert och sorgligt liv vi afghanska flickor har”, sa Yalda.

Dekretet undertecknades en månad efter landsomfattande protester från kvinnor som lade upp videor på sig själva, utan hijab, på gator, bussar och tåg. De senaste veckorna har de iranska myndigheterna svarat med en mängd arresteringar, frihetsberövanden och påtvingade erkännanden i tv.

”Den iranska regeringen har länge lekt med tanken att använda ansiktsigenkänning för att identifiera personer som bryter mot lagen”, säger Azadeh Akbari, universitetsforskare i Nederländerna. ”Regimen kombinerar våldsamma ’gammaldags’ former av totalitär kontroll klädd i ny teknik.”

Iran fasar in biometriska identitetskort som bland annat lagrar bilder på ansiktet. En person i en viral video kan identifieras på några sekunder.

I Iran misshandlas kvinnor som går ut utan slöja. I Malmö hyllas det täckta modet på stadens museer. Den skylande klädstilen som kallas modest mode säljer för tusentals miljarder kronor världen över.

Samtidigt som riksorganisationen Glöm aldrig Pela och Fadime skriver att hijaben är "en social kontrollmekanism för att upprätthålla hederskulturens oskulds- och kyskhetsideal samt för att begränsa och kontrollera flickors och kvinnors liv", döms Kramfors kommun att betala skadestånd för att de nekat en kvinna att bära hijab på jobbet – och ministern Ann Linde tar på sig slöjan när hon besöker Iran.

De senaste dryga tio åren har modebranschen fått upp ögonen för att det finns en stor marknad för kläder som döljer mer än de visar. Klädstilen har fått namnet modest fashion, som enklast kan översätts till modest, blygsamt eller sedesamt mode.

Motståndarna menar att normer som säger att kvinnor ska skyla sig skambelägger den kvinnliga kroppen. Kvinnorna underordnas och förtrycks. De frågar sig om den individuella friheten bara gäller för svenska eller icke-muslimska kvinnor.

Slöjbärande muslimska kvinnor hävdar att det är deras eget val att bära slöja, eller hijab som den ofta kallas. De menar att de slipper bli sexobjekt, och därmed blir mer fria.

Malmö muséer

Malmö stad och Malmö muséer har också fått upp ögonen för modest mode och sedan februari kan man besöka Slottsholmen för att se utställningen Modest fashion. På Malmö stads hemsida beskrivs hur stilen utmärks av löst sittande plagg som täcker det mesta av kroppen, men att den kan skifta utifrån en persons bakgrund, livsåskådning och personliga preferenser. Beskrivningen avslutas med: "Ofta bärs hijab, turban, slöja eller skarfs till outfiten. Stilen syns tydligt i Malmös gatubild."

Stilen ser man på Malmös gator, men debatten hör man inte om man bara studerar hur folk klär sig. Och när Malmö museer beskriver utställningen står det inget om den kontroversiella aspekten av att täcka sitt hår och sin kropp.

– Vår uppgift som museum är att jobba med samtiden och samtidsdokumentation, säger utställningschefen Josefine Floberg. Vi tittar oss omkring på Malmös gator och i Skåne. Hur ser folk ut och vad klär de sig i.

Flera av kreationerna har slöja. Ni döljer väl inte att ni tar inspiration från islam?

– Utställningen är gjord av ett antal unga kvinnor som bor i Malmö, som är intresserade av modest fashion och själva bär det, tillsammans med elever från Tillskärarakademin. Jag har inte intervjuat dem alla om deras livsåskådning, men det är nog en ganska bra bredd på den gruppen.

– Det är en väldigt tydlig trend, som spänner från allt från streetmode till haute couture. Det här är en modetrend som verkligen finns på Malmös gator.

Och trenden är utan slöja till stor del också?

– I gruppen har det varit både och.

Floberg är mycket bestämd. Utställningen har ingenting med religion att göra. Den skildrar det man ser på Malmös gator och där går många omkring med täckande kläder, ibland med slöja och ibland utan. Hon säger att det är något allmänmänskligt, hur man vill klä sig.

Miresa Sania är en av de designers som arbetat med gruppen unga kvinnor från Malmö. Hon bidrar med tre kreationer som alla har slöja. En av dem fick hon designa helt efter eget huvud och då tog hon inspiration från den gamla svenska traditionen där gifta kvinnor bar huvudduk.

– Till de andra två var det mycket från deras länder – deras egna kulturella influenser. Inte religiösa direkt, utan deras kulturella influenser, berättar Sania

Är inte stilen också kontroversiell inom feminismen?

– Alltså, det har ju blivit så. Vi hade åtta tjejer som jobbade med oss och ingen av dem kände att det var på något sätt förtryckande. Alla bar slöja, och de hade valt det själva.

– För dem kändes det som en frihet att få uttrycka sig själv på det sättet.

Modebranschen

Det finns 1,8 miljarder muslimer i världen och det är dem som modeindustrin har fått vittring på. Vogue business skriver att marknaden för modest mode värderas till 3 000 miljarder kronor per år. De största enskilda marknaderna är Iran, Turkiet, Saudiarabien, Pakistan och Indonesien.

På sociala medier hittar man slöjbärande influencers med miljontals följare som visar upp nyinköpta eller sponsrade kläder. De stora klädbolagen släpper modest mode-kollektioner. DKNY kallar dem ramadan-kollektioner. H&M har släppt modesta vårkollektioner sedan 2018.

Iran

I Iran är det inte frivilligt att bära slöja eller löst åtsittande kläder. Den kvinna som trotsar lagen och syns utanför hemmet utan hijab straffas. Regimens officiella moralpolis patrullerar gatorna för att se till att medborgarna följer lagen. Det kan räcka att en ungdom bär trasiga jeans för att hon ska tvingas in i en skåpbil och bli slagen.

Den som engagerar sig aktivistiskt för kvinnors rätt att slippa bära slöja kan straffas med många års fängelse.

Den 12 juli har utnämnts till hijab- och kyskhetsdagen. Som alla andra dagar på året ska kvinnor enligt lag bära hijab och löst åtsittande kläder, så dagen har instiftats för att uppmärksamma mullornas påbud och för att inskärpa att lagen ska följas.

Långt ifrån alla kvinnor accepterar lagen, vilket i sig bekräftas av att landet behöver tusentals moralpoliser. På sociala medier finns många exempel på deras trots, med filmer på kvinnor som protesterar genom att ta av sig slöjan och på kvinnor som blir gripna och slagna för att de gör det. Männen står och tittar på.