Malung, Fagersta, Åre, och Vilhelmina är några av de allt fler kommuner som tacksamt tar emot hjälp av EPA-raggare för att lösa bristen på sommarpersonal i hemtjänsten. En av de som ställer upp är sommarjobbaren Edvin Hallin, 15 år, som bland annat kör ut mat till äldre i Vilhelmina.

”Jo, i år vart det speciellt, jag kör ut matvaror till gamlingar för hemtjänsten. Det har varit väldigt kul, jag tycker om äldre. Det är kul att lyssna och prata med dem”, säger ynglingen till Sveriges Radio. En av de han besöker är 93-årige Assar Andersson, som får dagens lunch levererad av EPA-föraren. ”Jag säger att ungdomarna är ju otroliga. Om man behandlar dem som vanligt folk, så vill de ta ansvar.”

Hemtjänstchefen Birgitta Ohlsson konstaterar att de tolv EPA-ungdomarna som anställts över sommaren har varit avgörande för att få ihop pusslet. ”Vi satt ju verkligen på pottkanten”, säger hon till Aftonbladet. ”Vi såg inte att vi skulle kunna täcka personalbehovet i sommar, och vi var tvungna att prova allt.”

Tanken bakom att använda ungdomar i hemtjänsten föddes i Malung sommaren 2018. Och jobbet i hemtjänsten är ett sätt att ge EPA-förare upprättelse, menar Arbetet. ”Det är ju helt underbart! Det bästa som hänt!” säger Marianne Lundberg, ordinarie anställd. ”De är jätteduktiga och kommer in här med energi, skratt och bidrar.” Hon hoppas att EPA-satsningen kan få fler unga att få upp ögonen för hemtjänstjobb.

Också hemtjänstchefen Annika Danielsson gläds åt det nyvaknade intresset för hemtjänsten. Även om pandemin tidigare satte stopp, så tog satsningen fart på allvar förra året, och flera andra kommuner har kontaktat Malung för att få tips. ”Det har blivit populärt. Det är jätteroligt, och det är ett så smidigt sätt för oss som försöker rekrytera folk i vård och omsorg. Det är ju ofta distanser till brukarna, och med EPA-traktorer tar ungdomarna sig runt”, säger Danielsson. ”Det är guld värt, och det är så roligt att kunna få in ungdomar i arbetslivet.”

En av de som sommarjobbar i Malung är Elin Eriksson, 17 år, som puttrar fram i 30 knyck med sin Nissan King Cab. ”Jag såg en annons om att de sökte ungdomar med A-traktor. Jag gillar människor, och jag har A-traktor. Jag ringde direkt.” Nu jobbar hon fyra kvällar i veckan efter skolan, och hjälper till med det mesta, förutom att dela ut medicin och sådant som kräver utbildning. Hon ser jobbet i hemtjänsten som ett sätt att ge EPA-ungdomar upprättelse; man behöver inte vara ett störningsmoment – de bidrar till gärna samhället om de får frågan. ”Gud, vad jag längtar tills jag fyller 18 i november. Då säljer jag den här, och köper bil direkt.”

Du som inte längre har åldern inne för att brumma runt i långsam takt kan alltid lyssna på EPA-dunk, som är så mycket mer än Eddie Meduza eller Ronny och Ragge. Låt familjen i bilen glädjas åt något annat än Slätstrukna Hits FM, leta istället reda på exempelvis spellistan ”EPA 2023” på Spotify. ”Musiken för att spränga högtalaren på donken-parkeringen, störa grannarna och dra en fylla i bilen.”

Njut av klassiska verk som Raggen måste gå (Ringnes-Ronny), A-kassa (Kapten Krök) och Bonka bäver (250 kg kärlek). Lugn, både Fröken Snusk och snart svensktoppsmogna Hooja finns med. Fungerar även på husvagnsparkeringen för att hålla tråkgrannarna borta.

”Vi har stulit idén rakt av, och eftersom det slog väldigt väl ut i Dalarna tänkte vi att vi kunde prova det här också”, säger Birgitta Ohlsson, enhetschef i Vilhelminas hemtjänst. Kollegan Kerstin Ottosson, också enhetschef, tillägger ”Vi hoppas att de här ungdomarna ska trivas hos oss, känna att de gör en viktig insats och att de i framtiden också ska känna det naturligt att jobba hos oss.”

Två av epa-ungdomarna som nappat på erbjudandet är Freja Selmbro och Melinn Danielsson. ”Många ser oss som att vi bara är ute och raggar, spelar hög musik, kör sakta och är i vägen. Därför är det roligt att vi nu får visa att vi är beredda att hjälpa till i samhället”, säger Danielsson.

De kommer att arbeta med lättare sysslor, som att köra hem mat till äldre och ta promenader med dem. De får milersättning när de använder sin epa-traktor, och lön enligt avtal. ”Förhoppningsvis, när de fyller 18, har vi dem som sommarjobbare”, avslutar Ottosson.

Hemtjänsten i Gävle lider av kompetensbrist. Problemet med att hitta personal som kan cykla kräver nytänkande.

Det sägs att det var skotten Kirkpatrick Macmillan som 1839 uppfann den pedaldrivna cykeln. Innan dess hade det experimenterats med cykelliknande fordon med två hjul som rörde sig framåt genom att ryttaren sparkade i marken. En förädlad språngmarsch, kan man likna det vid.

Vissa försökte till och med förflytta sitt ekipage med hjälp av segel.

Om Kirkpatrick Macmillan läst om vad som händer hos Gävle kommun just nu så roterar han säkerligen i sin grav på kyrkogården i Keir Mill i södra Skottland. För i Gävle har de skruvat loss pedalerna igen.

I samarbete med Studiefrämjandet bedriver kommunen en utbildning i cykling för vuxna, och man använder sig av en nederländsk metod där eleverna får lära sig hålla balansen utan pedaler. Först när eleven kan rulla och hålla balansen i 20 meter får den byta till en cykel med pedaler.

– Det är första gången vi satsar på cykelutbildning, ja, säger HR-direktören i kommunen, Mikael Svensson

– Vi ser att vi behöver erbjuda både vikarier och medarbetare utbildning i cykling. Det här är en viktig kompetensförsörjningsåtgärd, för vi behöver dem. Och i vissa arbeten behöver man kunna cykla. För att jobba i hemtjänsten till exempel, säger han.

Vem fick idén?

– Jag har varit med att fatta beslutet, för att kunna säkra upp medarbetare till hemtjänsten. För att kunna jobba där måste man kunna cykla.

– Det är många av våra medarbetare som är födda i ett annat land och utanför de nordiska länderna. Då kanske det inte är lika naturligt att man kan det här, förklarar Svensson.

Facklig snilleblixt

Man får söka sig lite nedåt i HR-hierarkin för att hitta svaret på vem som föreslog att kommunen behövde en cykelutbildning. På kommunens sektor för välfärd heter HR-chefen Helena Vahlund.

Vilken roll har du i den här utbildningen?

– Jag har beställt den. Jag såg ett behov i en dialog med Kommunal. Ytterst kan man säga att det var Kommunal som sa att vi borde ha en cykelutbildning. Jag sa att "Det har ni helt rätt i. Det ska vi se om vi kan få till."

Har det varit ett stort problem?

– Det begränsar ju våra medarbetare om man inte kan cykla eller har körkort. Det är bra ju fler som kan cykla. På vissa ställen är det ett krav eftersom det är så långt mellan våra kunder. Det skulle ta för lång tid att gå eller ta bussen.

Är det någon som inte fått jobb för att den inte kan cykla?

– Det är en ganska generell fråga. Vi har även omsorgspersonal på vård- och omsorgsboenden. Där finns det inte krav på att man kan cykla eller har körkort. Lämpliga kandidater får arbete där. Men det finns säkert de som inte fått arbete inom hemtjänsten, där det är krav på att man ska kunna cykla eller ha körkort.

Viktigt krav

HR-chefen för välfärden Helena Vahlund och högsta HR-direktören Mikael Svensson är överens om att man måste kunna cykla när man jobbar i hemtjänsten. Men hur vet man att den man anställer kan cykla? Åter till Mikael Svensson:

Kan det bli aktuellt att ha ett cykelprov i samband med anställningsintervjuer?

– Om man skulle ha ett cykelprov? Man skulle ju i teorin kunna ha det om det var helt avgörande för att klara tjänsten, absolut.

– Nu har vi inte haft cykelprov, utan jag tror man frågar om det när man ska anställa, avslutar Svensson.