Den 26 mars publicerade Morgonposten en intervju med en familj från Österåker på flykt undan vad de menar är maktmissbruk. Familjen anser att deras kritik mot kommunen har provocerat politiker och tjänstemän. På grund av att familjen önskade hemskola sina två söner innan de flyttade utomlands har de genomgått två utredningar från socialtjänsten — utan anmärkningar — men när DN publicerar en artikel om familjen, beslutar socialnämnden plötsligt om omhändertagande.

Vad säger politiker och tjänstemän i kommunen om det som hänt?

Morgonposten har försökt få tag i berörda makthavare och tjänstemän. Det visar sig att flera har bytt position eller undviker att svara på frågor.

Vänsterpartiets representant, Norma Aznar, svarar. Det visar sig att hon har lämnat uppdraget som andra vice ordförande i socialnämnden samt sin plats i dess utskott, och tagit plats som rektor för Kista grundskola.

Minns du fallet?

Inte på rak arm, men det låter bekant. Det var i sociala medier ett tag. Det är inget jag har varit inblandad i, om jag ens var med.

Du var med. Det står i protokollet.

Ok, jag kan ha varit med.

Biföll du förslaget om LVU?

Jag kan inte uttala mig om ett särskilt beslut. Jag kan säga att jag aldrig någonsin varit oenig med Socialnämndens förslag, tror jag.

Då röstade du för omhändertagande av barnet?

Det var nog ingen omröstning. Det var klart innan. Vi är bara tre personer i utskottet. Jag har aldrig varit oenig i något beslut vi har tagit i utskottet.

Hur kommer det sig?

Det handlar om en myndighetsutövning. Tjänstemännen har presenterat underlag som lett till beslut jag kan stå för. Men det gäller generellt, inte specifikt detta fall.

Socialtjänsten har gjort två utredningar som skiljer sig kraftigt från den tredje utredningen då föräldrarna inte närvarade. Känner du till det?

Det låter bekant, men du får höra av dig till förvaltningen. Man kan ha information om barn och så plötsligt får man mer information som förändrar något.

Känner du till vad som förändrades?

Nej.

Har du varit med om LVU enbart på grund av utebliven skolgång?

Nä, det är sällan bara det man LVU:ar på.

Får man det?

–Det är utanför min expertis.

Fast ni tog beslut på de grunderna.

Ja, men sen går det till tingsrätten och där tar man det avgörande beslutet. Expert är jag inte, bara fritidspolitiker.

Men du är ju både juristutbildad och för närvarande rektor på en skola i förorten. Är detta så okänt för dig?

Det är inget jag har undersökt.

Inte heller Sverigedemokraternas representant, Richard Gruvell, som varit ledamot i över ett år minns fallet tydligt.

Känner du till fallet?

Nej, vagt. Jag vill hänvisa till socialnämndens ordförande, Christina Funhammar, som också satt i utskottet där ärenden av den här typen bereds.

Hur är gången mellan socialnämnden och dess utskott? Vilka beslut tas i nämnden och vilka i utskottet?

Ja du, det är en bra fråga.

Vad skiljer instanserna åt?

Det är en bra fråga. Jag känner mig inte redo att svara på det.

Han kan inte minnas att han har fått någon beskrivning av föräldrarnas förmåga, bara omständigheterna kring barnen. Richard hänvisar flera gånger till moderaten Christina Funhammar som är nämndens ordförande.

Morgonposten har försökt nå Christina Funhammar men hon svarar på ett mail att ”med anledning av ditt mail vill jag informera dig att jag inte svarar på några ärenden av den typen då alla LVU ärenden är under sekretess.”

Moderaten Jeanette Widén är vice ordförande i Socialnämnden och ger ett liknande svar.

Moderaternas presstjänst vill inte ge ut deras telefonnummer och i kommunens växel finns inga.

Enbart Sören Ahlstedt från Moderaterna svarar och han kan inte ge några detaljer om vare sig fallet eller gången inom myndigheterna då han nyligen blivit ledamot.

Skyddade av grindvakter

Socialtjänstens utredningar genomfördes av socialsekreterare Jessica Berggren och Amanda Hafdelin. Jessica har nyligen byt position och jobbar nu som socialsekreterare i Håbo kommun. Hon har varit sjukanmäld de gånger Morgonposten har sökt henne och kommunens presstjänst vill inte ge ut hennes telefonnummer.

Jessicas utredning ligger till grund för Socialnämndens beslut om LVU och hon skriver angående anmälningar mot familjen: ”Den anonyma anmälan handlar om lämpligheten i att en människa undanhåller barn från skola, vaccinationer, tutar i dem allehanda konspirationsteorier om hjärntvätt och så vidare”.

Jessicas utredning stämmer inte överens med vad hon sagt till familjen i samband med de hembesök hos familjen som gjorts. Enligt familjen har hon då berömt dem för deras fina bilar och planer på att köpa en gård i Portugal. Hemskolning borde inte heller vara ett problem då Jessica var positiv till familjens ambitioner och själv gått en kurs hos Rebecka Koritz, en profil inom hemskolning och unschooling.

Amanda Hafdelin är kvar på sin position men vill inte svara på frågor utan hänvisar till enhetschef Erica Sundberg, som inte vill kommentera fallet eller ens berätta om hon känner till det.

Hon menar att det finns fel i artikeln DN skrev, utan att går in exakt på vad.

Erica var intervjuad i DN:s artikel, och borde känna till fallet. När DN frågar vad hon tänker om att barn inte fått gå i skolan i Österåker är hon glasklar: ”Det är bedrövligt. Fruktansvärt”.

Att DN verkar känna till utredningen innan den blev offentlig väcker också frågor då mamman aldrig berättat om det för någon, inte ens i de hemskolningsgrupper på Facebook där DN hävdar informationen kommer ifrån. När Morgonposten frågar Erica om hon eller någon annan inblandad har tipsat DN om ärendet är hon inte lika tydlig, och hon har heller inget kommentar om varför man tar beslut om LVU dagen efter DN:s publicering.

I tidningen Mitt i uttalar hon sig också frågande om vilken sjukvård barn som ”hålls utanför samhället” får, och gör på det viset en subtil koppling till familjen, trots att hon vet att barnen i fråga får både tandvård och sjukvård genom legitimerade släktingar. Barnens tillgång till vård har dessutom godkänts av socialtjänsten, och inget har förändrats till den tredje och sista utredningen.

Kommunalrådet Michaela Fletcher, moderaterna, har däremot inga problem att uttala sig i enskilda fall, utan förklarar bland annat att familjen har fått vite för att ha undvikit skolgång, vilket familjen menar inte stämmer.

Kritiserad kommun

Att familjen oroar sig för särbehandling är inte taget helt ur luften då kommunen tidigare kritiserats för just detta. År 2015 gjorde Uppdrag granskning ett inslag om kommunens problem med svågerpolitik och maktfullkomlighet. År 2020 kritiseras kommunen för att bryta mot lagen av både en extern revisor och professorn i förvaltningsrätt Olle Lundin.

På frågan om det kan ligga något i familjens påstående att myndigheterna har retat sig på deras åsikt, svarar Erica:

Det vore ju oprofessionellt om det är så. Det kan jag inte säga…jag vet inte, jag kan inte gå in på något.

Grupptryck vägledande

Erica hänvisar till att förvaltningsrätten tar sista beslut i frågor som rör LVU. Det stämmer, men statistik visar att de nästan alltid går på socialnämndens utlåtande, vilket ger nämnden väldigt mycket makt.

Det råder viss osäkerhet bland tjänstemän och socialnämndens ledamöter när vi vill diskutera fallet. En av dem menar att ”det är säkrare att bifalla om man är osäker eller inte har kunskaper, för då har man röstat som majoriteten".

På behörigt avstånd från Europa gömmer sig en efterlyst, svensk barnfamilj från myndigheter och obligatorisk skolplikt. De är sedan länge utskrivna, men socialtjänsten anser att de borde vara bokförda i Sverige, och därmed omfattas av skolplikten. Drömmen om ett lugnare liv i Portugal är pausad då barnen omfattas av LVU och ska fråntas föräldrarna. Morgonposten fick tag på den flyende familjen som snart startar en blogg för att rentvå sig och bevisa att svenskar med fel värdegrund riskerar politisk aktivism. Detta är deras berättelse.

(Familjen har valt att vara anonym. Deras namn är påhittade)

Det är höst 2019 och covidpandemin har ännu inte lamslagit världen. Familjen Persson är en tvåbarnsfamilj bosatt i Österåkers kommun utanför Stockholm. Familjen består av pappa Stefan och mamma Ida och deras två barn, som vi kallar Max och Olle. Vid tidpunkten är de 6 och 4 år gamla.

Familjen är som många familjer i Sverige upptagna med jobb, bilköer, amorteringar och drömmar om framtiden. Det som skiljer dem från många andra är vissa värderingar, som vi återkommer till, men också att de tänker förverkliga drömmen om att flytta utomlands.

De har sedan länge funderat på ett liv bortom stressen. I beslutet finns också en annan, mycket viktig, aspekt: att få skola sina barn som de själva önskar. Efter mycket funderande beslutar de sig för ett liv på en egen gård i Portugal.

Vi såg framför oss en gård med djur, odlingar och ett lugnare liv där vi kunde hitta mer äkthet, förklarar Ida som bott i Portugal som barn.

I deras dröm rymdes också en slags samlingsplats för likasinnade, kanske en kursgård för människor som söker sig bortom det traditionella livet i Sverige. De tänkte också fortsätta driva familjehem för barn och ungdomar, något de jobbat med länge.

Deras nya liv i Portugal kommer närmare när de i slutet av 2019 får godkänt av Österåkers kommun om utskrivning från Skärgårdsstadsskolan på grund av planerad varaktig vistelse utomlands.

Men, några månader senare slår pandemin till och allt förändras. De väljer nu att skjuta på flytten. Deras äldsta son, som fyllt 7 år, blir hemskolad enligt plan, men nu i Sverige.

Utredning om föräldraskap

I april 2021 har familjen ännu inte flyttat och kommunen tycker att skolfrånvaron är för omfattande. Socialtjänsten inleder en utredning som avslutas den 13 juni.

Det var inga konstigheter. De kom fram till att det inte fanns något att anmärka på, och barnen visade goda skolresultat, säger Ida.

I utredningen skriver Socialtjänsten att ”det hade varit önskvärt att Xxxxx hade fått gå i skolan till dess restriktionerna kring pandemin och resande lättats upp, å andra sidan upplevdes att Xxxxx hade en hög kunskapsnivå gällande åtminstone språk och matematik”. De påpekar att det finns fog för att fundera på barnets tal, men inga vidare åtgärder föreslås.

Men rektorn på Skärgårdsstadsskolan i Österåker är inte nöjd och gör ny orosanmälan till socialtjänsten. En ny utredning påbörjas hösten samma år, men Socialtjänsten gör samma bedömning.

-Den avslutas, som innan, med motiveringen att det inte råder några brister i omsorg om barnen, säger Ida.

Nu börjar familjen förstå att problemet är mer komplext. De har nämligen kritiserat skolan, bland annat för bristande säkerhet. De hänvisar till att skolan anställt en dömd person. Fallet de pekar på handlar om en 30-årig man som dömts flera gånger, bland annat för sexuellt ofredande efter att ha tafsat på två 11-åriga flickor på just Skärgårdsstadsskolan.

Vi ansåg att de brutit mot skollagen när de anställde en dömd person. Han var dömd för urkundsförfalskning och narkotikabrott redan innan han kom till skolan. Detta påpekade flera föräldrar, men båda rektorerna duckar, säger Stefan.

Familjen och skolan har inte samma syn, varken på skolverksamhet eller principer. Familjen har också uttryckt sitt missnöje i samband med föräldrarträffar på skolan. Ida tror att deras åsikter har provocerat skolpersonalen, inte minst rektorn.

I grunden ligger en strävan om ett annat sätt att utbilda sina barn. Ett sätt som skiljer sig från den vanliga skolan, något som blivit tydligt när de träffats. Efter ett besök på Skärgårdsstadsskolan, inför en skolstarten för det äldsta barnet, upplevde familjen auktoritära tendenser som de inte gillade.

De var snabba på att diskutera möjliga lösningar, som medicinering för ADHD, bara för att vår äldsta inte gjorde som de önskade. Han inte van att gå på led och förhålla sig till den sortens auktoritära utbildning som skolan stod för, säger Ida.

Men det slutar inte där. Det ska komma en tredje utredning på begäran av skolan.

Utmålad som konspirationsteoretiker

Familjen bor kvar i Sverige under hela 2021. Stefan har då gjort en resa till Portugal för att undersöka lämplig plats att flytta till. Familjen är inte alls bekväm med relationen till Skärgårdsstadsskolan, som knappast blivit bättre.

–Jag träffade en klassföreståndare efter skoltid som berättade att personalen pratade om min familj på ett sätt som han tyckte var obehagligt. Bland annat handlade det om att Ida var en konspirationsteoretiker och paranoid person. Personalen ville att vederbörande skulle vara med på ytterligare en orosanmälan, men han sade sedan upp sig från sin fasta tjänst och började jobba på timme, säger Stefan.

Familjen är ganska säker på att deras åsikter inte gillas av alla på skolan. De nämner ett Facebookinlägg om Trump, samt det faktum att de aldrig varit blyga med sina åsikter om myndigheter.

Vi har valt bort den vanliga tandvården, BVC och vaccineringar. Det beror på att Idas pappa är tandläkare och sköter det åt oss. Han för journal som med alla andra patienter. Vi har också kritiserat de lightprodukter BVC rekommenderade efter förlossningen. Och vaccinering är frivilligt så det kan de inte grunda något på. De försöker med allt för att smutskasta oss. Myndigheterna har till och med varit kontakt med vår släkt och våra vänner för att hitta något på oss, säger han.

När det blir vår 2022 kommer ytterligare en orosanmälan från Skärgårdsstadsskolan. Det är socialtjänsten som utför den, som tidigare, och det blir den tredje i raden.

DN lyfter fallet

Den 8 juni publicerar Dagens Nyheter en artikel om familjen. Den 9 juni ansöker socialnämnden i Österåker om LVU, Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Artikeln handlar om hur familjen har försökt skydda barnen från skola och förskola samt att tjänstemän har gjort orosanmälningar till socialtjänsten. Flera gånger kopplar DN familjen till den uppmärksammade familj i Halland som också valt att hemskola sina barn.

Det är väl tacksamt att koppla ihop oss med den familjen. De utmålades ju på ett mycket negativt sätt i media. Dessutom var insatsstyrkan inblandad så det blev väldigt dramatiskt. Jag har aldrig träffat dem, bara skrivit i samma hemskolningsgrupp, så det är överdrivet av DN att skriva att vi har kontinuerlig kontakt. Däremot tycker jag att de drabbats av liknande lagvidriga behandling som vi, säger Ida.

Socialnämnden skriver i sitt beslut att ”föräldrarna brister i omsorg genom att lära honom att vara emot det svenska samhället och därmed mot de grundläggande demokratiska värden som Sverige bygger på”. De föreslår därför att parets äldsta barn ska omhändertas.

Förvaltningsrätten går på den linjen och anser att barnen ska beredas vård med stöd av paragraf 1 och 2 i LVU. Man hänvisar till brister i omsorgen och nu är bedömningen att det finns ”påtaglig risk för att barnens hälsa och utveckling skadas”.

Kammarrätten bifaller senare socialnämnden. De anser att flytten inte var trovärdig, utan att utlandsvistelsen var ett sätt att komma undan den svenska skolplikten. De menar att barnen ska vara folkbokförda i Sverige, och därmed omfattas av skolplikten.

Erfarenhet som familjehem

Domarna blir bakslag för familjen som aldrig trodde att det skulle bli fråga om LVU, möjligtvis vite.

Om barnen säger nej kan socialtjänsten inte tvinga in dem i skolan. De kan enbart ge vite, så länge barnen mår bra vill säga. Det finns ju inget i de tidigare utredningar som visar på besvärande förhållanden. Tvärtom. Tonen från Socialtjänsten har varit god. Det sista vi hörde från dem var att de hoppades att vi skulle få det bra. De skojade till och med om att om att de ska vinka av oss, berättar Ida.

Paret tror att socialnämnden, som till skillnad från socialtjänsten består av politiker, har gjort en politisk tolkning och fabricerat en berättelse som inte stämmer.

Paret hänvisar till ett klanderfritt brottsregister, förutom en fortkörning, samt många år som familjehem. Stefan har bland annat jobbat inom personskydd, vilket han menar ställer höga krav på fläckfri historik.

Varje jobb jag har fått, som livvakt till exempel, har krävt omfattande granskning av Länsstyrelsen eller diverse Socialtjänster. Jag har till och med haft uppdrag från SÄPO, och då kan du räkna med granskningar, säger han.

Paret har omfattande granskningar bakom sig. År 2012 önskade de starta familjehem och då gjordes en omfattande familjehemsutredning. I rapporterna anser utredaren ”Xxxxx och Xxxxx som mycket lämpade att bli familjehem och då både som jourhem och som familjehem för mer långsiktiga placeringar”.

När de efter några år flyttat till ny ort, görs en ny utredning, då också med hänsyn till att de har egna barn. Även den kommunen kommer fram till att de lämpar sig väl som familjehem.

Båda utredningarna går grundligt in i deras bakgrund och personlighetstyper. Att Stefan aldrig druckit alkohol, att Ida har en syster som är läkare och att de båda tycker att det är viktigt med kost och hälsa.

Jag tycker att det är konstigt att gå från att vara duglig som säkerhetskonsult åt SÄPO, till att plötsligt inte kunna ta hand om mina egna barn, säger han.

Överklagan

Den 5 oktober 2022 lämnade familjen in en överklagan till Högsta förvaltningsdomstolen. I överklagan står det att ”Kammarrätten har gjort en felaktig bedömning. Barnen utvandrade från Sverige den 13 maj 2022”.

De menar att Kammarrätten gjorde fel när de påstod att utlandsplanerna bara var en flykt från skolplikten. De har styrkt med portugisiskt NIF-nummer som behövdes för det planerade husköpet samt uppgifter från mäklare och advokater.

Det krävs väldigt mycket för att använda sig av LVU för det är en skyddslag. Hemskolning är inte tillräcklig anledning för LVU, inte i närheten. Gällande familjen i Halland skriver man i domen att man inte får döma till LVU enbart baserat på att barnen inte går i skola. Det är ju precis det man gör med oss. Objektivitetsprincipen är att alla ska behandlas lika inför lagen. Den verkar inte gälla här, säger Stefan.

Högsta förvaltningsrätten valde att inte ta upp fallet. Domen i Kammarätten gäller. Den vilar tungt på att de anser att barnen ska vara folkbokförda i Sverige. Därmed blir de också skolpliktiga i Sverige. Ida och Stefan håller inte med.

Vi bestämmer väl var vi vill vara folkbokförda. När man har vistats utanför Sverige så länge som vi har gjort måste man ju skriva ut sig, säger Ida.

Lagen säger att den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både inom och utom landet ska avregistreras om han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist utom landet.

De anser att politikerna i Österåker vill tysta dem. Det faktum att politiker och tjänstemän i Österåkers kommun lagt så mycket kraft på just detta fall menar Ida är bevis på att de är rädda.

De märker väl att vi kan lagarna så de slår till med släggan. Tänk vad det skulle leda till om fler gjorde som vi. Jag tror att vi blir ett hot mot dem.

Något annat de anser märkligt är att myndigheterna inte har kontaktat familjens släkt för att undersöka om de kan ta hand om barnen.

Det verkar som att de har bestämt sig för att barnan ska in på familjehem, säger Stefan.

Enhetschefen på socialförvaltningen säger till DN att det troligtvis går att sträcka sig utanför Sveriges landsgränser i detta fall. När DN frågar om LVU kan omfatta familjer som ”utvandrar” svarar hon. ”Ja, så tolkar jag det. Socialnämnden kan till exempel driva verkställighet av LVU i annat land.”

1 av 5

Sverige sticker ut

Familjen Persson befinner sig på grund av efterlysningen på hemlig ort. De väntar på att efterlysningen ska upphöra, vilket sker i slutet av mars. De vet inte vad som väntar efter det.

De vill gärna tillbaka till Sverige för Stefans pappa avled samma dag DN publicerade den första artikeln. De kunde inte vara med honom då.

Hemifrån får de rapporter om att polisen fortfarande gör besök för att ta reda på vara de befinner sig.

Som att vi är terrorister. Vi kommer att göra en JO-anmälan och vi ser gärna en anmälan till Europadomstolen också. Vi kan nämligen inte förstå varför bara skolsystemet klänger sig fast vid oss på det här viset. Alla andra har accepterat vårt val. Det är som att skolsystemet är heligt i Sverige. När vi berättar om detta utomlands tror det inte på oss. Få länder är så strikta med hemskolning, säger Ida.

De anser att det finns en hel lista saker de skulle kunna greppa tag i utifrån ett juridiskt perspektiv, men kommer att välja sina strider. Deras ekonomiska situation har blivit sämre. De lever numera på pengar som var tänkt till en gård i Portugal.

De tänker inte heller ge upp planerna på att hemskola barnen, eller worldschoola, vilket de tycker är ett bättre begrepp.

Vi har rest mycket med barnen och vi tycker att det är ett väldigt bra sätt för barnen att förstå världen. De har upplevt Eiffeltornet på plats istället för i en bok. Vi ser världen som ett klassrum och barnen gillar det, just nu i alla fall, säger hon.

Erfarenheterna från åren som familjehem ligger till grund för deras passion för hemskolning. Även här är paret kritiska till hur myndigheterna hanterar utsatt barn och unga.

Det handlar om att anpassa behandlingen till individen, något varken skolan eller Socialtjänsten  klarar bra. Det är viktigt att bygga relation och visa att man bryr sig på riktigt. Myndigheterna har till exempel telefontider, men det har inte barnens problem. Många av barnen har tappat trovärdigheten till myndigheterna, menar Stefan.

Hemskolning blev ett framgångsrikt verktyg för dem. De anser att de lyckades få barn och ungdomar tillbaka till ett normalt liv bland annat med individanpassad hemskolning. De anser att myndigheter allt för lätt tar till mediciner som verktyg.

Där skapas prestationsångest. Man måste ta det lugnare med barnen och fokusera på att lyssna, menar Ida.

I framtiden drömmer de om att hjälpa sjukskrivna eller ungdomar. Tanke är att de ska kunna bo hos dem en stund för att vidga vyerna.

Det gav oss mycket att hjälpa barn och ungdomar, men vi märkte att vi inte kunde hjälpa alla inom systemet. Det finns andra vägar att gå genom livet än den rådande vägen, säger hon.

När efterlysningen gått ut tänker de lansera en blogg, childsshield.com, för att ge sin bild av konflikten.

Det är viktigt att folk vet vad man får göra och inte, annars tar byråkraterna makt de inte har. Det kan bli farligt helt enkelt. Vi kommer använda vårt fall för att visa vilka proportioner det kan ta när våldsmonopolet bestämmer sig för att de har rätt, när de inte har det, säger Ida.

De tänker inte flytta tillbaka till Sverige utan hoppas hitta en gård i Portugal och förverkliga sina drömmar. Men de ser fram emot att besöka släkt och vänner i Sverige under jul och sommar.

Ida ser fram emot att landa lugnt och tryggt någonstans, och avsluta sin nuvarande resa.

Det här skulle kunnat vara en trevlig resa, men vi är inte på semester, vi är på flykt.

FAKTA: HEMUNDERVISNING

På Skolverkets hemsida kan man läsa att ”Begreppet hemundervisning, som ibland används i dagligt tal, finns inte i skollagstiftningen”. Elever som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete under längre tid, men som inte vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus, har rätt till särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats. För att särskild undervisning ska få ges i hemmet måste eleven samtycka till det. Om eleven är under 18 år krävs samtycke från elevens vårdnadshavare. Ansvaret för skolutbildningen i hemmet står huvudmannen i skolan där barnens skulle ha gott.