”Om gängen invaderar oss, så försvarar vi oss. Vi har egna vapen, vi har machetes, vi kommer att ta deras vapen, vi kommer inte att fly”, sa en granne till AFP.

Innan polisen hann gripa gängmedlemmarna tog lynchmobben över. De misshandlade plundrarna svårt, tvingade alla tolv att ligga på gatan och täcktes med bildäck. Mobben hällde bensin på däcken, och tände på. Hundratals åskådare strömmade till platsen för att se den mardrömslika attacken.

Haitis säkerhetssituation har försämrats sedan mordet på president Jovenel Moïse 2021; 200 kriminella grupper kontrollerar 80 procent av Port-au-Princes. ”Med det höga antalet dödsfall och ökande områden under kontroll av väpnade gäng har osäkerheten i huvudstaden nått nivåer som är jämförbara med länder i väpnad konflikt”, säger FN i en rapport. Det finns bland annat prickskyttar på taken som skjuter mot gängmedlemmar.

https://twitter.com/Mr_Edson_Samson/status/1650528404746170375

En halv miljon haitier bor för närvarande i Dominikanska republiken; många av dem arbetar i jordbruk samt inom bygg- och tjänstesektorn. Även om den dominikanska ekonomin fortfarande är beroende av haitisk arbetskraft, så finns det en långvarig rädsla för haitisering av samhället, säger den amerikanske professorn Georges Fouron till Al-Jazīra.

Haiti har upplevt månader av eskalerande gängvåld efter mordet på president Jovenel Moïse 2021. Den politiska processen är förlamad, de flesta statliga institutioner fungerar inte och osäkerhet plågar nästan alla aspekter av det dagliga livet, särskilt i huvudstaden Port-au-Prince.

”Det finns inget sätt [de deporterade] kan överleva i Haiti”, säger Fouron. De som utvisas har inget annat val än att återvända till Dominikanska republiken, med risk för att åter utvisas.

I Haitis huvudstad Port-au-Prince styr gängen 60 procent av alla områden. Vissa är fyllda av sopor upp till knäna. Landet har inget statsöverhuvud, den senaste Jovenel Moïse blev mördad i juli 2021. Dådet skylldes på lönnmördare från Colombia, men fallet har ännu inte gått till åtal. Vissa vill se ännu en utländsk intervention, med FN-personal som ska stävja kriminaliteten. Men är det är ett koncept som historiskt visat sig göra mer ont än gott.

Parlamentet i huvudstaden kan inte användas då gäng kontrollerar områdena runt omkring. Premiärminister Ariel Henry är uppbackad av USA, men inte folkvald och allmänt ogillad.

Landet är över lag en katastrof. Halva befolkningen, närmare fem miljoner, riskerar svälta. Kolera har kommit till huvudstaden och 20 000 människor lever i hungersnöd. Landet är i förfall och kriminaliteten är vida spridd. Runt 200 kriminella gäng uppskattas finnas i landet, varav hälften i huvudstaden, skriver BBC.

Kidnappningar är vanliga och en huvudinkomst för gängen. Under januari till oktober skedde 1 107 stycken. Lösensumman ligger vanligtvis på runt 2 000 kronor och upp till tio miljoner. Offren lämnas tillbaka levande, om lösen betalas. Men tortyr förekommer, speciellt mot männen. Kvinnor och flickor gruppvåldtas. Ibland ringer förövarna släktingar till offret som får höra när våldtäkten sker.

På sjukhuset MSF i huvudstaden kryllar det av offer för skottlossningar. Många har blivit träffade av misstag, råkat vara på fel plats vid fel tillfälle.

Gängen och korrupta politiker går hand i hand. I utbyte mot pengar och vapen utför de smutsjobbet åt politikerna. Resultatet blir rädsla och kaos. Rättsväsendet är också satt ur spel, en gripen gängmedlem kan släppas efter ett telefonsamtal, och få med sina vapen.

Enligt människorättsorganisationer på plats är det mycket brott, men inga straff. Domarna vill inte åtala gängmedlemmar. Polisen förser dem med fordon och tårgas. Vissa poliser är själva gängmedlemmar, några av nöden då de lever i områden där det bor gängmedlemmar.

Utländsk intervention

USA och Kanada belade nyligen två haitiska politiker med sanktioner, för att ha samarbetat med gängen. En av dem är talmannen i senaten, Joseph Lambert.

Haiti är ett land som blivit världskänt för sina problem, och där stora länder också gripit in. Det kan komma ytterligare en, då regeringen har gjort en förfrågan om att FN ska skicka trupper till landet, och upprätthålla ordningen.

Sist FN gjorde en hjälpinsats på Haiti tog anställda från Nepal med sig kolera till landet. 10 000 människor avled i epidemin som följde. Dessutom anklagades FN:s personal för sexuella övergrepp. I landet vill vissa, som företagare, ha hjälp utifrån. Men andra vill att landet löser problemen på egen hand.

Haiti invaderades av USA 1915 och stod under amerikansk kontroll till 1934. Anledningen till invasionen var politisk instabilitet i landet och utländskt inflytande. Landet styrdes av en amerikanskledd militärregim under perioden, som brutalt slog ned två uppror. Man använde också lokalbefolkningen som arbetskraft i stora infrastrukturprojekt. Tusentals dog under svåra arbetsförhållanden.

Efter förhållandevis lugna tider kom ett flertal statskupper från 1988 till 1991 att skaka om landet. 1994 beslutade USA att åter igen gå in med militära styrkor på Haitisk mark, 20 000 soldater posterades där i Operation Bevara Demokrati. Som motprestation fick landet införa en ekonomisk modell med frimarknadsinslag.

Efter presidentval och kontroverser mellan René Préval och Jean-Betrand Aristide utbröt en revolt 2004, och den sistnämnde tvingades i exil. Det var också då den senaste FN-ledda insatsen sjösattes.

2008 drabbades landet av ett flertal tropiska stormar och 800 000 människor hamnade i nödsituation med svält. 2010 kom en jordbävning med 7.0 på Richterskalan vilket förstörde hemmen för 1,6 miljoner människor.

Jovenel Moïse valdes till president 2016, fem år senare togs han av daga. Och här står vi nu, med ett Haiti i förfall, och ännu en potentiell utländsk intervention. Frågan är dock om inte landet bör få resa sig självt den här gången.

Våldet är till största delen koncentrerat till huvudstaden Port-au-Prince, och bakom det ligger gängen Chen Mechan och 400 Mawozo. Kriget mellan de båda gängen sägs handla om territorium.

400 Mawozo låg bland annat bakom den uppmärksammade kidnappningen av 17 missionärer förra året.

Den haitiska polisen har stora problem med korruption och i många fall täta band mellan poliser och kriminella gäng, och på sociala medier uppmanas polisen att hålla sig utanför gängkriget.

Många av de som fallit offer för våldet är civila. Gängen bränner ned hus och våldtar kvinnor och flickor som kommer i deras väg, enligt ögonvittnen.

Människor flyr nu i tusental från och genom huvudstaden, som ligger som en gränspassage mellan landets södra och norra delar. Många vill ta sig från de södra jordbävningsdrabbade områdena till norr.